Hej,
Vi håller på att renovera ett gammalt trähus från mitten av 1800 talet. Huset är ganska nergånget och har stått obebott sedan 70-talet. Det ligger ett plåttak på i dagsläget men det har börjat läcka in lite grann. Vi vill bevara så mycket av möjligt av husets själ, med såpskurade trägolv och gamla fönster även om vi kanske inte har råd att enbart använda handsmidda spik och handhyvlade lister.

Hursomhelst, så har jag länge funderat på hur jag skall gå till väga med grunden men har inte riktigt bestämt mig. Grundmuren är en kallmurad, ganska låg stenmur och det blir svårt att få till en krypgrund så det lutar åt en betongplatta eller att gräva ut och fylla på med lecakulor alternativt perlite eller hasopor, typ en modern mullbänk. I de rum jag börjat gräva känns jorden ganska torr trotts att det stått ouppvärmt i snart 40 år.

Vad är det som talar för/emot betongplattor? (förutom att det inte känns helt byggnadsvårdsligt...) Vad finns det för risker med denna konstruktionen i ett gammalt trähus (vetenskapliga)?

Som jag förstått det så är det viktigaste att, i en mullbänkskonstruktion, ha diffusionsöppna golvmaterial så att golvet kan släppa igenom eventuell fukt från grunden, vilket vi tänker ha. Men frågan är om vi skall ha plast under eller inte, och om vi skall ha plast under kan vi isåfall även lägga ett lager med cellplast för att få extra isolation/lägre kostnad/mindre grävjobb. Vad finns det för för/nackdelar med att ha plast under? (Förutom att det är plast) Det känns inte som om grunden kommer bli fuktigare?

Kan ev. markfukt under plasten vandra ut till grundmuren och upp i syllen den vägen? Skulle inte detta isåfall kunna avhjälpas genom att vika plasten dubbel vid grundmuren och gräva ner ena plaständen? då måste ju vattnet ner i marken igen och kommer inte lika lätt upp i grundmuren. Eller?

Golvvärme är inte helt nödvändigt men det vore ju helt klart fint om det gick att lägga in oxå så man slipper element etc.

Eftersom utedasset tyvärr rasat samman så funderar vi på att fixa iordning ett badrum i huset oxå, vilket kommer att ha ett tätt golv. Vad skall man ha för grundlösning där? Det lutar åt att badrummet blir cirka 6-7m2 (husets bottenyta är ca 100m2) och i ena hörnet av huset. Vi vill helst inte bygga ut huset även om det hade varit ett sätt att komma undan problemet.

Tack på förhand //David
 
Hej!
Varför gräva upp golven överhuvudtaget? Är golven kalla? Hur ser trägolven som ligger ut? Finns det ruttna partier någonstans? För om det är torrt och fint varför inte bara låta det vara? Om jag har förstått saken rätt så e plast ajabaja. Fukten kommer upp ändå men på ett ställe du kanske inte vill ha den på. På Svenska byggnadsvårdsföreningens sida finns information om mullbänken och de svarar även på frågor man har även om man inte är medlem.
Mvh Rikke
 
  • Gilla
StoraByggningen17
  • Laddar…
Har ingen åsikt om golvet men eftersom du har gamla hederliga stenar och inga nymodigheter som betong i grundmuren så behöver du inte va rädd för att den suger upp fukt från marken.
Sten suger som bekant fukt lite dåligt :)
 
går troligen inte från marken och upp(på sjöbotten och andra sanka förhållanden kan det vara fallet). Värmen inomhus driver ner fukt i golvet. En fuktspärr direkt under golvet kan förhindra det. En fuktspärr under isoleringen mot marken gör garanterat att den fukten stannar i grunden. Så länge du inte tilläggsisolerar är troligen den befintliga konstruktionen bäst. Har den klarat sig sedan 1800 kallt utan skador så gör den det troligen i fortsättningen också.

VH/Findus
 
Tack för svaren!

Anledningen att jag börjat gräva upp beror främst på följande:

* Vissa av golvbjälkarna och golvbrädorna har börjat röttna och behöver bytas för att få ett någorlunda rakt golv. Det, har även växt in rötter in i grunden och dessa har gjort att det blivit lite fuktigt, förmodligen är det därför bjälkarna börjat röttna.

* Vi planerar att bo i huset permanent och vill ha en någorlunda boendekomfort och inte alltför hög energiförbrukning, att isolera golvet känns ganska naturligt när man ändå håller på och renoverar.

* Idag finns varken vatten eller avlopp i huset och väldigt sparsamt med elinstallationer, det känns som om det blir bättre att dra dessa i grunden.

* Grundmuren har på sina håll "sprängts ut" och jag tänkte puta tillbaks den, vilket går lättare om det inte ligger massor av jord på insidan...

Om fuktvandringen går ner i grunden så kan jag förstå att det är bättre att bygga utan plast i grunden. Men om jag isolerar, det lutar i dagsläget mot att fylla den gamla mullbänken med perlite (värmekonduktivitet motsvarande stenull, men diffusionsöppet och kapillärbrytande), på vilket sätt skulle det förändra förhållandet?

Jag är med på att själva marken blir kallare men det kommer ju vara ytterst lite luftrörelse i grunden vilket gör att ute luften inte kommer komma in och kondenseras på marken. Enda fuktkällan som jag ser det är inomhusluften samt markfukten, men eftersom jag bygger diffusionsöppet och isolerar från marken upp till golvbrädorna borde inneluftens fuktighet kondenseras först en bit ner i grunden och då materialet är kapillärbrytande borde den kondenserade fukten sjunka ner i marken samt markfukten borde inte heller komma upp i huset?

Att fukten inte stiger upp i stenmuren är ju kalas, jag kan tänka mig att det annars skulle kunna bli en punkt där luften kan kondenseras. Hur är det med kalkburk? funderar nämligen på att täta muren med kalkburk men det kanske förvärrar mer än vad det gör nytta...

Är det något jag har missat? varför vill man ha luft i en krypgrund? mer än för att vara helt säker på att få ett kapillärbrytande skick?

Bifogar lite bilder som kanske hjälper.

Inga idéer om badrummet, vågar man bygga ett såpass stort badrum med tätskick på en diffusionsöppen, isolerad mullbänk?

//David
 
  • DSC03176.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • DSC03212.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • DSC03181.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Gilla
Eylander och 1 till
  • Laddar…
Det var ett rejält projekt du tagit på dig.
Jag kan se en del som fattas.

Det är viktigt att hålla efter växtligheten runt sådana här hus. Rötter förstör grunden. De måste bort.
Fortfarande inte troligt att fukten kommer underifrån i första hand. har huset blivit så gammalt så står det nog på en bra plats. Att grunden går utanför fasaden är en mycket troligare orsak. nu ser jag inte bilderna när jag skriver. Men jag kan inte komma ihåg om det fanns hängrännor. Rasar vattnet ner direkt så förstörs fasaden på nolltid. Längst ner under panelen brukar det sitta en bräda som lutar utåt på gamla panelade timmerhus. Den skall leda ut vattnet från grunden. På den går det att sätta en plåt från din lokala plåtslagare som hjälper till ytterligare. Panelen skall sedan helst snedsågas nedtill och sluta någon eller några cm över plåten.

När skalet är okej går det att fundera på insidan.

VH/Findus
 
Joo, de är lite att göra...

Bilderna är från i somras så växterna är borta. Jag har visserligen inte hängt upp någon hängränna. Jag planerar att byta ut plåttaket mot ett tegeltak och har därför inte lagt ner någon energi på att fixa hängrännorna. Vi kommer även att inreda övervåningen och kommer därför isolera taket. Tänkte först ta cellullosafiber men det tar ganska mycket plats så jag funderar på om man kunde lägga cellplast på råsponten, dvs tegel, vindskydd, cellplast, råspont, cellulosa , ångbroms och sist panel? Har hört att cellplasten skall vara diffusionsöppen motsvarande trä, ser ni några problem med den lösningen?

Även panelen är i ganska dåligt skick och kommer bitvis behöva bytas. Då kommer jag förmodligen installera vattbräda oxå, men det beror lite på om jag kommer tilläggsisolera eller inte...tilläggsisolerar jag så kommer panelen en bit utanför grundmuren ändå så det kanske inte behövs isåfall.

Men ditt förslag findus är att ta tag i panelen etc. först innan jag börjar med grunden?
//David
 
surferdavie skrev:
tegel, vindskydd, cellplast, råspont, cellulosa , ångbroms och sist panel? Har hört att cellplasten skall vara diffusionsöppen motsvarande trä, ser ni några problem med den lösningen?

Även panelen är i ganska dåligt skick

Men ditt förslag findus är att ta tag i panelen etc. först innan jag börjar med grunden?
//David
Hej David!

Lertegel är inte särskillt tätt. Du måste räkna med att en hel del vatten ska kunna rinna under pannorna. Betong är bättre, men passar inte huset. Att lägga cellplast där du skriver verkar ineffektivt och krångligt.

Vad gäller isoleringsförslaget så saknar jag några skikt. Borde utifrån och in vara:
tegel, bärläkt, ströläkt, underlagspapp, råspånt, läkt 45mm (uppifrån och ner, för luftning), vindskydd (vanlig masonite fungerar bra om du inte räknar med vatteninträngning, annars oljehärdad), isolering vilken som helst (är du noggran så räcker 30cm glasull el motsv) , ångbroms och sist panel. Luft måste kunna komma in nertill hela husets längd. Ventilation bör finnas i nocken. Det finns små ventiler som går att gömma under pannorna. Jag själv brukar ha en slits i hela nocken som jag täcker med getingnät och plåt ovanpå ströläkten Det blir väldigt bra drag om du gör på det sättet.

Panelen är helt körd på bilden. Möjligen kan du kapa den en meter upp och sätta en vattbräda där. Försök med en festool klinga med linjal. Borra ett par hål i linjalen och skruva fast den med hjälp av vattenpass.

Vill du behålla husets karaktär så rekommenderar jag att du tilläggsisolerar inifrån. Antar att det är ett timmerhus. Risken med att täta det på utsidan är att du stänger in den naturliga fuktvandringen som den nuvarande konstruktionen uppenbarligen tålt i 100 år. Bättre då att täta inifrån. Då går det samtidigt att förhindra ytterligare fuktvandring. Isoleringsvärdet på gamla timmerstommar brukar vara överraskande bra. Finns falsad cellplast i olika tjocklekar. Lägg över hela ytan och fäst OSB eller plywood utanpå med skruv rakt igenom cellplasten. Gips eller panel utanpå det. Vill du ha en ångspärr... sätt den på plyfan.

Om ångspärr ett rum i taget... fundera på att installera mekanisk ventilation så att du kan garantera att det är undertryck i huset.

Förslaget är att ta tag i taket allra först. Sätt upp en vattbräda och ränna provisoriskt med compact-krokar 125mm. Allt material går ta ner och sätta upp igen. Du har inget att förlora på det. Stänket är förödande. vill du skydda grunden provisoriskt kan du åka till Bygg-Max eller liknande och köpa ett gäng djupa överbleck och bara skruva med farmar-skruv över utskjutande delar av grunden. Kostnad kanske någon tusenlapp för att stoppa det värsta förfallet. Tänker du dig för så går även de att återanvända.

Generallt så tror jag att det blir snyggare på ditt hus om du använder begagnat material. Även det som du begagnat själv :).

VH/Findus
 
Olika fabrikat av byggplåt är delvis kompatibla. Rännorna och ränngavlarna som ByggMax säljer duger. Men deras compactkrokar är lite veka. Plannjas är bättre. Lindabs skarvbeslag är överlägset. Det är det enda som går att återanvända. Stuprören och böjarna från ByggMax duger.

VH/Findus
 
Hej. Pratar vi byggnadsvård här!? Man ska nog inte blanda in allt för mycket nya matrial i en sådan här hus. Försök att ha kvar husets utseende. Några timmar med en duktig snickare som kan det här med byggnadsvård och hur man gör med gamla hus. Och kan ge förslag på hur du löser dina problem. Som kan se och peka hur du ska göra och hjälpa dig vidare när du kör fast. Det är mycket frågor på vägen.Lycka till, en byggnadsvårdare.
 
findus42 skrev:
Hej David!



Vad gäller isoleringsförslaget så saknar jag några skikt. Borde utifrån och in vara:
tegel, bärläkt, ströläkt, underlagspapp, råspånt, läkt 45mm (uppifrån och ner, för luftning), vindskydd (vanlig masonite fungerar bra om du inte räknar med vatteninträngning, annars oljehärdad), isolering vilken som helst (är du noggran så räcker 30cm glasull el motsv) , ångbroms och sist panel.

Vill du behålla husets karaktär så rekommenderar jag att du tilläggsisolerar inifrån. Antar att det är ett timmerhus. Risken med att täta det på utsidan är att du stänger in den naturliga fuktvandringen som den nuvarande konstruktionen uppenbarligen tålt i 100 år. Bättre då att täta inifrån. Då går det samtidigt att förhindra ytterligare fuktvandring. Isoleringsvärdet på gamla timmerstommar brukar vara överraskande bra. Finns falsad cellplast i olika tjocklekar. Lägg över hela ytan och fäst OSB eller plywood utanpå med skruv rakt igenom cellplasten. Gips eller panel utanpå det. Vill du ha en ångspärr... sätt den på plyfan.

Om ångspärr ett rum i taget... fundera på att installera mekanisk ventilation så att du kan garantera att det är undertryck i huset.

Förslaget är att ta tag i taket allra först. Sätt upp en vattbräda och ränna provisoriskt med compact-krokar 125mm. Allt material går ta ner och sätta upp igen. Du har inget att förlora på det. Stänket är förödande. vill du skydda grunden provisoriskt kan du åka till Bygg-Max eller liknande och köpa ett gäng djupa överbleck och bara skruva med farmar-skruv över utskjutande delar av grunden. Kostnad kanske någon tusenlapp för att stoppa det värsta förfallet. Tänker du dig för så går även de att återanvända.

Generallt så tror jag att det blir snyggare på ditt hus om du använder begagnat material. Även det som du begagnat själv :).

VH/Findus
Många bra råd, men jag skulle bestämt avråda från all inblandning av glas- och stenull, cellplast och andra moderna material som kräver att man byter typ av fuktvandringsprincip. Om nu huset har fungerat hyggligt under alla sina år med diffusionsöppna material i väggar och golv, varför skulle man då ändra det till metoder som efter mycket kortare användingsperioder gjort sig kända för att vara problematiska? Och särskilt i kombination med timmerstommar?

Vi började renovera vårt hus och tilläggsisolerade bl.a. en kattvindsvägg i plank med glasull. Det var sista gången vi använde såna material här. Efter det har vi helt gått över till linisolering som har liknande egenskaper som trä. Ekofiber kan också bli aktuellt. Dessutom har vi skippat skivmaterialen. Det kanske inte är lika nödvändigt, men vem vet hur OSB på sikt kommer att bete sig och hur genomsläppligt det är för fukt?
 
  • Gilla
klaskarlsson
  • Laddar…
Ska bara lägga till ett talande exempel om skillnaderna mellan diffusionsöppna och plastfolierade hus. Hänger man upp tvätten inne i ett folierat hus, även de som har mekanisk ventilation upplever man luften som fuktig. Här däremot kan man hänga upp tvätt mycket och ofta och fukten vandrar bara ut genom väggen och påverkar inte klimatet nämnvärt.
 
Mr Handyman skrev:
Många bra råd, men jag skulle bestämt avråda från all inblandning av glas- och stenull, cellplast och andra moderna material som kräver att man byter typ av fuktvandringsprincip. Om nu huset har fungerat hyggligt under alla sina år med diffusionsöppna material i väggar och golv, varför skulle man då ändra det till metoder som efter mycket kortare användingsperioder gjort sig kända för att vara problematiska? Och särskilt i kombination med timmerstommar?

Du har både rätt och fel. Det som gör att den gamla konstruktionen fungerat i alla år är att snabb luftgenomsläppning gör att fuktvandringen går förhållandevis fort. Det är med andra ord dragigt. Hela väggen är också varmare varför kondenseringpunkten kommer närmare ytterpanelen. Är det riktigt dåligt isolerat, kanske till och med utanför panelen. När du hindrar drag och tilläggsisolerar så ändras de förutsättningarna. Mekanisk ventilation som garanterar undertryck gör det förstås bättre.

Principen byts av sig själv den dag då luftvandringen genom väggen inte räcker till för att vädra bort den fukt som kondenseras ut i väggen. Om då inget görs för att hindra fukten från att komma dit så är det bara en tidsfråga innan väggen skadas.

VH/Findus
 
Hej, återigen tack för all hjälp.

Vad är byggnadsvård? Jag kommer försöka renovera huset "byggnadsvårdsmässigt" men vill ändå ha ett relativt "energieffektivt hus" som jag har råd att bo i. försöker göra så få ändringar som möjligt. Tex. att lägga cellplast på taket känns som en lösning där man får bra isolering utan att förvanska utseendet för mycket. Sen är det klart att det är inte en byggnadsvårdsmässig lösning. Men någon som kan svara på hur diffusionsöppet cellplast är, t.ex. i förhållande till linisolering eller ekofiber?

Går ifrån ämnet lite med grunden lite. I diskussionen nedan tänker jag mig diffusionsöppna lösningar, alltså lufttäta men "fuktöppna",

Genom att tilläggsisolera vägarna på utsidan så borde ju timmerstommen bli varmare, dvs, "kondensationspunkten" flyttas ut i konstruktionen. Isolerar man då med diffusionsöppet material, samt har en diffusionsöppen vindpapp kommer väl fukten som diffunderar in i väggen diffundera ut ur väggen igen. Jämfört med situationen idag så borde det väl vara att föredra? iallafall så länge man väljer diffusionsöppna lösningar?

Om jag istället isolerar på insidan så borde timmerstommen bli kallare och kondensationspunkten flyttas längre in i väggen. Vilket enligt mig borde förvärra problemet? Tankefel nånstans?

Vidare, om jag isolerar på utsidan, (sorry att jag tjatar om utvändig isolering findus men jag är inte övertygad att invändig är bättre än), om jag sätter en diffusionsöppen vindpapp på utsidan, vad skall jag sätta på insidan. Måste jag sätta någonting? Enligt vad jag läst skall insidan vara 5ggr så tät som utsidan, men hur tät är timmerstommen, planerar även att lerklina väggarna invändigt hur påverkar det fuktvandringen och det känns mekkigt att behöva sätta någon typ av tätning eller papp även där.

//D
 
Ett tillägg, hjälper luftvandringen verkligen till för att torka ur väggen? känns som om fuktinnehållet i luften är större än fukten som diffunderar genom väggen.

//D
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.