Husvagnsthord vi kan väl vara överens om att det är när yttertaket eller vinden i allmänhet blir väldigt kall som den stora risken för fuktutfällningar förekommer och att dettta på sikt kan leda till mögel och fuktproblem? Vi kan också vara överens om att temperaturen på vinden inte ändras så snabbt om vinden inte är kraftigt ventilerad eller hur?
Här finns en rapport från Statens Provningsanstalt om uteluftsventilerade vindar... läs den, den är riktigt bra!
http://www.sjomarkens.se/byggentrepr/pdf/SP%20-%20Uteluftsventilerade%20vindar.pdf
Bland annat står det:
I dagens välisolerade hus får den uteluftsventilerade vinden hög relativ fuktighet under vintern med risk för periodvis kondensation mot yttertaket. I områden med milt vinterklimat uppstår då risk för mögeltillväxt. Ett sätt att minska risken för skador är att minska ventilationen på vinden. Detta förutsätter dock att ingen fukt tillförs vindsutrymmet vare sig från läckage av regnvatten genom yttertaket, eller från fuktig inneluft som strömmar upp till vinden eller från läckande installationer på vindsutrymmet.
Alltså kan man minska ventilationen men man ska också vara noga med att se till att det inte kommer upp mycket fuktig luft till vinden. Och ja här får du stöd för din teori att man måste skotta bort all gammal isolering och lägga en duk som förhindrar fuktvandring men att istället välja en mellanväg låter väl inte helt fel va? Om man kan lägga lagom mycket cellulosa på vinden (inte såna mängder att det blir helt kallt) och dessutom se till att temperaturen där uppe ändras långsamt kan man faktiskt uppnå en balans som gör att det inte blir kondensproblem. Naturligtvis är det allra bästa om man dessutom kan elda i sina murstockar så att vinden får ytterligare lite torr tillskottsväme därifrån.
Man kan också läsa följande
Den ökade ventileringen löser emellertid fuktproblemen endast under vissa speciella förutsättningar. Generellt innebär däremot den ökade ventileringen att vindsutrymmet blir kallt.
Ventilerade tak över välisolerade vindsbjälklag är känsliga för skador. Ju bättre man isolerar bjälklaget desto kallare blir det på vindsutrymmet och därmed ökar skaderisken. Om fuktig inneluft kommer upp till vindsutrymmet via otäta luckor, skorstensstockar eller genomföringar kan kondens uppstå med allvarliga skador som följd. Även små otätheter och små mängder fuktig inneluft inifrån kan ge stora problem.
I projekt med provvindar utfört på SP har det visat sig att det i en oventilerad vind blir torrare och att relativa fuktigheten blir betydligt jämnare under perioder med kraftiga växlingar i uteklimatet.Höga toppar i RF till följd av snabba temperaturvariationer jämnas ut. Eftersom viss risk för fukttillförsel till vinden ändå alltid finns t ex av inbyggd fukt, läckage av regnvatten utifrån eller konvektion vid tillfälligtinvändigt övertryck kan man inte utan vidare rekommendera att vinden utförs helt oventilerad. En viss luftväxling bör enligt vår mening alltid finnas på vinden för säkerhets skull. Omfattningen av denna luftväxling kan dock diskuteras. Sannolikträcker det med relativt måttlig ventilation t ex någon eller några gavelventiler.
Man ska alltså se till att det är så tätt som möjligt underifrån, vilket inte är detsamam som att man måste lägga en vindduk eller stoppa fuktvandringen helt. Man ska inte överisolera utan isolera lagom. Man ska också se till att ha måttlig ventilation på vinden vilket kan innebära ett par gavelventiler... med andra ord känner jag mig helt trygg med vår vindsisolering men jag låter gärna dig och alla andra som frivilligt vill arbeta extra och väljer att tömma vinden göra det! ;-)
Här finns en rapport från Statens Provningsanstalt om uteluftsventilerade vindar... läs den, den är riktigt bra!
http://www.sjomarkens.se/byggentrepr/pdf/SP%20-%20Uteluftsventilerade%20vindar.pdf
Bland annat står det:
I dagens välisolerade hus får den uteluftsventilerade vinden hög relativ fuktighet under vintern med risk för periodvis kondensation mot yttertaket. I områden med milt vinterklimat uppstår då risk för mögeltillväxt. Ett sätt att minska risken för skador är att minska ventilationen på vinden. Detta förutsätter dock att ingen fukt tillförs vindsutrymmet vare sig från läckage av regnvatten genom yttertaket, eller från fuktig inneluft som strömmar upp till vinden eller från läckande installationer på vindsutrymmet.
Alltså kan man minska ventilationen men man ska också vara noga med att se till att det inte kommer upp mycket fuktig luft till vinden. Och ja här får du stöd för din teori att man måste skotta bort all gammal isolering och lägga en duk som förhindrar fuktvandring men att istället välja en mellanväg låter väl inte helt fel va? Om man kan lägga lagom mycket cellulosa på vinden (inte såna mängder att det blir helt kallt) och dessutom se till att temperaturen där uppe ändras långsamt kan man faktiskt uppnå en balans som gör att det inte blir kondensproblem. Naturligtvis är det allra bästa om man dessutom kan elda i sina murstockar så att vinden får ytterligare lite torr tillskottsväme därifrån.
Man kan också läsa följande
Den ökade ventileringen löser emellertid fuktproblemen endast under vissa speciella förutsättningar. Generellt innebär däremot den ökade ventileringen att vindsutrymmet blir kallt.
Ventilerade tak över välisolerade vindsbjälklag är känsliga för skador. Ju bättre man isolerar bjälklaget desto kallare blir det på vindsutrymmet och därmed ökar skaderisken. Om fuktig inneluft kommer upp till vindsutrymmet via otäta luckor, skorstensstockar eller genomföringar kan kondens uppstå med allvarliga skador som följd. Även små otätheter och små mängder fuktig inneluft inifrån kan ge stora problem.
I projekt med provvindar utfört på SP har det visat sig att det i en oventilerad vind blir torrare och att relativa fuktigheten blir betydligt jämnare under perioder med kraftiga växlingar i uteklimatet.Höga toppar i RF till följd av snabba temperaturvariationer jämnas ut. Eftersom viss risk för fukttillförsel till vinden ändå alltid finns t ex av inbyggd fukt, läckage av regnvatten utifrån eller konvektion vid tillfälligtinvändigt övertryck kan man inte utan vidare rekommendera att vinden utförs helt oventilerad. En viss luftväxling bör enligt vår mening alltid finnas på vinden för säkerhets skull. Omfattningen av denna luftväxling kan dock diskuteras. Sannolikträcker det med relativt måttlig ventilation t ex någon eller några gavelventiler.
Man ska alltså se till att det är så tätt som möjligt underifrån, vilket inte är detsamam som att man måste lägga en vindduk eller stoppa fuktvandringen helt. Man ska inte överisolera utan isolera lagom. Man ska också se till att ha måttlig ventilation på vinden vilket kan innebära ett par gavelventiler... med andra ord känner jag mig helt trygg med vår vindsisolering men jag låter gärna dig och alla andra som frivilligt vill arbeta extra och väljer att tömma vinden göra det! ;-)
Redigerat:
Rapporten är bra, jag har läst den tidigare. Du har också rätt i mycket du skriver.
Som jag ser det handlar byggkonstruktion om riskminimering. Att ta ner risken för skador till en acceptabel nivå. Därav min tidigare liknelse med rökning. Rökning ökar sisken för en förtida död. Men alla rökare dör inte i förtid. Om du vill minska risken för en förtida död bör dock du låta bli att röka. Det tror jag alla håller med om.
Samma resongmang när det gäller tilläggsisolering av vinden bör då ge att antingen avstår man från att tilläggsisolerar eller så riskminimerar man genom att säkra upp mot framförallt konventionen av varm luft upp på vinden. Och det gör man lämpligast genom att skotta bort gammal isolering och montera en modern smidig vindduk. Samma resonemang som med rökningen, men alla håller inte med.
Sophie skriver att lagom är bäst, inte för mycket isolering eftersom det ger ökad risk för problem. Jag håller med, men med tillägget att det är svårt att veta vad som är lagom. Kanske de 20 cm med kutterspån som ligger där idag är lagom. Och all ytterliggare isolering innebär att vinden kommer in i en oacceptabel riskzon för mögelpåväxt. Huset kan mycket väl klara sig, men kanske inte!
Det är ju sökandet efter detta "lagom" som sysselstätter världens alla byggforskare och byggingenjörer dagligen. Ibland blir det fel, som med plastfärg, enstegstätade fasader och andra mögelskandaler. Då får man tänka om så man kommer på rätt sida om den acceptabla risknivån.
Därför: är man rädd om sitt hus, så skottar man bort gammal isolering, monterar en modern vindduk, och fyller på med ny isolering. Då får man en torrare vind och huset mår bättre!
Som jag ser det handlar byggkonstruktion om riskminimering. Att ta ner risken för skador till en acceptabel nivå. Därav min tidigare liknelse med rökning. Rökning ökar sisken för en förtida död. Men alla rökare dör inte i förtid. Om du vill minska risken för en förtida död bör dock du låta bli att röka. Det tror jag alla håller med om.
Samma resongmang när det gäller tilläggsisolering av vinden bör då ge att antingen avstår man från att tilläggsisolerar eller så riskminimerar man genom att säkra upp mot framförallt konventionen av varm luft upp på vinden. Och det gör man lämpligast genom att skotta bort gammal isolering och montera en modern smidig vindduk. Samma resonemang som med rökningen, men alla håller inte med.
Sophie skriver att lagom är bäst, inte för mycket isolering eftersom det ger ökad risk för problem. Jag håller med, men med tillägget att det är svårt att veta vad som är lagom. Kanske de 20 cm med kutterspån som ligger där idag är lagom. Och all ytterliggare isolering innebär att vinden kommer in i en oacceptabel riskzon för mögelpåväxt. Huset kan mycket väl klara sig, men kanske inte!
Det är ju sökandet efter detta "lagom" som sysselstätter världens alla byggforskare och byggingenjörer dagligen. Ibland blir det fel, som med plastfärg, enstegstätade fasader och andra mögelskandaler. Då får man tänka om så man kommer på rätt sida om den acceptabla risknivån.
Därför: är man rädd om sitt hus, så skottar man bort gammal isolering, monterar en modern vindduk, och fyller på med ny isolering. Då får man en torrare vind och huset mår bättre!
Å f_n, märkligt att mitt hus står kvar då efter 87 år utan vindduk och luftspalter, du måste inse att det där är en ren friskrivningsklausul från ekofibers sida. I praktiken så plastar man inte vid tilläggsisolering eftersom en absolut täthet i diffusionsspärren är i princip omöjlig att uppnå utan att riva allt, läckage leder till höga fuktbelastningar i dessa områden. Det är då bättre att sprida ytan och låta fukten vandra ut.
Jag tycker inte att det är så märkligt att ditt hus står kvar, lika lite som att tanten på 90 bast levde trots att hon rökte ett paket cigg om dagen. Ibland fungerar det, ibland inte.
Men om nu cellulosafibers egenskaper på ett väsentligt sätt skiljer sig från mineralullsisolering varför gäller bara garantin under förutsättning att konstruktionen är samma som byggnormerna för mineralullsisolering?
Friskrivningsklausul tycker du. Jag tycker att det är underligt om en tillverkare av en produkt med "mirakelegenskaper" inte litar på sin egen produkt. Jag tror att tillverkare, i det här fallet Ekofiber, har en ärlig bild av cellulosaisoleringen egenskaper. Kan det inte vara så att allmänhetens uppfattning av cellulosaisoleringens egenskaper inte helt stämmer överens med hur tillverkaren ser på sin produkt. Att allmänheten tillskriver cellulosaisoleringen egenskaper som det inte riktigt finns täckning för?
Jag hävdar fortfarande att vindskyddsduk bör användas vid all isolering av vindsbjälklag. Ju mer isolering du lägger på desto viktigare blir det att säkra upp med ett fullgott konvektionsskydd.
Det där med punktbelastning har du helt rätt i. Personligen bedömer jag att hus, likt mitt eget, med pappspända tak. Som upprepade ggr målats under årens lopp, ur konvektionshänseende är fullt tillräckligt som konstruktionslösning. Om det inte vore för alla genomföringar och perforeringar, som också blivit många under årens lopp. Där får du dessa punktbelastningar i alla fall. Att sprida ut belastningen i ett gammalt hus tror jag blir svårt.
Men om nu cellulosafibers egenskaper på ett väsentligt sätt skiljer sig från mineralullsisolering varför gäller bara garantin under förutsättning att konstruktionen är samma som byggnormerna för mineralullsisolering?
Friskrivningsklausul tycker du. Jag tycker att det är underligt om en tillverkare av en produkt med "mirakelegenskaper" inte litar på sin egen produkt. Jag tror att tillverkare, i det här fallet Ekofiber, har en ärlig bild av cellulosaisoleringen egenskaper. Kan det inte vara så att allmänhetens uppfattning av cellulosaisoleringens egenskaper inte helt stämmer överens med hur tillverkaren ser på sin produkt. Att allmänheten tillskriver cellulosaisoleringen egenskaper som det inte riktigt finns täckning för?
Jag hävdar fortfarande att vindskyddsduk bör användas vid all isolering av vindsbjälklag. Ju mer isolering du lägger på desto viktigare blir det att säkra upp med ett fullgott konvektionsskydd.
Det där med punktbelastning har du helt rätt i. Personligen bedömer jag att hus, likt mitt eget, med pappspända tak. Som upprepade ggr målats under årens lopp, ur konvektionshänseende är fullt tillräckligt som konstruktionslösning. Om det inte vore för alla genomföringar och perforeringar, som också blivit många under årens lopp. Där får du dessa punktbelastningar i alla fall. Att sprida ut belastningen i ett gammalt hus tror jag blir svårt.
Eventuell konvektion bör elemineras av bostadsutrymmets ventilation och det därigenom skapade undertrycket. Däremot kan diffusion skapa problem och det är då bättre att sprida denna över hela ytan.
Och mirakelegenskaper vet jag nu inte om det har, egenskaperna är så gott som samma som vilket sågspån eller torv som helst.
Och mirakelegenskaper vet jag nu inte om det har, egenskaperna är så gott som samma som vilket sågspån eller torv som helst.