Blir inte riktigt klok på hur termostaterna på mina radiatorer fungerar. Har surfat runt lite på nätet men inte hittat någon klockren beskrivning. Har egentligen inga direkta problem med dom, men man vill ju veta hur dom fungerar. :)

I vilket fall, som man ser på bilden, så finns det ett "huvudreglage" mellan 1-5 samt ett mindre reglage längst ut (se bilden). Eftersom jag inte har koll på skillnaden mellan dessa har jag dom i samma läge, d.v.s. om jag har elementet på 3:an så pekar jag även det lilla reglaget på 3:an.

Men, jag funderar på om det är så att huvudreglaget reglerar "max-flödet" i elementet? Om det är så, borde man inte ha det reglaget på 5:an och det andra på temperaturen man är ute efter så att termostatet har "fritt spelrum". Jag tänker att om det är jättekallt ute kanske termostatet behöver kunna släppa på upp till 5:an för att åstakomma en 3:a? Förvirrande?

En annan fråga, man ställer ju även in en "global" temperatur på fjärrvärmeväxlaren, hur interagerar den med termostaterna på radiatorerna? Har en utegivare (men ingen innegivare vad jag vet).
 
  • bild.JPG
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Kortfattat:Utegivaren bestämmer framledningstempen till dina raddar beroende på utetemp..
Dina termostater skall du ställa på låt säga 3 blir väl en 20-20.5 som den håller i rummet..
Du kan ju köpa några mini-digitaltermometrar och sätta i varje rum så kan du kalibrera dom...

Lilla ringen är bara en luring"
 
Ah, tackar för info! Så den lilla ringen har ingen funktion? En sak mindre att tänka på, va bra!

Några andra funderingar. Förstår jag det rätt att det är utegivaren (d.v.s. utetemperaturen) i kombination med temperaturen jag angivit i värmeväxlaren (tror jag satt 22 grader) som avgör framledningstemperaturen till radiatorerna?

Angående fjärrvärmeförbrukningen, som jag förstått det räknas den ut så här:

konstant * flöde * (temp in - temp ut)

Vad händer egentligen med dessa variabler om jag sänker ett termostat till t.ex. en 2:a. Jag gissar att temperatur diffen (temp in - temp ut) blir mindre eftersom inte lika mycket vatten kyls av. Fast hur påverkas egentligen flödet? Ökar eller minskar det?

Om jag tänker på ett extremfall, man stänger av alla radiatorer utom en, detta borde göra att temperatur diffen blir väldig liten, men borde inte flödet öka ganska mycket också eftersom det blir mindre vatten i systemet som ska cirkulera? Eller tänker jag fel där?
 
jmowitz skrev:
Några andra funderingar. Förstår jag det rätt att det är utegivaren (d.v.s. utetemperaturen) i kombination med temperaturen jag angivit i värmeväxlaren (tror jag satt 22 grader) som avgör framledningstemperaturen till radiatorerna?
Har man ingen innegivare kan man vanligen ställa en kurvlutning som bestämmer hur mycket varmare framledningstemperaturen blir när det blir kallare ute. Dessutom brukar det finnas en parallellförskjutning, som ändrar framledningstemperaturen oberoende av utetemperaturen. Ändrar sig innetemperaturen med utetemperaturen får man justera på den förstnämnda, har man alltid fel temperatur inne justerar man den senare.
Har man termostater på radiatorerna kan man dock helt enkelt ställa in så det är tillräckligt hög framledningstemperatur och låta termostaterna justera så det blir lagom varmt inne.

Med innegivare brukar man kunna ställa lutningen och börvärdet på innetemperaturen, så då får man justera lutningen om det blir en störning på innetemperaturen när utetemperaturen ändras.


jmowitz skrev:
Angående fjärrvärmeförbrukningen, som jag förstått det räknas den ut så här:

konstant * flöde * (temp in - temp ut)

Vad händer egentligen med dessa variabler om jag sänker ett termostat till t.ex. en 2:a. Jag gissar att temperatur diffen (temp in - temp ut) blir mindre eftersom inte lika mycket vatten kyls av. Fast hur påverkas egentligen flödet? Ökar eller minskar det?
Stryper du alla radiatorer får du lägre flöde i radiatorkretsen, men vattnet hinner kallna mer, så du får kallare retur. För att hålla samma temperatur inne behöver du dessutom högre framledningstemperatur. På primärsidan blir det då också lägre returtemperatur och lägre flöde.

Stryper du bara vissa radiatorer kommer dock pumpen trycka genom ett större flöde genom de ostrypta radiatorerna (om man har en "vanlig" cirkulationspump utan varvtalsstyrning). Det gör att man får en låg temperaturskillnad på sekundärsidan, vilket även ger hög returtemperatur på primärsidan (åtminstone jämfört med framledningstemperaturen på sekundären). Man har då även ett stort flöde på primärsidan i förhållande till effektuttaget.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.