tanken var att prepp tiden innan gjutning blir mindre så man kan gjuta fler element parallellt och med mindre element så behövs mindre kranar och kanske inte ens en kran utan kan ställa de på plats med en grävare som lyfter de på plats då kranar kostar pengar att ha på byggen och ska man ha en stor kran så förstår jag att man vill minimera antal lyft då de tar ungefär lika lång tid att hissa upp och ställa dit en stor bit som en liten del men då ska man ha en riktig kran och de kostar som sagt multum och bara att resa den med fundament att stå på är en ansenlig summa
och då kom man dit att har man mindre och lätta element så behöver man inte en stor kran och särskilt inte om man inte ska bygga högt utan typ villor så räcker det med en mobilkran eller tom med en liten mobilkran eller grävare eller kranen som sitter på lastbilen som lyfter dit delarna så tar man bort en stor kostnad men det är ju mer små byggen då och inte jämförbara med när man bygger ett köpcenter eller liknande
och då kom man dit att har man mindre och lätta element så behöver man inte en stor kran och särskilt inte om man inte ska bygga högt utan typ villor så räcker det med en mobilkran eller tom med en liten mobilkran eller grävare eller kranen som sitter på lastbilen som lyfter dit delarna så tar man bort en stor kostnad men det är ju mer små byggen då och inte jämförbara med när man bygger ett köpcenter eller liknande
Det är liknande så som Alfa Stenhus bygger sina bjälklag (så som jag kommenterade i ett tidigare inlägg), men de har inte någon stålbalk i underkan utan endast en träbalk som sitter med fackverks-beslag av metall i en 60mm skiva av betong med ingjuten golvvärme och ingjutna golvbrunnar. Så dragkrafterna i underkant ta upp av träbalken och skivan i överkant tar upp tryckkrafterna i överkant och fackverket mellan är bara till för att öka avståndet och därmed få högre böjtröghetsmoment. Kan vara smart att göra så som du föreslår och kombinera träbalken med en u-balk av metall så blir konstruktionen lite mindre känslig för fukt.miry skrev:
Finns även en del u-balkar av betong, tex från LKB, där man kör lite liknande koncept och skapar höjd på plattan utan att den behöver vara massiv.
rickard
såg nått förut där de hade ett fackverk av stål som de band samman med armering och en platta av betong och då var det menat att man kunde vända den åt båda hållen så man fick antingen fackverket ner eller uppåt och tanken var att hade man det på ovansidan så skulle man leda ner värmd luft där och sen la man golvet på stålramen så fick man luftburen golvvärme och sen hade de en glipa vid golvlisten så den ventilerade luften kom in längs golvet
och sen att jämföra trä med stål så har ju stål ca 50ggr så hög hållfasthet än trä och ändras inte beroende på luftfuktighet och det förslaget jag hade var att utnytja både träts och stålets draghålfasthet men huvudanledningen till trät var att underlätta att skruva fast undertaket i bjälklaget
sen så finns det korregerad plåt men öglor och fastsatt armering så gjuter man in det så har man en tät form med armering klart men det är väl mer ett mellanting mellan att bygga form och prefab då själva formen blir en del av den bärande konstruktionen så det hör inte riktigt hit
sen är jag en som aldrig gillat räkna på betong då det får så olika egenskaper när det är helt och när det blivit belastat så det har spruckit och det jag aldrig vart klok över var hur man räkna på sprickbrädden så inte armeringen skulle börja rosta men det var länge sen nu och det skulle vara trevligare att räkna på om det beter sid som trä eller stål men trät och sina nackdelar med då det ändras med tiden och och tappar hållfasthet beroende på fuktighetsgrad och hur länge den är i den fukten och hur hårt det blir belastat men det var OT
och det skulle underlätta om man skulle bara räkna på en sak men då blir det så låg hållfasthet i betong om man inte räknar med armeringen och det är lite knepigare då tycker iallafall jag men sen underlättas det med dataprogram som räknar ut det åt en iställe
såg nått förut där de hade ett fackverk av stål som de band samman med armering och en platta av betong och då var det menat att man kunde vända den åt båda hållen så man fick antingen fackverket ner eller uppåt och tanken var att hade man det på ovansidan så skulle man leda ner värmd luft där och sen la man golvet på stålramen så fick man luftburen golvvärme och sen hade de en glipa vid golvlisten så den ventilerade luften kom in längs golvet
och sen att jämföra trä med stål så har ju stål ca 50ggr så hög hållfasthet än trä och ändras inte beroende på luftfuktighet och det förslaget jag hade var att utnytja både träts och stålets draghålfasthet men huvudanledningen till trät var att underlätta att skruva fast undertaket i bjälklaget
sen så finns det korregerad plåt men öglor och fastsatt armering så gjuter man in det så har man en tät form med armering klart men det är väl mer ett mellanting mellan att bygga form och prefab då själva formen blir en del av den bärande konstruktionen så det hör inte riktigt hit
sen är jag en som aldrig gillat räkna på betong då det får så olika egenskaper när det är helt och när det blivit belastat så det har spruckit och det jag aldrig vart klok över var hur man räkna på sprickbrädden så inte armeringen skulle börja rosta men det var länge sen nu och det skulle vara trevligare att räkna på om det beter sid som trä eller stål men trät och sina nackdelar med då det ändras med tiden och och tappar hållfasthet beroende på fuktighetsgrad och hur länge den är i den fukten och hur hårt det blir belastat men det var OT
och det skulle underlätta om man skulle bara räkna på en sak men då blir det så låg hållfasthet i betong om man inte räknar med armeringen och det är lite knepigare då tycker iallafall jag men sen underlättas det med dataprogram som räknar ut det åt en iställe
Jag har skissat lite på ett hus som har många återkommande delar som jag vill bygga (endast ett hus) Med tanke på ett flertal kommentarer i den här tråden om att massproduktionsfördelarna inte är så stora för villor undrar jag lite om jag tänkt fel på den punkten. Blir vinsterna av massproduktion så små att nackdelarna med små element med massa vinklar osv tar överhanden?
Jag har ritat två versioner, dels en "full" version med sammanbyggt garage som har många små anpassningselement där det inte är lika mycket massproduktion men lite för några element:
Länk till PDF för full-version
Och dels en budgetvariant där garaget inte byggs från bröjan men kan byggas senare, antingen ihop med huset eller fristående och det är inga små anpassningsbitar då garaget är separat betydligt mer massproduktion (iaf jämfört med full-versionen):
Länk till PDF för budget-version
Är mina skisser rimliga med avseende på betongelementen? äts vinsten av massproduktion upp av sneda vinklar och att det är små element?
Jag har ritat två versioner, dels en "full" version med sammanbyggt garage som har många små anpassningselement där det inte är lika mycket massproduktion men lite för några element:
Länk till PDF för full-version
Och dels en budgetvariant där garaget inte byggs från bröjan men kan byggas senare, antingen ihop med huset eller fristående och det är inga små anpassningsbitar då garaget är separat betydligt mer massproduktion (iaf jämfört med full-versionen):
Länk till PDF för budget-version
Är mina skisser rimliga med avseende på betongelementen? äts vinsten av massproduktion upp av sneda vinklar och att det är små element?