Jag förstår inte. Du säger att det inte är lönt eller bra att använda mer än 200 mm på breddgrader under Stockholm och samtidigt att risken för tjäle under plattan ökar ju mer isolering man har?Calle Anka skrev:
Söder om Stockholm torde risken för tjäle vara mindre än norr om och därmed borde 300 mm vara bättre i söder än i norr.
Med risk för att trassla till det, så vill jag påstå att det inte är kylan i marken man isolerar sig mot utan det är snarare värmen i golvvärmen som man inte vill ska smita ut nedåt.
Paradoxalt nog är det sålunda i söder man ska ha 300 mm och i norr 200 mm. Om nu tjälen verkligen är ett konkret problem, vilket jag inte vet själv.
Valde 200 mm då jag inte ansåg det lönsamt på överskådlig tid att öka till 300 mm.
Entreprenören ville för 175 m2 "bostadsyta" ha 18.000-20.000:- för att öka isoleringen.
Enligt Energimyndigheten och Boverket sparar man ca 2-3% av elförbrukningen på denna ökning. I mitt fall ca 8000*0,025=200kwh och kronor/år. Dvs det tar 100 år innan det är ekonomiskt lönsamt.
Tror inte jag bryr mig då ;D
Entreprenören ville för 175 m2 "bostadsyta" ha 18.000-20.000:- för att öka isoleringen.
Enligt Energimyndigheten och Boverket sparar man ca 2-3% av elförbrukningen på denna ökning. I mitt fall ca 8000*0,025=200kwh och kronor/år. Dvs det tar 100 år innan det är ekonomiskt lönsamt.
Tror inte jag bryr mig då ;D
Framerate, förstår din synpunkt!
Min grundkille sa att det är bra att plattan släpper ifrån sig värme nedåt eftersom det håller marken varm, alltså mindre risk för tjäle under plattan. I Norrland kan man tänka sig att mer energi går åt till huset än i Stockholm, sålunda vill man minska energiförlusten nedåt. Samtidigt är risken för tjäle högre.
Allt handlar då om hur tjälfarlig marken är? Detta beror väl på vattenkvoter mm?!
Man vill undvika både tjälen (som kan kan skapa problem för plattan) OCH att kylan går upp i plattan, lite paradoxalt kanske men valet av isolering måste nog ske med hänsyn till kylan generellt och tjälfarligheten, sen kanske breddgraden har mindre betydelse....?
Vad vet jag? Är bara en glad amatör!
Min grundkille sa att det är bra att plattan släpper ifrån sig värme nedåt eftersom det håller marken varm, alltså mindre risk för tjäle under plattan. I Norrland kan man tänka sig att mer energi går åt till huset än i Stockholm, sålunda vill man minska energiförlusten nedåt. Samtidigt är risken för tjäle högre.
Allt handlar då om hur tjälfarlig marken är? Detta beror väl på vattenkvoter mm?!
Man vill undvika både tjälen (som kan kan skapa problem för plattan) OCH att kylan går upp i plattan, lite paradoxalt kanske men valet av isolering måste nog ske med hänsyn till kylan generellt och tjälfarligheten, sen kanske breddgraden har mindre betydelse....?
Vad vet jag? Är bara en glad amatör!
Kan bli? Är redo för psyk snart....
Jag har 400 mm frigolit under vår grundsula. (300 är norm idag vad jag vet) Mer värme går genom sulan än vad man tror.
Det är t.o.m. så att läckande värme håller marken varm under grunden. Alltså: det måste kosta en hel del att hålla marken varm för att undvika tjäle.
F.ö. läggs grunderna i dag på icke tjälskjutande material.
I vårt fall schaktade vi bort all jord o.dyl. ner till orörd sandbotten.(C:a. 1.6 m ner i marken)
Därefter fylldes detta upp igen med tvättad makadamm, fiberduk och grus. Allt noga kompakterat.
Det är t.o.m. så att läckande värme håller marken varm under grunden. Alltså: det måste kosta en hel del att hålla marken varm för att undvika tjäle.
F.ö. läggs grunderna i dag på icke tjälskjutande material.
I vårt fall schaktade vi bort all jord o.dyl. ner till orörd sandbotten.(C:a. 1.6 m ner i marken)
Därefter fylldes detta upp igen med tvättad makadamm, fiberduk och grus. Allt noga kompakterat.
:-? guuu va svårt det här är! Och när ni andra härinne inte ens är överens :-? ... grannen lägger 300 ... jag själv fick byggaren att ändra från 200 till 250 ... skulle jag varit mer påstridig? Men om avskrivningstiden är närmare 50 år är jag ju begraven .
.Själv har jag lagt 300 cellplast i grunden och lagt 50mm cellplast utanför hörnen på huset. Om det är någonstans grunden kan spricka är det i hörnen. Har också förstärkt hörnen med lite mer armering just i hörnen.
Bättre att vara extra försiktig nu när man har chansen att påverka, relativt liten kostnad om man ser till hela bygget.
//samba
Bättre att vara extra försiktig nu när man har chansen att påverka, relativt liten kostnad om man ser till hela bygget.
//samba
200 e standard i da inget annat. 250 e max sen lönar de sig inte mer. värma neråt hmm ja men värmen stiger ju.. kylan kommer inte nerifrån utan ovanifrån..dvs att kylan ej kan komma nerifrån när de e 200 me cellplast pluss makadambädd som innehåller luft som står still, isolering de med. om kylan kom nerifrån så skulle de va jobbigt för då skulle de inte finnas frost fritt djup..när de gäller värme så räcker de med 200 när de gäller tjäl skjutning så beror de på vad man har för markförhållanden. e ju vattnet som fryser och expanderar. e ju därför man lägger en grusbädd bakom murar så vattnet har någonstans att expandera och drenera sig
Njae, det är väl ändå så att värmen strålar åt alla håll. Däremot har varm luft lägre densitet än kall och därför stiger den varma luften och lägger sig ovanpå den kalla.Judoubbe skrev:
Men i en betongplatta kan mycket väl värmen stråla nedåt.
Tjälisolering
Hur mycket skall man isolera, fins det risk för tjälproblem? Det är en fråga som har ställts ofta. Frågan har emellertid på senare tid besvarats. Vid chalmers tekniska högskola har man bl a visat att tjockleken på värmeisoleringens i kantbalken (inte under grunden) inte har någon betydelse för tjälfrontens utbredning under grunden. Det betyder att man kan värmeisolera mycket i kantbalken. Det beror på att värmeförlusterna från kantbalken är små i förhållande till köldmängden i utomhusluften. Det påverkar inte frostfrontens utbredning i någon större omfattning, vilket chalmersstudierna visar. Studierna visar däremot att det är viktigt att man värmeisolerar mot tjäle, d v s lägger värmeisolering ytranför grunden! rekommendation, tjälisolera oavsett vilken typ av grund Du har.
Hur mycket skall man isolera, fins det risk för tjälproblem? Det är en fråga som har ställts ofta. Frågan har emellertid på senare tid besvarats. Vid chalmers tekniska högskola har man bl a visat att tjockleken på värmeisoleringens i kantbalken (inte under grunden) inte har någon betydelse för tjälfrontens utbredning under grunden. Det betyder att man kan värmeisolera mycket i kantbalken. Det beror på att värmeförlusterna från kantbalken är små i förhållande till köldmängden i utomhusluften. Det påverkar inte frostfrontens utbredning i någon större omfattning, vilket chalmersstudierna visar. Studierna visar däremot att det är viktigt att man värmeisolerar mot tjäle, d v s lägger värmeisolering ytranför grunden! rekommendation, tjälisolera oavsett vilken typ av grund Du har.
Har fått intrycket av att många utgår från det diagram som finns i denna publikation:Dr._SiC skrev:
http://www.energi.konsumentverket.se/Documents/bock_bro_fold/golvvarme.pdf
Den visar skillnaden i energibehov mellan golvvärme och radiatorer vid olika isoleringstjocklekar.
Men det finns ju flera aspekter att ta hänsyn till. Många har t.ex. värmepump, och sådana skall ju helst arbeta med så låg framledningstemperatur som möjligt för att vara effektiva.