Hur vet man när stålen är slöa på en rikt och planhyvel?
Tidigare har mina stål fått ett antal märken så det blivit dags att byta på grund av hack. Dessa stål har klarat sig länge och med bara något hack som jag löst genom att sidförskjuta dem.
Men igår fick jag för mig att ytan inte är så slät som den brukar vara, att det finns någon sorts "guppighet" i den (mer känsla än syn).
Hur vet man om stålen behöver slipas?
--- Mats ---
Men igår fick jag för mig att ytan inte är så slät som den brukar vara, att det finns någon sorts "guppighet" i den (mer känsla än syn).
Hur vet man om stålen behöver slipas?
--- Mats ---
Jag tycker det märks på att ytan inte blir så slät och (i vissa träslag) spegelblank. Har man sunkigt virke kan man oxo märka det i form av mycket tearout.
Som kuriosa för dig som bor i Malmöregionen: har alltid lämnat mina stål till slip hos Theofils (som skickar till någon av de stora slipfirmorna, Helsingborg tror jag). Har väl inte haft något direkt att anmärka på men visst, de har inte varit rakbladsvassa. Körde nyligen mina 260mm-stål till rikthyveln på Tormeks jig och upplevde dem som mycket vassare. Det tyckte jag även bekräftades av hyvelresultatet.
Det kan dessutom vara skillnad på slipfirma och slipfirma och vad man betalar för. Lämnade en gång mina enkilosstål till min då icke-moddade planhyvel till en industrislipfirma i Eslöv. De stålen var så bisarrt vassa att jag drömde mardrömmar om dem.
Som kuriosa för dig som bor i Malmöregionen: har alltid lämnat mina stål till slip hos Theofils (som skickar till någon av de stora slipfirmorna, Helsingborg tror jag). Har väl inte haft något direkt att anmärka på men visst, de har inte varit rakbladsvassa. Körde nyligen mina 260mm-stål till rikthyveln på Tormeks jig och upplevde dem som mycket vassare. Det tyckte jag även bekräftades av hyvelresultatet.
Det kan dessutom vara skillnad på slipfirma och slipfirma och vad man betalar för. Lämnade en gång mina enkilosstål till min då icke-moddade planhyvel till en industrislipfirma i Eslöv. De stålen var så bisarrt vassa att jag drömde mardrömmar om dem.
Tack, låter som det är dags. Jo, jag har vändbara stål, och jag har dessutom stål i reserv hemma.mattiasp skrev:
Intressant inlägg från phl om skärpa. Jag har egentligen tänkt lämna in dem för slipning, de är lite långa för att slipa själv.
--- Mats ---
Ett ganska bra sätt att se hur det ligger till är att köra fuktigt virke, det brukar blir väldigt mosigt och dra loss fibrer om det är slött.
Men just de gamla kolstålen är väl de som är absolut vassast från början efter slipning, men också förlorar sin skärpa snabbast?phl skrev:
tearout. menar flisning?
Just de jag märkt problemet på hade jag kört på rikten, men ditt tips är ju lika bra fö det, bara det att det är jag som matar för snabbt och inte mataren. Du kan ha rätt, eftersom de smala kanterna hade värst symptom, och jag kör kanter snabbare än smala ytor.Kevin skrev:
Hur som helst, vänt stålen enligt tipsen, och nu fungerar det utmärkt igen.
--- Mats ---
Det tipset visade sig riktigt bra det med. Efter en del hyvlande så upptäckte jag att jag började få guppigheten vid riktarbetet igen. Sänker jag då min egen matningshastighet så blir det bra. Förmodar man kan dra lite snabbare när stålen är helt vassa.Kevin skrev:
--- Mats ---