Q - hur strikt är det?
Vi har blivit förälskade i en liten gård från 1800-talet.
Stället är q-märkt; området q1 (värdefull miljö, ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen blablabla) och byggnaderna q2 (får inte ändras utvändigt eller rivas, yttre underhåll skall ske med ursprungliga material och tekniker).
Men vad innebär det konkret?
Det står ju inget specifikt i detaljplanen om vilka metoder och material som det handlar om.
Om det var fattigt folk som bodde där på 1800-talet, är det då den stilen vi ska återskapa? Eller om gården hade sina glansdagar på 1950-talet, är det isåfall den "gammaldagsa känslan" som ska gälla? Eller ska gården bara hållas i det lätt förfallna skick som rådde när den på 2000-talet fick sin q-märkning?
Stället är q-märkt; området q1 (värdefull miljö, ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen blablabla) och byggnaderna q2 (får inte ändras utvändigt eller rivas, yttre underhåll skall ske med ursprungliga material och tekniker).
Men vad innebär det konkret?
Det står ju inget specifikt i detaljplanen om vilka metoder och material som det handlar om.
Om det var fattigt folk som bodde där på 1800-talet, är det då den stilen vi ska återskapa? Eller om gården hade sina glansdagar på 1950-talet, är det isåfall den "gammaldagsa känslan" som ska gälla? Eller ska gården bara hållas i det lätt förfallna skick som rådde när den på 2000-talet fick sin q-märkning?
Hmm, då är vi innne på tolkningar av föreskrifter och dessa kan säkerligen vara lite olika beroende på stadsbyggnadskontoret och/eller byggnadsantikvarien i kommunen.
Mitt tips är att Ni hör med ansvarig på kommunen och får en känsla för dennes "strikthet" och om vederbörande kan ge några konkreta exempel på tillåtet kontra förbjudet.
Jag förstår att Ni är sugna - jag har samma böjelse själv, men det kan bli dyrt om man tex måste byta tak, och det då måste vara ursprungligt skiffer eller liknande...
Vid viss märkning (gamla K-märkningen) kunde man få bidrag från kommunen just för att man var så hårt reglerad, men jag tror inte det tillämpas på Q1.
Ställ Er frågan - Om det är godkänt som det är idag, och Ni måste byta ut en del - är det dyra material eller är det inom normala ramar? Likväl - är planlösningen ok eller måste Ni ändra massor?
Om det är OK material och OK planlösning så kör med meggropskänslan (om Ni inte hinner besöka kommunen)
Mitt tips är att Ni hör med ansvarig på kommunen och får en känsla för dennes "strikthet" och om vederbörande kan ge några konkreta exempel på tillåtet kontra förbjudet.
Jag förstår att Ni är sugna - jag har samma böjelse själv, men det kan bli dyrt om man tex måste byta tak, och det då måste vara ursprungligt skiffer eller liknande...
Vid viss märkning (gamla K-märkningen) kunde man få bidrag från kommunen just för att man var så hårt reglerad, men jag tror inte det tillämpas på Q1.
Ställ Er frågan - Om det är godkänt som det är idag, och Ni måste byta ut en del - är det dyra material eller är det inom normala ramar? Likväl - är planlösningen ok eller måste Ni ändra massor?
Om det är OK material och OK planlösning så kör med meggropskänslan (om Ni inte hinner besöka kommunen)
lätt till svårt förfallet tror jag är tanken =)
Det är svårt att svara på specifikt. Det beror lite på vad du har har för typ av hus, trä, tegel, puts osv vilka metoder som är lämpliga. Är det en gammal trälada är det lämpligt att måla den med falu rödfärg i rött. Fönster målas med lämpligen med linolja med naturliga pigment. Proportioner och material på fönster ska behållas, vid utbyte av tex 50-talsfönster ser de gärna att man väljer originalutförande med spröjs osv vad det nu kan ha varit.
Angående stil så förutsätter jag lite vilt att det är 1800-talet, men det kan ju finnas senare inslag.
Om du har mer info om vilken typ av hus det är och vilken typ av underhållsåtgärder som krävs så kan vi kanske hjälpa dig mer? Det finns även mängder med info under ämnet byggnadsvård, på internet och via böcker. kanske dags att bli prenumerant på gård och torp?
Hoppas att du får det trevligt med din gård!
Det är svårt att svara på specifikt. Det beror lite på vad du har har för typ av hus, trä, tegel, puts osv vilka metoder som är lämpliga. Är det en gammal trälada är det lämpligt att måla den med falu rödfärg i rött. Fönster målas med lämpligen med linolja med naturliga pigment. Proportioner och material på fönster ska behållas, vid utbyte av tex 50-talsfönster ser de gärna att man väljer originalutförande med spröjs osv vad det nu kan ha varit.
Angående stil så förutsätter jag lite vilt att det är 1800-talet, men det kan ju finnas senare inslag.
Om du har mer info om vilken typ av hus det är och vilken typ av underhållsåtgärder som krävs så kan vi kanske hjälpa dig mer? Det finns även mängder med info under ämnet byggnadsvård, på internet och via böcker. kanske dags att bli prenumerant på gård och torp?
Hoppas att du får det trevligt med din gård!
Vi har pratat med kommunen, utan att bli ett dugg klokare. De verkar inte förstå tanken med det hela, eventuellt är det en fråga om prestige för dem. Personen som är ansvarig för detaljplanen har lyfts bort från sådana sysslor... men finns visst kvar i faggorna ändå.Mansion of Westminster skrev:
Men vi kanske borde försöka hitta någon byggnadsantikvarie eller dylikt, någon riktig förståsigpåare som kan förklara för både oss och kommunen vad som gäller.
Vi vet att vi måste byta/laga flera tak omgående. Det läcker in, och träet inunder har redan tagit skada. Det känns helt okej att lägga pengar på att renovera boningshuset - men det finns flera risiga uthus också...
Magkänslan? Jo, tack du! Vi känner hemlängtan dit fastän vi inte äger stället ännu.
Har Ni den känslan så måste det ju vara rätt ;-)
Med kommunens agerande så känns det ju inte som om de kommer att sova i Er trädgård bara för att nagelfara byggandet? Som du skriver - de vet nog inte själva, och det är bra i Ert fall.
Köri vind - men tänk på att tex ett tegeltak i gammaldags spåntegel eller liknande är 3-4 gånger så dyrt som betongpannor (även om det inte blir mer än 50' skillnad i rena pengar)
Och såna originaldelar kanske Ni borde hålla Er till. Det är ju så synligt & märkbart.
Så håll lite luft i budgeten
Lycka till!
Med kommunens agerande så känns det ju inte som om de kommer att sova i Er trädgård bara för att nagelfara byggandet? Som du skriver - de vet nog inte själva, och det är bra i Ert fall.
Köri vind - men tänk på att tex ett tegeltak i gammaldags spåntegel eller liknande är 3-4 gånger så dyrt som betongpannor (även om det inte blir mer än 50' skillnad i rena pengar)
Och såna originaldelar kanske Ni borde hålla Er till. Det är ju så synligt & märkbart.
Så håll lite luft i budgeten
Lycka till!
Jo, det är mest (tidigt) 1800-tal. Någon lada är eventuellt ännu äldre, men ett uthus är inte särskilt gammalt alls - men verkar ha åkt med i "skyddsklassningen" av bara farten.lavin skrev:
Alla byggnader är i trä med Falu Röd-färg på fasaderna. Boningshuset har timmerstomme under fasaden av panel. Vita knutar och övriga snickerier, fina englasfönster. Invändigt finns nästan ingenting av det gamla sparat (q-märkningen gäller också bara det utvändiga). Planlösningen är i stort sett intakt, dock. (Och lär väl förbli ungefär som den är - med tanke på att innerväggarna ju också är av timmer, och därmed bärande?)
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Prata med länsmuséets byggnadsantikvarie. Du borde också kunna kolla om huset finns upptaget i någon inventering av området och dess kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Där torde det stå lite mer om värdefulla karaktärsdrag. Spontant tänker jag att de menar att byggnaderna ska vårdas med exempelvis slamfärg och linoljefärg på snickerierna, och att byggnadens särdrag (panel? takfot? snickarglädje? proportioner? takmaterial? fönster?) ska bevaras. Med tanke på formuleringen "får inte ändras utvändigt" betvivlar jag att det blir tal om att återskapa någonting, utan att byggnaden ska bevaras i det skick det är i nu. Men, jag spekulerar förstås bara.
Vårt hus är märkt som kulturhistoriskt värdefullt och trots att ladugården är relativt nybyggd är även den upptagen som skyddsvärd - därför att den är en del av gårdsbilden.
Vårt hus är märkt som kulturhistoriskt värdefullt och trots att ladugården är relativt nybyggd är även den upptagen som skyddsvärd - därför att den är en del av gårdsbilden.
Vi bor också i ett q1 område och torpen är q2. Du får byta lika med lika, och du kan göra vissa ändringar om du argumenterar väl för det. Tydligen får man tilläggsisolera, för det är gjort här innan vi flyttade in, och du kan få byta fönsterfäg, dock inte fönsterutsende (alltså från spröjs till perspektiv etc).
Vi har byggt ut vårt torp rätt rejält, så det kan man också få lov att göra om man är väldigt försiktig och omsorgsfull.
Det är absolut inga problem att bo så om man kan tänka sig att ha ett byggnadsvårdande perspektiv på sitt boende, och det kan jag ju inte annat än rekommendera.
Är det något speciellt du undrar över sådär specifikt som du får/inte får göra?
Vi har byggt ut vårt torp rätt rejält, så det kan man också få lov att göra om man är väldigt försiktig och omsorgsfull.
Det är absolut inga problem att bo så om man kan tänka sig att ha ett byggnadsvårdande perspektiv på sitt boende, och det kan jag ju inte annat än rekommendera.
Är det något speciellt du undrar över sådär specifikt som du får/inte får göra?
Härligt att fasaden är målad med rätt färg, så slipper du skrapa den! Det låter ju rätt så bra, jag fick en bild framför mig med bytta fönster och tilläggsisolerad fasad som du var osäker på om man kunde ta bort...
Håller med föregående talare, vad är det du funderar på att göra?
Vet inte vad du har för bakgrund på husrenoverande, men det vanligaste projekten i början är nog takomläggning, ofta är det någon gammal papp som börjat läcka, gräva runt grunden som ofta kommit för nära panelen och orsakat rötskador. Sen är det heller inte ovanligt att behöva kitta om fönster och fräscha upp målning här och där.
Om det ska vara vinterbonat så är ofta nästa steg att fundera på hur man får varmare golv (enklast med tofflor) och att få bättre bad och tvättstuga (ofta en liten utbyggnad). I ditt fall så behövs det ju också snickras innerbågar.
Med detta sagt så har jag ingen aning om vad ditt potentiella hus behöver eller vad du vill använda det till. Men det låter verkligen som en liten pärla!
Håller med föregående talare, vad är det du funderar på att göra?
Vet inte vad du har för bakgrund på husrenoverande, men det vanligaste projekten i början är nog takomläggning, ofta är det någon gammal papp som börjat läcka, gräva runt grunden som ofta kommit för nära panelen och orsakat rötskador. Sen är det heller inte ovanligt att behöva kitta om fönster och fräscha upp målning här och där.
Om det ska vara vinterbonat så är ofta nästa steg att fundera på hur man får varmare golv (enklast med tofflor) och att få bättre bad och tvättstuga (ofta en liten utbyggnad). I ditt fall så behövs det ju också snickras innerbågar.
Med detta sagt så har jag ingen aning om vad ditt potentiella hus behöver eller vad du vill använda det till. Men det låter verkligen som en liten pärla!
Ditt tveksamma tonfall är berättigat. Skyddsbestämmelserna kan förefalla smickrande, men innebär i grund och botten en inskränkning av ägarens/brukarens förfoganderätt.
Du ska vara medveten om att det finns flera "skolor", som har synpunkter på begrepp som "ursprung" och "tradition". Mycket få byggnader förblir helt oförändrade över tiden. En byggnad från tidigt 1800-tal saknade i allmänhet glasveranda. En vacker sådan tillkom ofta framåt sekelskiftet 1900. Därför skulle en konsekvent extremist hävda att en sådan veranda bör rensas bort tillsammans med perspektivfönstren från 1950-talet. Båda har ju förvanskat byggnadens "originalskick"! Andra (något fler) skulle kompromissa, och sätta stämpeln "original" också på verandan. Åter andra (betydligt färre) extremister hävdar att också 1950-talets moderniseringar är en del av vårt kulturarv. Alltså bör man med rätta handskas varsamt också med dem.
Därför blir du i praktiken utsatt för ett visst mått godtycke. Du vet aldrig vilken extremist som handlägger ditt bygglov. Antag att du exempelvis vill ha din bil under tak. Ska du då tillåtas bygga en carport på villkor att du utformar den såsom en dylik byggnad skulle tett sig, förutsatt att massbilismen hade funnits sådär hundrafemtio år tidigare? Eller måste du maskera ditt garage till onödigt stor vedbod?
Du ska vara medveten om att det finns flera "skolor", som har synpunkter på begrepp som "ursprung" och "tradition". Mycket få byggnader förblir helt oförändrade över tiden. En byggnad från tidigt 1800-tal saknade i allmänhet glasveranda. En vacker sådan tillkom ofta framåt sekelskiftet 1900. Därför skulle en konsekvent extremist hävda att en sådan veranda bör rensas bort tillsammans med perspektivfönstren från 1950-talet. Båda har ju förvanskat byggnadens "originalskick"! Andra (något fler) skulle kompromissa, och sätta stämpeln "original" också på verandan. Åter andra (betydligt färre) extremister hävdar att också 1950-talets moderniseringar är en del av vårt kulturarv. Alltså bör man med rätta handskas varsamt också med dem.
Därför blir du i praktiken utsatt för ett visst mått godtycke. Du vet aldrig vilken extremist som handlägger ditt bygglov. Antag att du exempelvis vill ha din bil under tak. Ska du då tillåtas bygga en carport på villkor att du utformar den såsom en dylik byggnad skulle tett sig, förutsatt att massbilismen hade funnits sådär hundrafemtio år tidigare? Eller måste du maskera ditt garage till onödigt stor vedbod?
Tack för alla svar allihopa!
Vi är fortfarande intresserade av att köpa stället - och det är fortfarande till salu.
Musten har gått ur oss en aning dock... Vill inte baktala de nuvarande ägarna och andra inblandade... men kan säga så mycket som att det borde finnas mer dokumentation tillgänglig för spekulanterna från start om ett sånt här objekt. I det här fallet finns i stort sett ingenting.
Har fått ägna mycket tid och energi i onödan åt att jaga efter besiktningsmän som eventuellt varit där för ett år sedan osv.
Vi har varit på Stockholms Länsmuseum, fick dock inte kontakt med rätt person/personer just då. Men tack för tipset, Konichiwa. De har ju jättemycket info på nätet också: http://www.lansmuseum.a.se/faktabanken/byggnadsvard/
Böcker om byggnadsvård har vi lånat och köpt, väldigt intressant.
Vi är fortfarande intresserade av att köpa stället - och det är fortfarande till salu.
Musten har gått ur oss en aning dock... Vill inte baktala de nuvarande ägarna och andra inblandade... men kan säga så mycket som att det borde finnas mer dokumentation tillgänglig för spekulanterna från start om ett sånt här objekt. I det här fallet finns i stort sett ingenting.
Har fått ägna mycket tid och energi i onödan åt att jaga efter besiktningsmän som eventuellt varit där för ett år sedan osv.
Vi har varit på Stockholms Länsmuseum, fick dock inte kontakt med rätt person/personer just då. Men tack för tipset, Konichiwa. De har ju jättemycket info på nätet också: http://www.lansmuseum.a.se/faktabanken/byggnadsvard/
Böcker om byggnadsvård har vi lånat och köpt, väldigt intressant.
Kan tilläga att de som äger stället nu aldrig har bott där, det är ett företag som köpt det med förhoppningen att det skulle gå att exploatera. De ville stycka av den stora tomten och bygga lägenheter. Nu har de nog insett att kommunen inte kommer att riva upp detaljplanen för det, och har lagt ut det till försäljning. Dyrt.
Som tillägg kan man väl skriva lite om själva processen för bygglov under dessa förutsättningar. Om ni köper stället och vill göra något, exempelvis byta tak. På en "vanlig" kåk skulle man beroende på förutsättningar slippa undan utan tillstånd ö h t eller vanligtvis med bygganmälan. I ert fall kan ni nog förutsätta att detaljplanen har styrt det så att det mesta i praktiken blir bygglovspliktigt.
En bygglovsansökan i sådana fall handläggs oftast på lite annorlunda sätt än en vanlig villa. Det är stor sannolikhet att handläggaren inkallar expertis från stadens museum, länsantikvarier eller i värsta fall avslår bygglovet om inte ni m h a egen anlitad (och bekostad) antikvarisk expertis "bevisar" att det ni vill göra är i enlighet med planens syfte.
Sammanfattningsvis så blir tillståndsprocesser för denna typ av fastighet genrellt sett mer utdragna i tid, innehåller mera "tjafs" och har en lägre förutsägbarhet än vanliga kåkar. (som iofs kan vara nog så tjafsiga ändå).
Frågeställningen om mot vilken idealbild man ska sträva är intressant. Nu är jag lite cynisk men jag har flera gånger haft anledning att konstatera att antikvariernas stävan brukar vara åt det som är dyrast... :-D
En bygglovsansökan i sådana fall handläggs oftast på lite annorlunda sätt än en vanlig villa. Det är stor sannolikhet att handläggaren inkallar expertis från stadens museum, länsantikvarier eller i värsta fall avslår bygglovet om inte ni m h a egen anlitad (och bekostad) antikvarisk expertis "bevisar" att det ni vill göra är i enlighet med planens syfte.
Sammanfattningsvis så blir tillståndsprocesser för denna typ av fastighet genrellt sett mer utdragna i tid, innehåller mera "tjafs" och har en lägre förutsägbarhet än vanliga kåkar. (som iofs kan vara nog så tjafsiga ändå).
Frågeställningen om mot vilken idealbild man ska sträva är intressant. Nu är jag lite cynisk men jag har flera gånger haft anledning att konstatera att antikvariernas stävan brukar vara åt det som är dyrast... :-D
Återigen, tack alla för att ni givit respons. Somligt har jag dock missat att besvara...
och undrar vad den här q-märkningen egentligen innebär.
Det är sommarstugestandard på boningshuset i dagsläget, men det säljs som "friliggande villa" och vi kommer tyvärr inte att ha råd att behålla någon övernattningslägenhet eller dylikt - så vi vill alltså använda det som åretruntbostad.
(Nuförtiden finns det inte tillräckligt mycket betesmark för att ha djur där, vet att det även råder hästförbud pga att de bygger nya bostäder runtikring. Annars hade jag gärna gjort om en av ladorna till stall så småningom.)
Att taken läcker beror nog tyvärr inte bara på att takpappen blivit åldrad etc.. det har varit två riktigt tuffa snörika vintrar i rad, och på flera av husen buktar taken in ganska ordentligt. Man ser himlen klart och tydligt inifrån... visserligen ganska vackert, men...
----------
Edit: Kan tillägga att taken faktiskt kan ha kollapsat (delvis) pga den stränga q-märkningen... för om man hade fått slänga på takplåt på uthusen tillsvidare så hade de underliggande konstruktionerna kanske klarat sig bättre. Men pga att det är så dyra och ovanliga material och tekniker som måste användas så har man istället bara låtit bli att underhålla byggnaderna öht. (?)
----------
Det vore bra om vi fick bygga till boningshuset, bl a för att göra moderna våtutrymmen... men det tvivlar jag på att vi får. Huset har haft just det här formatet i evigheter...
Hur tänker bygglovsansvariga om q-märkning kontra andra regler (kring modern boendestandard)? Vilket smäller högst?
Kan man exempelvis åberopa att få ta upp en extra dörr mot gården pga brandsäkerhetsskäl, eller göra andra förändringar så att även en rullstolsbunden person ska kunna komma på besök? Kan man åberopa att man måste göra vissa tillbyggnader för att ha plats med den teknik som krävs för att möta nutida krav på energieffektivitet? Och så vidare och så vidare...
Vi funderar på att göra stället beboeligt...lavin skrev:
och undrar vad den här q-märkningen egentligen innebär.Det är sommarstugestandard på boningshuset i dagsläget, men det säljs som "friliggande villa" och vi kommer tyvärr inte att ha råd att behålla någon övernattningslägenhet eller dylikt - så vi vill alltså använda det som åretruntbostad.
(Nuförtiden finns det inte tillräckligt mycket betesmark för att ha djur där, vet att det även råder hästförbud pga att de bygger nya bostäder runtikring. Annars hade jag gärna gjort om en av ladorna till stall så småningom.)
Att taken läcker beror nog tyvärr inte bara på att takpappen blivit åldrad etc.. det har varit två riktigt tuffa snörika vintrar i rad, och på flera av husen buktar taken in ganska ordentligt. Man ser himlen klart och tydligt inifrån... visserligen ganska vackert, men...
----------
Edit: Kan tillägga att taken faktiskt kan ha kollapsat (delvis) pga den stränga q-märkningen... för om man hade fått slänga på takplåt på uthusen tillsvidare så hade de underliggande konstruktionerna kanske klarat sig bättre. Men pga att det är så dyra och ovanliga material och tekniker som måste användas så har man istället bara låtit bli att underhålla byggnaderna öht. (?)
----------
Det vore bra om vi fick bygga till boningshuset, bl a för att göra moderna våtutrymmen... men det tvivlar jag på att vi får. Huset har haft just det här formatet i evigheter...
Hur tänker bygglovsansvariga om q-märkning kontra andra regler (kring modern boendestandard)? Vilket smäller högst?
Kan man exempelvis åberopa att få ta upp en extra dörr mot gården pga brandsäkerhetsskäl, eller göra andra förändringar så att även en rullstolsbunden person ska kunna komma på besök? Kan man åberopa att man måste göra vissa tillbyggnader för att ha plats med den teknik som krävs för att möta nutida krav på energieffektivitet? Och så vidare och så vidare...
Redigerat: