Status
Tråden går ej att kommentera.
L. Mäkinen skrev:
Man undrar ju om påslaget ska räknas mot inköpspriset eller "nettopriset". De flesta grossister har ju en nettoprislista, men den är det ju ingen som betalar efter i praktiken. De som visar "nettopriset" tenderar att visa det som står i listan och inte priset efter avtalad rabatt.
Självklart skall påslaget ske på hantverkarens inköpspris vilket i praktiken är hans nettopris.

Ber jag om offerter så ser jag vad det kan kosta mig. Jag skiter väl i hur mycket leverantören tjänar. Skulle jag bry mig om det skulle jag aldrig kunna handla mat eller kläder.
Vid löpande räkning så måste du veta alla tillkommande kostnader för att veta vad det kostar dig. Det har inget att göra med vad leverantören tjänar.
 
Är inte det här ett problem som uppstod i och med att det kom aktörer på materialmarknaden som riktade sig speciellt till konsumenter? Det är ju faktiskt inte särskilt många år sedan som byggmax/bauhaus/hornbach/K-rauta/etc etc... inte fanns. Då var det väldigt sällan en risk för konsumenten att gå med på en deal att hantverkaren tog sitt listpris + 20% eller liknande, eftersom det i 99 fall av 100 innebar ett bättre pris för konsumenten än att själv gå till fina butiken och shoppa. Idag, när fina butiken antingen bara säljer till hantverkare eller gått i konkurs, så uppstår denna typ av situationer.

Exempel: Jag som konsument har med god hjälp av byggmax hemsida räknat ut att materialet ska kosta 20.000. Hantverkaren säger till mig att "du får betala mitt listpris + 10%. Naiv som jag som kund är så utgår jag ifrån att hans listpris gissningsvis ligger maximalt på mitt byggmaxpris, vilket innebär att jag får betala 22.000 för materialet, lite mindre om jag har tur. Istället går hantverkaren till fina butiken och handlar för 30.000 vilket inklusive påslag blir 33.000 för mig som kund att betala. Då har det uppstått någon form av konflikt/frågeställning, det kan man väl vara ganska säker på.

För ett antal år sedan, var jag i fina byggbutiken i stan, och handlade för ca 3.000 kronor. Jag var student och hade inte så stor koll på var man handlade material. När jag kom till kassan och betalade så var det uppenbart att jag inte var vatten värd. Efter mig stod en hantverkare som handlade EXAKT samma list som jag hade köpt för ca 35 kr/m. Han fick en kopia på någon form av fakturaunderlag där jag såg att han betalade 12 kr/m + moms. När han tagit sin listbit på någon meter sade han till butiksbiträdet att han behövde bits och körde ner näven i en burk PH2 som stod på disken och fiskade upp något dussin. Jag hade precis innan betalat typ 10-15 kr/st för dessa.

Det var sista gången jag handlade där, och några år senare hade de gått i konkurs, vilket gladde mitt elaka sinne ordentligt. Ägaren grät ut i lokalpressen och berättade hur hemska de tyska konkurrenterna var.

Jag tror nog att en stor del av problemet ligger här. Kunden och hantverkaren har helt olika bilder av var och hur man köper material. När jag som (privat)kund kan få 35% rabatt på en order på ca 50.000 kronor hos en butik som är att betrakta som "yrkesbutik" så inser jag ju att jag aldrig tänker sätta min fot där för att handla smågrejer...
 
Henri skrev:
Eftersom man inte vet det bör man väl på löpande arbeten sätta ett takpris. Eller ett ungefärligt pris som ju då endast får överskridas med 15 %. Funderar just på vilket alternativ som är bäst.
Om du väljer att ta ett arbete på löpande räkning så ta in anbud från flera företag. Det går bra att använda konsumentverkets hantverkarformulär 09 även som anbud: http://www.konsumentverket.se/Globa...n/Boende/Dokument/Hantverkarformularet_09.doc
Takpris och ungefärligt pris går på ett ut.
Om det är svårt att få något företag att lämna tak- eller ungefärligt pris så kan du föreslå att de jobbar mot "kostnadsnivåer". Det betyder att ni bestämmer en summa som de jobbar emot på löpande räkning. När det är gjort så bestämmer ni om arbetet skall fortsätta mot en ny summa eller avbrytas.
 
Redigerat:
Intressant tråd.

Men det känns som det diskuteras flera olika sorters arbetsmetoder.

Har man ett fast pris på ett jobb, så spelar det i praktiken väl int någon roll hur mycket påslag det är på materialet, den som förlora på det är ju hantverkaren eftersom rotdelen blir mindre.

Har man ett takpris blir ju situationen lite annorlunda, att lägga på mer på priset än vad samma vara med samma kvalitet, från samma bygghandel utan rabatter skulle kosta anser jag inte vara rättvist mot slutkonsumenten, dvs kunden.

Går man löpande, är det ju samma som takpriset.
 
tille1 skrev:
... men tydligen har några andra uppfattningar allt är fritt förstås
De som har andra uppfattningar än du är, förutom jag, Konsumentverket, Villaägarna, Sveriges Byggindustrier, alla de hantverksföretag som skriver ramavtal med kommuner, fastighetsägare, försäkringsbolag med flera.
 
Jag orkar knappt ge mig in i diskussionen men jag måste backa upp tille1 i många av hans inlägg...

Det är näst intill omöjligt att lämna något vettigt ord om detta med påslagen då rabatterna skiljer sig en hel del och framför allt skiljer det sig beroende på var man väljer att handla...

Byggmax priser är kanske bland de lägsta men sortimentet är under all kritik... q(;^;)p
Många ggr blir det en massa spill att betala för eftersom de ofta kör med fallande längder och som sagt har för dåligt sortiment för att det ska bli prisvärt i slutänden.

Betalar ni hellre hantverkaren timpengar och körersättningar för att ligga och köra runt på olika ställen för att handla det som är billigast på de olika ställena... :rolleyes:

Dessutom är inte alltid det billigaste bäst och vill man använda det billigaste materialet så kanske man ska överväga att utföra arbetet också då inte yrkesfolket njuter av att arbeta med den typen av material... q(;^;)p
 
Vi är nu på sida 7 i tråden, mycket text att läsa men efter att ha tagit mej igenom allt igen står jag nog kvar vid första åsikten där jag trots att jag är konsument tenderar att håll med tille1 om att påslaget som hantverkaren gör inte är intressant.

Om jag ska köpa en bil, tex en Jeep Grand Cherokee av ZJ modellen så kostar årsmodell 96-98 idag runt 35 000. Jag letar efter ett ex som passar mej avseende utrustning och skick och när jag hittar den så köper jag den och är då beredd att betala runt 35k.
Det blir märkligt om jag sen ska avkräva säljaren ett kvitto på vad han betalade för bilen? så att jag kan försäkra mej om att inte säljaren tjänar "för mycket" på affären.

Detsamma med offerter från hantverkare, jag vill veta vad totalsumman blir och numera också hur mycket arbetskostnaden är så jag kan utnyttja ROT-avdraget. Sen jämför jag offerterna och då jämför jag förstås min egen kostnad för jobbet, inte vad dom olika hantverkarna tjänar på materialet.

Det billigaste alternativet är dessutom sällan det bästa i något avseende är min erfarenhet.

Diskussionen börjar alltmer likna en annan tråd så nu närmar vi oss tidpunkten för att avsluta som jag ser det om det nu inte händer nåt utvecklande under kvällen förstås ;)
 
Vill även tillägga att jag är totalt ointresserad av vad andra tjänar oavsett om de är hantverkare, politiker eller annat som omnämnts...

VAD har jag med det att göra ??? ...berätta gärna... :rolleyes:
 
Jan-Å skrev:
Detsamma med offerter från hantverkare, jag vill veta vad totalsumman blir och numera också hur mycket arbetskostnaden är så jag kan utnyttja ROT-avdraget.
Det går alldeles utmärkt om det är ett uppdrag till fast pris. Då finns det ingen anledning redovisa rabatter.
Tyvärr ser inser jag att både hantverkare och kunder här inte förstår finessen. Redovisning av påslag är bara intressant vid arbeten på löpande räkning.

Det tragiska är att de hantverkare som egentligen vill vara seriösa hjälper rufflarna att härja fritt genom att bromsa utvecklingen mot tydlighet och enkelhet för kunderna.
 
Men Urban...

VAD ska hantverkaren uppge för siffra i offerten för att du och andra ska vara nöjda ???

Det är ju som sagt i princip omöjligt att jämföra ändå, då alla hantverkares förutsättningar vid inköp är olika...

Det spelar alltså ingen roll om hantverkaren skriver att han kör med 0,10,20,30 % påslag... på vaddå ???
 
Redigerat:
Paul-Staffanstorp skrev:
Men Urban...

VAD ska hantverkaren uppge för siffra i offerten för att du och andra ska vara nöjda ???

Det är ju som sagt i princip omöjligt att jämföra ändå, då alla hantverkares förutsättningar vid inköp är olika...

Det spelar alltså ingen roll om hantverkaren skriver att han kör med 0,10,20,30 % påslag... på vaddå ???
Jag citerar mig själv från inlägg 180:

"Rabatterna för företagen är ganska lika. Det som skiljer är egentligen beroende på företagens storlek. Alltså Bygg-Pelle har lägre rabatter än Skanska.

Mellan de jämstora hantverkarföretagen så skiljer det inte så mycket i vad man får i rabatter.

Konsumentverket, Villaägarna och Sveriges Byggindustrier tycker att detta med att redovisa påslag på material ger en rättvisande bild av kostnaderna för kunden och jag håller med."

I vissa fall kan man ha speciella rabatter. Du kanske har mycket bra rabatter på kök men det är troligtvis inte så att du monterar kök på löpande räkning.

För en byggare med 0-2 anställda är genomsnittsrabatterna kanske omkring 10-15%.
Om påslaget då är 15% så blir det lite olika beroende på vilket företag det är. MEN om påslaget varierar mellan 10-40% på olika företag så är differensen mycket större.

Det man vill undvika är att Bygg-Örjan debiterar 415kr i timmen men har ett dolt materialpåslag på 100% medan Bygg-Pelle debiterar 450kr/tim och har ett dolt påslag på 15%.
Kunden tar säkert Bygg-Örjan för att timpriset skiljer så mycket. Men blir tyvärr lurad.

Rent praktisk fungerar det så att jag tar en kopia på materialfakturan och skickar med till kunden när jag skickar min faktura. Jag debiterar materialfakturans belopp + ev. pålägg.

Det här är inget nytt. Jag gjorde ett specialjobb åt JCC (NCC) i mitten på 80-talet och då var det avtalat i förväg med timpris, materialpåslag, reskostnader och övriga kostnader.

För att vi skall komma fram till en sund byggmarknad måste vi hantverkare, som vill vara seriösa, försöka att dra åt samma håll så att vi inte möjliggör för rufflarna att agera. Kundperspektivet är det som gäller. Då gäller även öppenhet.
 
Redigerat:
Jag tycker ni jämför äpplen och päron i påslags-diskussionen.

Som säljare är min bäst bevarade hemlighet min kostnad. Den försvarar jag med livet som insats och självklart kan ingen kräva att få se kostnaden och därmed min marginal. Detta gäller förstås även hantverkarens timpris, fastprisofferter etc.

När det gäller material som bara slussas igenom hantisens företag kan jag dock se en poäng med att visa vilket administrativt påslag man gör på detta, men det är ju en värdelös uppgift utan att veta vad man gör påslag på. Förstås. Generellt skulle jag säga att det är relativt vanligt i andra branscher att man är öppen med denna typ av transaktion, dvs att man både visar inköpsprislista och påslag för kunden. Varför? Givetvis för att döda diskussionen om påslaget är ok eller ej, med öppna böcker är det upp till köparen att acceptera eller ej.

Som köpare är det förstås mycket intressant att veta vad säljarens marginal är. Det är självklart inte bara slutpriset som är intressant. Om jag har två helt likvärdiga säljare med den enda skillnaden att vinstmarginalen skiljer sig skulle jag lära mig att det sannolikt finns en möjlighet till prispress för den med stor vinstmarginal. Lyckas inte det är sannolikheten stor att det finns någon annan med liknande bra inköpsvillkor som är villig att sälja med lägre vinstmarginal.
 
Är det bara jag som inte har påslag på materialet.:blushing:

Hm, ja det är ju bara jag.:rolleyes:
 
A
Det som skiljer är frågan om materialet ingår i hantverkarens "affär", eller affärsmodell om man så vill. Dvs vill hantverkaren tjäna pengar inte bara på timpenning utan även på att vara återförsäljare av material? Eller, det som jag tror Snickar-Urban är inne på, är hantverkarens "affär" enbart hans timpenning och där materialförsäljning inte är en del av hantverkarens "affär" utan bara en "service" mot kunderna att kunna erbjuda tillgång till grossister som säljer bra material till bra eller normala priser. För i det senare fallet är det ju helt okej för hantverkaren att lämna ut det faktiskta inköpspriset för han har inga marginaler att dölja då hans affärsmodell inte innefattar att tjäna pengarna på att vara återförsäljare av byggmaterial.

Hantverkaren måste ju faktiskt inte tjäna pengar på materialförsäljning, det är ett aktivt val han gjort. Det valet medför möjligheten att ha lägre timpenning men också medför det ett intresse av att dölja inköpspriser och marginaler för kund och det medför ett ointresse att ta jobb som inte innefattar materialförsäljning.

Inte för att försöka starta en ny storm, men man kan se på milersättningen på samma sätt, är milersättning en del av "affären", dvs avser hantverkaren att tjäna pengar på att åka omkring i sin bil, eller vill hantverkaren bara ha betalt för sina omkostnader att ta sig till arbetsplatsen.
 
Redigerat av moderator:
När man närmar debatten om milersättning så blir jag rädd vilka ska bestämma om vilka bilmodeller som ska användas det råder ju rätt stor skillnad på vad bilar kostar i inköp

Men det finns ju experter här som har koll så vi får nog snart veta vad som gäller med pris o kantarell nämden som referens
Jag tänker inte debatera firmabilar iallafall annat än inredningsmässigt
Mvh Tille
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.