Varför HEA-balk? HEA-balken är möjligen vridstyvare, men det har ingen betydelse i det här fallet. Jämför med tvärsektionen på en träregel.
I mitt fall är vindlast inte något problem. Altanen kommer att vara högst 0,5 m över marken och det finns inte mycket som vinden kan få tag i. Ytan är liten och det är trall och inga väggar. Snölast, njae, kan inte heller vara så kritiskt eftersom massan är så utspridd. 2 personer som står nära varandra ger en större påfrestning vad det gäller nedböjning.
Dammade av mina gamla teknologiböcker i helgen och räknade lite på I-balk. Med ett maxspann på 5 m måste jag upp i I120 eller I140 för att få vettiga värden på nedböjning vid en last på 2 kN. D v s ungefär detsamma som ZNK kom fram till.
 
Måste få in ett ord i debatten innan det här slutar illa:
Normalt räknar man 2kN/m2 nyttig last (från människor) på en altan. Ska människor hoppa och dansa på altanen måste man ta hänsyn till balkars egensvängning. Antagligen överkurs i detta fall.
Snölasten, kan om det finns risk för snöfickor (vilken verkar troligt för en altan) och ras från tak (än mer troligt) uppgå till 6,4kN/m2 i Stockholmsområdet. Underskatta alltså INTE snölasten. Dessa laster ska också ökas med 30% om man ska göra enligt regelboken. Räknar man balkens nedböjning behöver man inte lägga på 30%.
 
kalubah skrev:
Måste få in ett ord i debatten innan det här slutar illa:
Normalt räknar man 2kN/m2 nyttig last (från människor) på en altan. Ska människor hoppa och dansa på altanen måste man ta hänsyn till balkars egensvängning. Antagligen överkurs i detta fall.
Snölasten, kan om det finns risk för snöfickor (vilken verkar troligt för en altan) och ras från tak (än mer troligt) uppgå till 6,4kN/m2 i Stockholmsområdet. Underskatta alltså INTE snölasten. Dessa laster ska också ökas med 30% om man ska göra enligt regelboken. Räknar man balkens nedböjning behöver man inte lägga på 30%.
ovan stämmer givetvis som resonemang. Frågan är om man bryr sig om att den böjer ner sig mer när det ligger 1m snö på altanan. Dvs, i räkningen ovan med din snölast (utbred i detta fall, fast inspänd), ger att den böjer ner sig runt 1-1,3 cm med rikligt med snö. Antog att balken tog upp 10 m2, 5 meter och kanske 4 meter bred altan.

Kanske viktigare att fundera på fundamenten som ska klara fast inspänning.
 
Patrick E

Det enda som jag funderar på ytterligare om 2 personer på 5 meter är i underkant, beror lite på hur du tänker bygga den, bredder osv. Normalt ligger bärlinorna 2 meter imellan så en 4m bred altan har tre, dvs en vid vägg, en i mitten och en längst ut.

Hur hade du tänkt dig konstruktionen?
 
Altanen kommer att bli L-formad. Långsidan kommer att gå parallellt med en del av långsidan från huset som en förlängning av den nuvarande altanen. Bredden här kommer att vara ca 2 m. Den andra delen kommer att gå ut mot en friggebod. Denna del kommer inte heller att vara mer än ca 2 m bred. Ev kommer jag att bygga ett mindre däck med trappa ned till marken i vinkeln där de möts. Ska försöka göra en enkel skiss att lägga ut här.
Det som talar emot stål är vikten, får kanske fundera på möjligheten att sätta plintar och använda träreglar även om om jag inte ser fram emot att gräva med 2 meters mellanrum i sprängstensfyllning där sprängstenarna är för små för att borra i.
 
Kan du inte ställa plintarna på vanliga trädgårdsplattor 40x40 då. Och använda färdiga plintar med justerbar balksko. Då spar du massor med jobb. Dom kostar lika mycket som att gjuta i rör med alla tillbehör som det kräver. Tror en plint med justerbar balksko kostar ca 130-150 kr. Det blir mycket billigare än en lång stor balk med transport osv. :)
 
Jo, jag har funderat på en sådan lösning, men är det några problem med stabiliteten? Finns det risk att altanen blir vinglig? Nu är det ju ingen hög konstruktion och jag har möjlighet att fästa den ena bärlinan i husgrunden.
Det känns faktiskt som den billigaste och mest framkomliga vägen.
 
Nej den blir inte vinglig så länge du har strävat ordentligt
 
Problemet är ju att jag inte har så mycket höjd att sträva på, det är max 0,5-1 m höjd över marken till undersidan på bärlinan, eller missförstod jag hur du menar med att sätta strävorna? Som jag tänker det för att ge stabilitet så borde jag sätta vertikala strävor i sid och djupled för att stabilisera konstruktionen.
 
Det räcker med att du sätter några kors mellan några av plintarnas resp. bärlinans lägsta/högsta punkt för att det ska bli stabilt. Svårt att förklara men det viktiga är att det korsade virket som är strävorna även sitter ihop på mitten ( korsetts mittpunkt för att stabiliteten skall infinna sig. Då bygger du bort gunget i sidled eftersom krafterna/rörelserna tar ut varandra med hjälp av trävorna.
 
Jodå, jag är med på hur stävan fungerar. Ska skissa lite på hur de ska placeras. I överkant är det ju bara att fästa dem direkt i bärlinan, men i nederkant måste jag i såfall fästa dem direkt i den färdiga plinten för att få en så stor vinkel som möjligt för max stabilitet, men det borde ju inte vara något problem. Fransk skruv och plugg borde ju funka här.
 
En meter är full tillräckligt för att sträva mellan stolparna men om du vill skruva fast i plintens nederkant så går ju det med. Har du möjlighet att gräva ner plinten som helhet ca 0,5 meter så behöver du inte skruva i den utan endast i stolpen.
 
hej
var ett tag sedan denna tråd var aktiv men gör ett försök =)
jag har lite samma funderingar men mitt problem är för övervåningen till mitt garage och om jag kan lägga en hea 220 balk som jag sedan fäste bjälkarna i? balken skulle då vara 12,1 meter lång, var av ca 10 meter skulle vara utan något stöd under sig ( alltså stöd på 0m, 2m och 12m)

där efter skulle jag fästa golvbjälkarna från regelverk till HEA-balken (spännvidden mellan väggarna är ca 5 meter)

skulle detta hålla för att bygga en mindre lägenhet på utan att golvet skulle bli svagit?
 
Bild 5.png
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


exempel på hur jag tänkte mig.
 
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.