att inte isolera ytterväggarna alls. Lerklina går bra. Det minskar draget... men inte för mycket. Den mesta värmen går ut genom taket så lägg krutet där. Som det ser ut i dag så är det ändå inget av kulturell betydelse kvar däruppe.
Sanningen är att det går att bygga med plast, utan plast och med delvis plast, bara det är rätt utfört på varje ställe. Det finns ingen mystisk kraft som gör att all fukt dras till hål i tätskikten. Det är luftfuktigheten i % som avgör gastrycket per ytenhet. Samma luftfuktighet utgör samma belastning per m2 oavsett om det är plast bara i taket eller om hela är plastat. Det kan gå bra oavsett vilket. Om fukt accumuleras pga olyckliga omständigheter så går det inte bra. En orsak till det kan t ex övertryck i huset som pressar ut inomhusluft på fel platser.
Det här med välisolerade hus som 'andas' genom väggarna är modernt nu. Iden är inte tillräckligt gammal för att nackdelarna skall ha hunnit slå igenom ännu. Tror nog att en hel del av det tänkandet kommer att, delvis oförtjänt, dömas ut om tie-tjugo år när den här generationens fuskbyggen börjar rasa. Då kommer alla byggen som fungerat eka tyst. Hälsan tiger still. Så har det alltid varit.
VH/Findus
Sanningen är att det går att bygga med plast, utan plast och med delvis plast, bara det är rätt utfört på varje ställe. Det finns ingen mystisk kraft som gör att all fukt dras till hål i tätskikten. Det är luftfuktigheten i % som avgör gastrycket per ytenhet. Samma luftfuktighet utgör samma belastning per m2 oavsett om det är plast bara i taket eller om hela är plastat. Det kan gå bra oavsett vilket. Om fukt accumuleras pga olyckliga omständigheter så går det inte bra. En orsak till det kan t ex övertryck i huset som pressar ut inomhusluft på fel platser.
Det här med välisolerade hus som 'andas' genom väggarna är modernt nu. Iden är inte tillräckligt gammal för att nackdelarna skall ha hunnit slå igenom ännu. Tror nog att en hel del av det tänkandet kommer att, delvis oförtjänt, dömas ut om tie-tjugo år när den här generationens fuskbyggen börjar rasa. Då kommer alla byggen som fungerat eka tyst. Hälsan tiger still. Så har det alltid varit.
VH/Findus
Hus ska inte andas! Amerikanska undersökningar av fukttransport har visat att fukten till allra största delen kommer med läckande luft. Fuktvandringen genom materialet i ångfas är liten i jämförelse. Enligt detta ska det alltså räcka med en ventilationstät innervägg. Lerklining lär ju vara ventilationstät och lätt att kontrollera eftersom den fyller ut alla utrymmen och dessutom ligger synligt. Alltså ingen andning genom väggen. Utan ha några belägg tycker jag därför att det borde vara optimalt med cellulosaisolering eller liknande på utsidan timmerväggen. Utifrån blir det ju osynligt under panelen om man tar måttligt och inifrån blir det osynligt.
Naturligtvis är det byggnadshistoriskt fel, men det är ännu mer fel med el och rinnande vatten inomhus. Ska man vara korrekt ska huset värmas med ved, vattnet bäras in i spann och ljuset komma från fotongenlampor eller talgdankar. Helst ska man också stiga upp senast kl 5 varje morgon och gå i mässan på söndagar
Naturligtvis är det byggnadshistoriskt fel, men det är ännu mer fel med el och rinnande vatten inomhus. Ska man vara korrekt ska huset värmas med ved, vattnet bäras in i spann och ljuset komma från fotongenlampor eller talgdankar. Helst ska man också stiga upp senast kl 5 varje morgon och gå i mässan på söndagar
Redigerat:
Medlem
· Västra Götalands län
· 14 inlägg
Haha, jag håller med!
Men varför skall man ha det tätare på insidan än utsidan? och pratar man då lufttätning (för att undvika konvektion) eller diffusionstätning? Om man pratar om diffusionstätning så kan jag förstå det eftersom det oftare är fuktigare på insidan än på utsidan men som du säger diffusion är en liten del av fukttillförseln. Men om man menar konvektion så tycker jag att det inte borde spela någon roll, ja menar om man gör huset helt lufttät, så borde man ju inte få någon konvektion in i väggen varesig man sätter spärren på utsidan eller insidan? ja menar luften har ingenstans att ta vägen på utsidan då det är tät där och luften kommer därför inte söka sig genom vägen utan ventileras ut genom ventilationen förhoppningsvis.
Men blir det lufttät med lerklining så kanske det inte spelar så stor roll. Känns som om jag snöar in mig på förmycket detaljer och aldrig kommer få huset färdigt...
Men varför skall man ha det tätare på insidan än utsidan? och pratar man då lufttätning (för att undvika konvektion) eller diffusionstätning? Om man pratar om diffusionstätning så kan jag förstå det eftersom det oftare är fuktigare på insidan än på utsidan men som du säger diffusion är en liten del av fukttillförseln. Men om man menar konvektion så tycker jag att det inte borde spela någon roll, ja menar om man gör huset helt lufttät, så borde man ju inte få någon konvektion in i väggen varesig man sätter spärren på utsidan eller insidan? ja menar luften har ingenstans att ta vägen på utsidan då det är tät där och luften kommer därför inte söka sig genom vägen utan ventileras ut genom ventilationen förhoppningsvis.
Men blir det lufttät med lerklining så kanske det inte spelar så stor roll. Känns som om jag snöar in mig på förmycket detaljer och aldrig kommer få huset färdigt...
Man blir ju snurrig i huvudet med alla som tycker saker och veta hur det ska vara. Det gäller ju i många trådar.Mycket tyckande och jag är inte sämre jag. Men jag återkommer till att man ska nog inte blanda in för mycket nya tekniker med plast i väggar och tak i gamla hus. Trä är ett fantastiskt matrial som tar och ger fukt. Man ska inte täta dessa hus.Man ska vara noga med vilka matrial man tillför. Glöm inte att det är viktigt med en god ventilation i huset. Det räker med självdrag, som man kan reglera efter behov.
Uteluften är nog torrare i absoluta tal än inneluften (även om den relativa fuktigheten kanske är högre ute) så ur ett rent teoretisk perspektiv verkar det bättre att väggen läcker uteluft än inneluft. Om uteluften kommer in och värms upp kommer den ju att torka ut väggen, om inneluften kommer ut och kyls av kommer den väl att kondensera?
Varm luft kan bära mer fukt än kall luft.
Att hus ska "andas" är en förledande vacker metafor, som snarare förtrollar än förklarar. Ska man ha tumregler är dessa tre mycket mer användbara -
1. Fukt utifrån ska stängas ute
2. Fukt inifrån ska ventileras ut
3. Fukt ska inte stängas in i material
Man kan mycket väl använda modernare material, så länge man VET att man INTE bryter mot någon av dessa tre enkla grundregler i valfri huskonstruktion. Om man däremot INTE har konsekvenserna helt klart för sig ska man absolut INTE experimentera.
1. Fukt utifrån ska stängas ute
2. Fukt inifrån ska ventileras ut
3. Fukt ska inte stängas in i material
Man kan mycket väl använda modernare material, så länge man VET att man INTE bryter mot någon av dessa tre enkla grundregler i valfri huskonstruktion. Om man däremot INTE har konsekvenserna helt klart för sig ska man absolut INTE experimentera.
En del som skriver har ofta kloka tankar men har hamnat i fel forum.
Byggnadsvård.
Hus som stått i sekler, och antas stå längre än några decennier till.
Det ändrar perspektivet på vilka material som är lämpliga och vilka principer som bör råda t ex för ventilation.
Sen vill du ha modern komfort i din egen bostad och kompromisserna börjar.
Där kan bara du bestämma hur det ska bli. Så ta inte råden ad notam, ta dom som inspiration för egna fundringar.
Låt det ta tid och undvik bara de stora misstagen. De där man ångrar efteråt.
Byggnadsvård.
Hus som stått i sekler, och antas stå längre än några decennier till.
Det ändrar perspektivet på vilka material som är lämpliga och vilka principer som bör råda t ex för ventilation.
Sen vill du ha modern komfort i din egen bostad och kompromisserna börjar.
Där kan bara du bestämma hur det ska bli. Så ta inte råden ad notam, ta dom som inspiration för egna fundringar.
Låt det ta tid och undvik bara de stora misstagen. De där man ångrar efteråt.
om TS är kvar skulle jag gärna vilja fråga hur han gjorde med grunden (mullbänken): perlite, leca, hasopor eller en betongplatta?
Medlem
· Västra Götalands län
· 14 inlägg
Hej,
Jag är kvar men har tyvärr inte satt igång ännu, det har kommit lite emellan...
Vet inte om man vågar säga det här men det lutar åt att vi gjuter en platta, anledningen är främst att golvvärmen fått lite högre prioritet än tidigare. skulle vi valt något av de andra alternativen och täckt golvet med golvvärmeplåtar så känns det som att man riskerar att få högre fuktbelastning i bjälkarna.
Jag har inte helt bestämt hur vi gör vid syllen, helst skulle jag vilja gjuta en "flytande platta" som slutar en fem centimeter innan syllen och fyllt upp de området med något isolerande material för att bryta köldbryggan. Men då har jag problemet med hur jag skall täta den kallmurade grundmuren. Jag funderar på att täta den från insidan med något bruk men hur skall jag täta mellan översta stenen och syllen? Några ideer?
//David
Jag är kvar men har tyvärr inte satt igång ännu, det har kommit lite emellan...
Vet inte om man vågar säga det här men det lutar åt att vi gjuter en platta, anledningen är främst att golvvärmen fått lite högre prioritet än tidigare. skulle vi valt något av de andra alternativen och täckt golvet med golvvärmeplåtar så känns det som att man riskerar att få högre fuktbelastning i bjälkarna.
Jag har inte helt bestämt hur vi gör vid syllen, helst skulle jag vilja gjuta en "flytande platta" som slutar en fem centimeter innan syllen och fyllt upp de området med något isolerande material för att bryta köldbryggan. Men då har jag problemet med hur jag skall täta den kallmurade grundmuren. Jag funderar på att täta den från insidan med något bruk men hur skall jag täta mellan översta stenen och syllen? Några ideer?
//David
Medlem
· Västra Götalands län
· 14 inlägg
Lerklining kanske skulle funka! Har även funderat på kalkbruk men blir lite orolig av allt prat om hussvampar som ska gilla kalk.
Det som oroar mig mest är vad som händer om leran blir fuktig, den kommer ju täcka hela insidan av grundmuren, finns det risk att den kommer suga upp markfukt och transportera det till syllen?
Det som oroar mig mest är vad som händer om leran blir fuktig, den kommer ju täcka hela insidan av grundmuren, finns det risk att den kommer suga upp markfukt och transportera det till syllen?
Jag har lerklining på alla våra väggar i vårat 300 år gamla hus. I bagarstugan är det tätat i bjälklaget med lerklining. Det är där den tagits bort och ersatts av masonit som det har blivit fuktskador. Jag var extra noga med lerkliningen i det rum som blev badrum innan vi satte skivor. Leran är en fuktbuffert som inte skadar timmer.
Hej surferdavie!
I somras flyttade jag in i ett hus (byggt 1890) som stått tomt i femtio år. I kammargolvet var råtthålen så stora att jag var tvungen att riva upp golvet. Där under låg mullbänk. Jag tog bort råttbona, slätade ut sandjorden, sedan släckt kalk mot nya råttangrepp, lade på vindtät papp och sedan några cm med linisolering (säkert verkningslöst ) och sedan två cm tjockt trägolv. Det golvet är helt dragfritt.
I köket låg ett misshandlat kilsågat golv, dock utan råtthål. Det bokstavligen blåste upp kall luft från grunden och här tätade jag golvspringorna med lindrev. Tog många timmar men var helt klart värt det. Efter den här vintern så vet jag att det inte behöver läggas om, så länge man står ut med att gå med tofflor (och det gör jag ).
I somras flyttade jag in i ett hus (byggt 1890) som stått tomt i femtio år. I kammargolvet var råtthålen så stora att jag var tvungen att riva upp golvet. Där under låg mullbänk. Jag tog bort råttbona, slätade ut sandjorden, sedan släckt kalk mot nya råttangrepp, lade på vindtät papp och sedan några cm med linisolering (säkert verkningslöst
) och sedan två cm tjockt trägolv. Det golvet är helt dragfritt. I köket låg ett misshandlat kilsågat golv, dock utan råtthål. Det bokstavligen blåste upp kall luft från grunden och här tätade jag golvspringorna med lindrev. Tog många timmar men var helt klart värt det. Efter den här vintern så vet jag att det inte behöver läggas om, så länge man står ut med att gå med tofflor (och det gör jag
).
Vad ska du ha för uppvärmningssystem?
En helt annan fråga kan tyckas, men inte OT, eftersom det har en viss relevans för uppvärmningsekonomi, vilket i sin tur kan påverka isoleringsbehovet.
Huset var ca 100m2 om jag kommer ihåg rätt?
Det är inte jättestort, och det påverkar också energiförbrukningen, (åt rätt håll).
Hur tjock är timmerväggen (enbart timret)?
Vad, och hur tjockt, finns det innanför resp utanför stommen?
Var i VG ligger huset (klimat, t ex växtzon enl trädgårdskartan för Sverige), el dimensionerande utetemperatur?
Vad är det för fönster? Går de att behålla? Ska du "energiförbättra" dem?
Vilken ventilationslösning är planerad?
Väldigt grovt estimerat mellan tummen och pekfingret så kanske dina ytterväggar står för 20% av husets totala värmeförluster. Vilket betyder att även om du tilläggsisolerar väggarna till 1m tjocklek, så sparar du max 20% på energibehovet. Står arbete och kostnad, (samt ev förlorad charm och estetik), i proportion till besparingen?
Vad var orsaken till att du köpte just detta hus, och inte något annat (nyare, med mindre renoveringsbehov)?
Många har köpt ett "charmigt" gammalt hus för att sedan efter många års slit stå med ett nyrenoverat hus utan charm. Då är det enklare att köpa ett nyare hus med en gång.
En helt annan fråga kan tyckas, men inte OT, eftersom det har en viss relevans för uppvärmningsekonomi, vilket i sin tur kan påverka isoleringsbehovet.
Huset var ca 100m2 om jag kommer ihåg rätt?
Det är inte jättestort, och det påverkar också energiförbrukningen, (åt rätt håll).
Hur tjock är timmerväggen (enbart timret)?
Vad, och hur tjockt, finns det innanför resp utanför stommen?
Var i VG ligger huset (klimat, t ex växtzon enl trädgårdskartan för Sverige), el dimensionerande utetemperatur?
Vad är det för fönster? Går de att behålla? Ska du "energiförbättra" dem?
Vilken ventilationslösning är planerad?
Väldigt grovt estimerat mellan tummen och pekfingret så kanske dina ytterväggar står för 20% av husets totala värmeförluster. Vilket betyder att även om du tilläggsisolerar väggarna till 1m tjocklek, så sparar du max 20% på energibehovet. Står arbete och kostnad, (samt ev förlorad charm och estetik), i proportion till besparingen?
Vad var orsaken till att du köpte just detta hus, och inte något annat (nyare, med mindre renoveringsbehov)?
Många har köpt ett "charmigt" gammalt hus för att sedan efter många års slit stå med ett nyrenoverat hus utan charm. Då är det enklare att köpa ett nyare hus med en gång.