Fel inställningar på fjärrvärmen? Se bild.
Hej!
Vi har ett hus med 12 lägenheter, där egentligen ingen vet hur fjärrvärmen ska vara mer än att det ställs in som det alltid har gjorts. Efter att ha tittat lite på anläggningen undrar jag om vi verkligen har rätt inställningar.
Vi har en "sommarkurva" och en "vinterkurva". Se bifogad bild. Nu står den på vintervärme, och ska vi ställa till sommar drar vi ner den till där det är ritat med blyerts-streck.
Är det verkligen rätt att höja på vänstersida så att lutningen blir lägre på vintern, ger det inte bara varmare temp vid varmt ute, och ingen skillnad alls vid minusgrader?
Behöver man ens två kurvor överhuvudtaget? Ska den inte bara reglera efter hur kallt det är ute och då ge olika temp ut på vattnet? Någon anledning måste det ju finnas till att något kommit på detta från början? På bild två finns en översikt på var anläggning.
Någon i huset hade för sig "att det va nåt med tappvattnet, kanske...". Men ingen vet egentligen.
Som det är nu har iaf min lägenhet 2-3grader varmare än när det var många minus ute, min lgh är dock bland de varmaste i huset så jag vill inte testa för mycket utan att få bekräftat av någon först...
Vi har ett hus med 12 lägenheter, där egentligen ingen vet hur fjärrvärmen ska vara mer än att det ställs in som det alltid har gjorts. Efter att ha tittat lite på anläggningen undrar jag om vi verkligen har rätt inställningar.
Vi har en "sommarkurva" och en "vinterkurva". Se bifogad bild. Nu står den på vintervärme, och ska vi ställa till sommar drar vi ner den till där det är ritat med blyerts-streck.
Är det verkligen rätt att höja på vänstersida så att lutningen blir lägre på vintern, ger det inte bara varmare temp vid varmt ute, och ingen skillnad alls vid minusgrader?
Behöver man ens två kurvor överhuvudtaget? Ska den inte bara reglera efter hur kallt det är ute och då ge olika temp ut på vattnet? Någon anledning måste det ju finnas till att något kommit på detta från början? På bild två finns en översikt på var anläggning.
Någon i huset hade för sig "att det va nåt med tappvattnet, kanske...". Men ingen vet egentligen.
Som det är nu har iaf min lägenhet 2-3grader varmare än när det var många minus ute, min lgh är dock bland de varmaste i huset så jag vill inte testa för mycket utan att få bekräftat av någon först...
Du behöver 2 olika och man kan tänka sig fler också .
Värmekurvans lutning ger hur systemet svarar på temperatursvängningar och du ser att vinterkurvan ligger ovanför sommarkurvan och vid 0-1-2 plusgrader så behöver man ett tillskott vintertid så att det inte blir kallt för systemet vet inte om det blir kallare eller varmare.
Värmekurvans lutning ger hur systemet svarar på temperatursvängningar och du ser att vinterkurvan ligger ovanför sommarkurvan och vid 0-1-2 plusgrader så behöver man ett tillskott vintertid så att det inte blir kallt för systemet vet inte om det blir kallare eller varmare.
Kan tyvvär inte hålla med föregående skribent.. Den två delade kurvan är just till för att den skall ge tillskotten vid kyla os.v.. att hålla på o ändra den gör bara att regleringen blir instabil ett längre tag. Andra reglerings utrustningar där du endast kan välja ett värde efter en kurva är det en helt annan sak men med RVL 41.10 har en Utomhus givare och en framledningsgivare och med hjälp av kurvan så letar den fram rätt temperatur och du kan sätta den själv mycket exakt.
Det du gör bättre är att de dagarna det blåser kallt ute öka den röda delen och slå av natt sänkningen. (nattsänkningen behöver i ditt fall aldrig behöver vara på då den är ställd till 0 men du kan spara pengar genom att börja använda den)..
Varmvattnet har inget med värmen att göra mer än att överskottet från varmvatten växlaren går vidare till värmen i huset innan man returnerar det till fjärrvärme verket.. Detta för att få en så låg ut temperatur som möjligt.
Det du gör bättre är att de dagarna det blåser kallt ute öka den röda delen och slå av natt sänkningen. (nattsänkningen behöver i ditt fall aldrig behöver vara på då den är ställd till 0 men du kan spara pengar genom att börja använda den)..
Varmvattnet har inget med värmen att göra mer än att överskottet från varmvatten växlaren går vidare till värmen i huset innan man returnerar det till fjärrvärme verket.. Detta för att få en så låg ut temperatur som möjligt.
peterjohansson (eller någon annan):
Du menar att vi alltså inte behöver 2st kurvor då den reglerar efter inkommande temperatur och utomhustemperaturen? Vad är det för röd del du menar att vi ska öka? Ska man springa ner och reglera från dag till dag när det blåser? Idag gör vi inget mer än att justera den ett par ggr/år vid sommar/vinter.
Om det räcker med en kurva för hela året får man alltså fundera på vilken lutning som är bäst alltså. Är det för varmt vid 0-gradigt jämfört med några minus så passar alltså sommar-kurvan bättre året om...?
Du menar att vi alltså inte behöver 2st kurvor då den reglerar efter inkommande temperatur och utomhustemperaturen? Vad är det för röd del du menar att vi ska öka? Ska man springa ner och reglera från dag till dag när det blåser? Idag gör vi inget mer än att justera den ett par ggr/år vid sommar/vinter.
Om det räcker med en kurva för hela året får man alltså fundera på vilken lutning som är bäst alltså. Är det för varmt vid 0-gradigt jämfört med några minus så passar alltså sommar-kurvan bättre året om...?
Exakt.. Du behöver endast en kurva! Den röda är inställningen till vänster i ovankanten med en sol. Vissa hus är jätte känsliga för vindkyla. Det jag menade var om dina hyresgäster klagar på värmen så kan du alltid gå ner och öka denna lite istället för att ändra hela kurvan.
När det gäller kurvan så får du testa dig fram till vad ditt hus funkar bäst med.. Kanske ett mellan ting mellan sommar och vinter kurvan du tidigare haft!
När det gäller kurvan så får du testa dig fram till vad ditt hus funkar bäst med.. Kanske ett mellan ting mellan sommar och vinter kurvan du tidigare haft!
Vad gör man då med solen? Ökar den vanliga temperaturen överlag med så så många grader som man höjder? Är det samma sak som att parallell-förflytta hela kurvan uppåt? För jag antar att man ska gå ner och höja denna när det blåser kallt eller liknande, för någon vindmätare har vi ju väl inte...
En annan fråga ang. hur vårt system fungerar... Vissa lgh i vårt lilla hus hade det för varmt i början av vintern varför vi ville påminna de andra som också hade det för varmt att sänka sina element istället för att vädra ut all värme. En i huset tyckte dock inte att det var en bra idé utan skrev:
"Hej,Jag lite osäker på om strypning av element verkligen sparar på uppvärmningskostnaden. Det vi betalar för är uttagen effekt på värmeväxlaren alltså hur varmt vi vill ha vårt vattenburna uppvärmingssystem. Stryper vi våra element kommer vi inte utnyttja allt varmvattnet och därmed skickar vi tillbaka uppvärmt vatten till fjärrvärmeverket, med andra ord får vi spillvärme. För att spara på energin ska vi ha så lite spillvärme som möjligt. Sänk därmed temperaturen på vårt uppvärmingsvatten (lägre uteffekt på värmeväxlaren) och detta borde försöka balanseras att även botten- samt hörnlägenheter får tillräckligt med värme i elementen. Det är dock svårt att få perfekt balans på systemet och lägenheterna i mitten av huset kommer att behöva strypa sina element. Dock är det dumt att gå ut med att alla ska strypa sina element om det är för varmt eftersom det är samma sak som att vädra ut spillvärmen (den enda skillnaden är att fjärrvärmeverket inte får gratis tillbaka vårt varmvatten)"
Stämmer detta? Jag tänkte först att om vi inte gör av med all värme (några element avstängd eller nerställda) så finns värmen kvar i systemet och behöver inte värmas upp lika mycket på "nästa varv". Men det värms väl kanske upp lika mycket för det eftersom vi bara reglerar inkommande temp på fjärrvärmen efter hur kallt det är ute, inte hur mycket värme som finns kvar i radiator-systemet?
Sedan läste jag i vår manual att tappvarmvattnet i ett första steg värms upp av det vatten som använts till att värma upp radiator-slingan, och om vattnet inte blir tillräckligt varmt värms det upp direkt av fjärrvärmevattnet. Påverkar detta ingenting i citatet ovan? Kan jag lika gärna låta fönsterna stå öppna hos mig istället för att stänga av elementen (värmen är ändå på eftersom ett par lgh har det kallare i huset.).
En annan fråga ang. hur vårt system fungerar... Vissa lgh i vårt lilla hus hade det för varmt i början av vintern varför vi ville påminna de andra som också hade det för varmt att sänka sina element istället för att vädra ut all värme. En i huset tyckte dock inte att det var en bra idé utan skrev:
"Hej,Jag lite osäker på om strypning av element verkligen sparar på uppvärmningskostnaden. Det vi betalar för är uttagen effekt på värmeväxlaren alltså hur varmt vi vill ha vårt vattenburna uppvärmingssystem. Stryper vi våra element kommer vi inte utnyttja allt varmvattnet och därmed skickar vi tillbaka uppvärmt vatten till fjärrvärmeverket, med andra ord får vi spillvärme. För att spara på energin ska vi ha så lite spillvärme som möjligt. Sänk därmed temperaturen på vårt uppvärmingsvatten (lägre uteffekt på värmeväxlaren) och detta borde försöka balanseras att även botten- samt hörnlägenheter får tillräckligt med värme i elementen. Det är dock svårt att få perfekt balans på systemet och lägenheterna i mitten av huset kommer att behöva strypa sina element. Dock är det dumt att gå ut med att alla ska strypa sina element om det är för varmt eftersom det är samma sak som att vädra ut spillvärmen (den enda skillnaden är att fjärrvärmeverket inte får gratis tillbaka vårt varmvatten)"
Stämmer detta? Jag tänkte först att om vi inte gör av med all värme (några element avstängd eller nerställda) så finns värmen kvar i systemet och behöver inte värmas upp lika mycket på "nästa varv". Men det värms väl kanske upp lika mycket för det eftersom vi bara reglerar inkommande temp på fjärrvärmen efter hur kallt det är ute, inte hur mycket värme som finns kvar i radiator-systemet?
Sedan läste jag i vår manual att tappvarmvattnet i ett första steg värms upp av det vatten som använts till att värma upp radiator-slingan, och om vattnet inte blir tillräckligt varmt värms det upp direkt av fjärrvärmevattnet. Påverkar detta ingenting i citatet ovan? Kan jag lika gärna låta fönsterna stå öppna hos mig istället för att stänga av elementen (värmen är ändå på eftersom ett par lgh har det kallare i huset.).
ByggaPontus skrev:
Det där är inte riktigt sant. Mätaren mäter skillnaden på temperaturen mellan tillopp och retur, samt flödet. Det vattnet som är uppvärmt i huset skickas inte tillbaks, utan cirkulerar runt i sekundärkretsen (husets värmesystem).
Vad man kan göra är att se till så att alla lägenheter har fräscha fungerande termostatventiler, gärna maxbegränsade till 21-22grader. Då behöver man inte hålla på att skruva hela tiden och man får en jämn värme. Såkallad "fönstershuntning" är helt vansinnigt.
Han säger att "Jag kan tänka mig att de låter vår spillvärme värma upp deras returvatten". Jag antog att värmen som ej går ut i elementen, eftersom de är avstängda, cirkulerar runt i vårt system som då inte kyls av lika fort, vilket medför att vi inte behöver värma upp vattnet lika mycket. Men som jag tolkar det menar alltså han att värmen som blir över i vår radiator-slinga värmer upp fjärrvärmeverkets returvatten. Kan det vara möjligt?lordi skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 747 inlägg
Ja, det är en del att hålla reda på. Fundamentalt så spelar det ingen roll om ert returvatten skulle värma upp fjärrvärmens returvatten eftersom vi i Sverige typiskt betalar för uttagen effekt, dvs produkten av temperaturdifferensen mellan inkommande och utgående fjärrvärme och flödet. Hur man fixar den skillnaden mellan inkommande och utgående spelar alltså ingen roll. (Nu är det inte så, dvs eftersom fjärrvärmevattnet är hetare så värmer det upp radiatorvattnet, inte tvärt om. Ju hetare retur på radiatorkretsen dessto mindre behöver det förstås värmas upp så effektuttaget minskar, men det reverseras inte).
Ja, man sparar naturligtvis värme genom att sänka sina element. Det är mycket riktigt så att vattnet i sekundär (dvs radiatorkretsen) cirkulerar runt. Det finns två huvudtyper; en där kretsen passerar genom radiatorer i alla lägen. Dvs om termostatventilerna stänger så minskar cirkulationen (vanligt i villor med tvårörssystem) och ett där man alltid har viss cirkulation även om termostaterna är stängda. (ett-rör, eller i större hus som ditt). Du kan alltid få rätt värme i rummen/lägenheterna om tilloppstemperaturen är tillräcklig, dvs hög. Det enda som händer är att termostaterna stryper elementen och du får rätt temperatur.
MEN, varför har man då inte bara radiatorkretsen ställd på 80C hela tiden och slipper bekymmer? Två huvudskäl. Ett är att värmekomforten i rummen blir lite sämre (radiatorerna blir heta överst och kalla i botten), litet flöde ger lätt tjutande ventiler och dåliga termostater som inte stänger längre ger läckage med extra värme. Det andra har med förlusterna i systemet att göra. Om du har hög temperatur och litet effektuttag så blir naturligtvis förlusten i systemet större. Du har större tempdifferens mellan rör och omgivande luft och vattnet kommer att bli stående längre i systemet, dvs har större tid på sig att tappa värme innan det är tillbaka till värmeväxlaren. (Det är pga det här skälet som fjärrvärmebolaget vill ha så stort dT som möjligt på bekostnad av flödet, lite annorlunda med flödet men de måste ju pumpa runt vattnet också vilket inte är en föraktlig del av kostnaden). Sedan så ger för hög temp också onödigt stor tryckskillnad mellan kalla och varma dagar i ett slutet system, men det kan lösas med en tryckstyrd pump.
Så idealet är (tumregel) en differens på 7C eller så i sekundärkretsen, dvs skillnaden mellan utgående och ingående radiatortemp. Men, det kan kräva en dj-a massa reglerande för att nå dit, särskilt i äldre hus, så ligg högre och se till att du som tidigare sagt har bra termostater som sköter regleringen istället. Eftersom vi inte betalar för flöde som småförbrukare i Sverige så är det mesta av justeringen inte mödan värd. Så länge som framledningstempen på sekundären ligger inom rimliga gränser och alla har bra temp så skulle jag vara nöjd. En ny Danfoss gasfylld (de är bäst, smärtar mig som Svensk men så är det
) kostar inte många kronor (100-lapp som privatperson) är en bättre investering. Kolla också att ventilerna på radiatorerna är hela och stänger och öppnar som de ska. En ny ligger i samma storleksordning som termostaten, men kräver att man tömmer/stänger av för byte.
P.S. Kan nämna att när jag var på Island för några år sedan så berättade fjärrvärmekraftverksingenjören att man betalade ung. 7SKr per kbm 80C vatten som kund. Så där blir regleringen en annan. Eller rättare, den lönar sig knappt alls eftersom det är så billigt. Skälet till att taxan är rent flödesbaserad är att man inte har någon retur för fjärrvärmen, efter kunderna så går den under trottoarerna för att smälta snö och sedan rätt ut i havet. Man har så mycket vatten och värme att returledningen och pumpen inte skulle löna sig för fem öre.
Ja, man sparar naturligtvis värme genom att sänka sina element. Det är mycket riktigt så att vattnet i sekundär (dvs radiatorkretsen) cirkulerar runt. Det finns två huvudtyper; en där kretsen passerar genom radiatorer i alla lägen. Dvs om termostatventilerna stänger så minskar cirkulationen (vanligt i villor med tvårörssystem) och ett där man alltid har viss cirkulation även om termostaterna är stängda. (ett-rör, eller i större hus som ditt). Du kan alltid få rätt värme i rummen/lägenheterna om tilloppstemperaturen är tillräcklig, dvs hög. Det enda som händer är att termostaterna stryper elementen och du får rätt temperatur.
MEN, varför har man då inte bara radiatorkretsen ställd på 80C hela tiden och slipper bekymmer? Två huvudskäl. Ett är att värmekomforten i rummen blir lite sämre (radiatorerna blir heta överst och kalla i botten), litet flöde ger lätt tjutande ventiler och dåliga termostater som inte stänger längre ger läckage med extra värme. Det andra har med förlusterna i systemet att göra. Om du har hög temperatur och litet effektuttag så blir naturligtvis förlusten i systemet större. Du har större tempdifferens mellan rör och omgivande luft och vattnet kommer att bli stående längre i systemet, dvs har större tid på sig att tappa värme innan det är tillbaka till värmeväxlaren. (Det är pga det här skälet som fjärrvärmebolaget vill ha så stort dT som möjligt på bekostnad av flödet, lite annorlunda med flödet men de måste ju pumpa runt vattnet också vilket inte är en föraktlig del av kostnaden). Sedan så ger för hög temp också onödigt stor tryckskillnad mellan kalla och varma dagar i ett slutet system, men det kan lösas med en tryckstyrd pump.
Så idealet är (tumregel) en differens på 7C eller så i sekundärkretsen, dvs skillnaden mellan utgående och ingående radiatortemp. Men, det kan kräva en dj-a massa reglerande för att nå dit, särskilt i äldre hus, så ligg högre och se till att du som tidigare sagt har bra termostater som sköter regleringen istället. Eftersom vi inte betalar för flöde som småförbrukare i Sverige så är det mesta av justeringen inte mödan värd. Så länge som framledningstempen på sekundären ligger inom rimliga gränser och alla har bra temp så skulle jag vara nöjd. En ny Danfoss gasfylld (de är bäst, smärtar mig som Svensk men så är det
) kostar inte många kronor (100-lapp som privatperson) är en bättre investering. Kolla också att ventilerna på radiatorerna är hela och stänger och öppnar som de ska. En ny ligger i samma storleksordning som termostaten, men kräver att man tömmer/stänger av för byte.P.S. Kan nämna att när jag var på Island för några år sedan så berättade fjärrvärmekraftverksingenjören att man betalade ung. 7SKr per kbm 80C vatten som kund. Så där blir regleringen en annan. Eller rättare, den lönar sig knappt alls eftersom det är så billigt. Skälet till att taxan är rent flödesbaserad är att man inte har någon retur för fjärrvärmen, efter kunderna så går den under trottoarerna för att smälta snö och sedan rätt ut i havet. Man har så mycket vatten och värme att returledningen och pumpen inte skulle löna sig för fem öre.
Redigerat:
Tackar för ett väldigt utförligt svar! Har lite bättre koll nu...
Men en fundering till, bör man stänga av pumpen och& värmen på sommaren? Eeller låter man det bara vara, och är det varmt som det brukar på sommaren så värmer den ändå inget. Tänker att den kanske värmer på nätterna ändå om det är lite kyligt. Antingen i onödan, eller så är det bra vid kalla nätter?
Men en fundering till, bör man stänga av pumpen och& värmen på sommaren? Eeller låter man det bara vara, och är det varmt som det brukar på sommaren så värmer den ändå inget. Tänker att den kanske värmer på nätterna ändå om det är lite kyligt. Antingen i onödan, eller så är det bra vid kalla nätter?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 747 inlägg
Det beror på... (Gör inte allt det. ) Om du t ex har stödvärme i källaren så måste den förstås vara på. Eftersom du inte har något flöde i resten av huset (alla termostater där är stängda) så får du typiskt ingen circulation i den delen av systemet (beror förstås på hur rören är dragna, men är typiskt rätt vi tvårörsystem) och heller inga direkta förluster. Så det är lugnt.
Om du *inte* har något värmeuttag så kan det vara en vits att stänga av systemet eftersom du då slipper en situation där circulationspumpen går utan att ha "något att göra". Om du inte har någon förbiströmning så kommer den att gå med stort mottryck (om den inte är tryckstyrd, men även de gillar typiskt inte att gå mot ett helt avstängt system). Om du däremot har förbiströmning s.a. circpumpen klarar sig så får du då istället förluster, eftersom du pumpar runt varmvatten genom alla rör i sekundärkretsen och dessa inte har perfekt isolering. (Att pumpa runt kallvatten måste undvikas, det leder till kondensproblem på sommarhalvåret).
MEN, om du stänger av systemet så har cirkulationspumpen och reglerventilen (shuntventilen) i centralen en tendens att kärva fast. Inte bra. Så de flesta anläggningar har en inställning för sommarläge. Dvs pumpen går normalt inte och shuntventilen är normalt stängd. Men med jämna mellanrum så motioneras både pump och ventiler. Detta är förstås BRA. Så stäng inte av genom att bryta strömmen, utan ställ i sommarläge.
Sedan så väcker du en ännu större fråga. Alltså oavsett ekonomi och slitage (risk för kärvande komponenter) så har vi även värmekomfort. Vi upplever samma temperatur helt olika beroende på en massa andra omgivande faktorer. Jmf. t ex i bilen med klimatanläggning. Säg att du lämnat den i solen, det är 19C ute, du har ställt den på 21C. Den kyler för full, vilket du tycker är helt OK eftersom det är stekhett i bilen. Du parkerar i skuggan i flera timmar. När du kommer ut så får bilen för sig att värma luften, (eftersom 19 är mindre än 21). Det tycker de flesta *inte* är OK. Eftersom de vet att lite solinstrålning kommer att ge behagligt klimat. (En av mina kompisar skrev fö. koden till ECC-anläggningen för V40n så jag vet att det är mkt mer komplicerat än så här, och det här är ett av skälen till det. Exemplet är förenklat.) Vad vill jag ha sagt med det här? Jo, att 17C på natten i lägenheten upplevs helt olika om det är/varit -10C på dagen, eller om det varit +23C. I det förra fallet så vill vi typiskt ha mycket mer värme. I det andra antagligen inte. Så att du inte kan få stödvärme i lägenheterna under sommaren om du stänger av systemet kommer säkerligen att upplevas annorlunda än någon hade samma låga temperatur under vinterhalvåret.
Så, all denna text för att komma fram till det jag sade från början. Det beror på. Om du vill spara pengar och inte behöver stödvärme, stäng av. Om du räknat på det och inte tycker att besparingen är mödan värd, pumpen inte köver sig och någon vill ha värme i systemet, låt den vara på.
) Om du t ex har stödvärme i källaren så måste den förstås vara på. Eftersom du inte har något flöde i resten av huset (alla termostater där är stängda) så får du typiskt ingen circulation i den delen av systemet (beror förstås på hur rören är dragna, men är typiskt rätt vi tvårörsystem) och heller inga direkta förluster. Så det är lugnt.Om du *inte* har något värmeuttag så kan det vara en vits att stänga av systemet eftersom du då slipper en situation där circulationspumpen går utan att ha "något att göra". Om du inte har någon förbiströmning så kommer den att gå med stort mottryck (om den inte är tryckstyrd, men även de gillar typiskt inte att gå mot ett helt avstängt system). Om du däremot har förbiströmning s.a. circpumpen klarar sig så får du då istället förluster, eftersom du pumpar runt varmvatten genom alla rör i sekundärkretsen och dessa inte har perfekt isolering. (Att pumpa runt kallvatten måste undvikas, det leder till kondensproblem på sommarhalvåret).
MEN, om du stänger av systemet så har cirkulationspumpen och reglerventilen (shuntventilen) i centralen en tendens att kärva fast. Inte bra. Så de flesta anläggningar har en inställning för sommarläge. Dvs pumpen går normalt inte och shuntventilen är normalt stängd. Men med jämna mellanrum så motioneras både pump och ventiler. Detta är förstås BRA. Så stäng inte av genom att bryta strömmen, utan ställ i sommarläge.
Sedan så väcker du en ännu större fråga. Alltså oavsett ekonomi och slitage (risk för kärvande komponenter) så har vi även värmekomfort. Vi upplever samma temperatur helt olika beroende på en massa andra omgivande faktorer. Jmf. t ex i bilen med klimatanläggning. Säg att du lämnat den i solen, det är 19C ute, du har ställt den på 21C. Den kyler för full, vilket du tycker är helt OK eftersom det är stekhett i bilen. Du parkerar i skuggan i flera timmar. När du kommer ut så får bilen för sig att värma luften, (eftersom 19 är mindre än 21). Det tycker de flesta *inte* är OK. Eftersom de vet att lite solinstrålning kommer att ge behagligt klimat. (En av mina kompisar skrev fö. koden till ECC-anläggningen för V40n så jag vet att det är mkt mer komplicerat än så här, och det här är ett av skälen till det. Exemplet är förenklat.) Vad vill jag ha sagt med det här? Jo, att 17C på natten i lägenheten upplevs helt olika om det är/varit -10C på dagen, eller om det varit +23C. I det förra fallet så vill vi typiskt ha mycket mer värme. I det andra antagligen inte. Så att du inte kan få stödvärme i lägenheterna under sommaren om du stänger av systemet kommer säkerligen att upplevas annorlunda än någon hade samma låga temperatur under vinterhalvåret.
Så, all denna text för att komma fram till det jag sade från början. Det beror på. Om du vill spara pengar och inte behöver stödvärme, stäng av. Om du räknat på det och inte tycker att besparingen är mödan värd, pumpen inte köver sig och någon vill ha värme i systemet, låt den vara på.
Vet inte om detta stämmer in på hur våra kurvor ser ut, men... kan inte detta vara en anledning till att vi har två st kurvor, en för sommar och en för vinter? Som jag skrev om i första inlägget.lars_stefan_axelsson skrev:
Fast vår vinterkurva borde väl mest justera värmen vid plus-grader så det kanske inte är rätt tänkt ändå.