Servitut på framfartsväg
Jag har en längre tid planerat ett garagebygge som skulle kräva en brant uppfartsväg och mycket sprängning på min egen tomt. När jag var hos grannen för att få hans sakägaryttrande kom det på tal att jag kanske kunde anlägga en väg via hans mark istället, då hans befintliga utfart ligger nära 2m högre utefter landsvägen än min.
Dessutom är det grävbar mark där och jag slipper sprängning. Jag slipper ta min egna befintliga gräsmatta i anspråk för ändamålet. Fördelarna är uppenbara.
Jag har läst på lite om servitut och kommit fram till att det är ett Avtalsservitut som känns mest rätt för oss, och skapat mig en uppfattning om ungefär vad som ska ingå i det. Men det jag är lite mer fundersam kring är att jag, enligt vår plan såhär långt, kommer stå för uppförandet av vägen (skogsmark idag) samt underhåll.
Ska vi nöja oss med att skriva in att jag som "härskande" part står för underhåll?
Eller ska även engångshandhavanden, såsom att det är jag som ska anlägga vägen, Vem som ska få träden, osv in i servitutet eller ska vi lösa det på egen hand. När "nyttjandet" väl fortgår är det juh egentligen inte aktuella frågor, och jag kan tycka att de känns överflödiga i det registrerade servitutet därför.
Någon som har någon åsikt om detta, eller något annat jag bör tänka på?
En mer generell fundering är om det kan ställa till några juridiska problem att jag anlägger en väg på hans mark, med endast servitutet om nyttjanderätt på en väg där.
Eller ska vi göra så att jag har nyttjanderätt på marken istället, då det inte finns någon befintlig väg i nuläget?
Hur bör det utformas?
Blir som vanligt lite flummigt, men jag uppskattar alla kreativa tankar!
Kan för övrigt rekommendera ett omfattande examensarbete som behandlar väg på landsbyggden.
http://www.infra.kth.se/fv/exjobb/06-153-JanssonWilsson.pdf
Dessutom är det grävbar mark där och jag slipper sprängning. Jag slipper ta min egna befintliga gräsmatta i anspråk för ändamålet. Fördelarna är uppenbara.
Jag har läst på lite om servitut och kommit fram till att det är ett Avtalsservitut som känns mest rätt för oss, och skapat mig en uppfattning om ungefär vad som ska ingå i det. Men det jag är lite mer fundersam kring är att jag, enligt vår plan såhär långt, kommer stå för uppförandet av vägen (skogsmark idag) samt underhåll.
Ska vi nöja oss med att skriva in att jag som "härskande" part står för underhåll?
Eller ska även engångshandhavanden, såsom att det är jag som ska anlägga vägen, Vem som ska få träden, osv in i servitutet eller ska vi lösa det på egen hand. När "nyttjandet" väl fortgår är det juh egentligen inte aktuella frågor, och jag kan tycka att de känns överflödiga i det registrerade servitutet därför.
Någon som har någon åsikt om detta, eller något annat jag bör tänka på?
En mer generell fundering är om det kan ställa till några juridiska problem att jag anlägger en väg på hans mark, med endast servitutet om nyttjanderätt på en väg där.
Eller ska vi göra så att jag har nyttjanderätt på marken istället, då det inte finns någon befintlig väg i nuläget?
Hur bör det utformas?
Blir som vanligt lite flummigt, men jag uppskattar alla kreativa tankar!
Kan för övrigt rekommendera ett omfattande examensarbete som behandlar väg på landsbyggden.
http://www.infra.kth.se/fv/exjobb/06-153-JanssonWilsson.pdf
Vad du behöver är (utan tidsbegränsning) ett officialservitut för rätten att anlägga och bruka väg över grannens mark. Avtalsservitut, nyttjanderätt och alla former av arrenden hänger mera löst än officialservitut. Därför ska du undvika dem, även om officialserviutet kostar en slant i avgift till lantmäteriet. På köpet slipper du grubbla på alla formaliteter. Allt blir rätt på en gång.
Rätten att ta sin väg över annans mark innebär att markägaren förlorar alla sådana rättigheter över sin egen mark som äventyrar vägrätten. Konkret: Om vägen löper rakt igenom en hage får markägaren inte utan vidare släppa ut kor på bete, därför att de då hindrar trafiken. Vill du inte ha grindar på vägen måste markägaren hålla djuren i två separata hagar på var sin sida om vägen. Ett annat exempel: Om vägen löper genom en skog, där vissa träd växer ut över vägbanan, anses de hindra trafiken. Den som äger vägrätten får då avlägsna träd eller grenar för att komma fram fritt.
Virket förblir däremot markägarens egendom, och han behåller äganderätten över själva marken där vägen ligger. Han har också rätt att använda vägen, även om han inte själv har anlagt den eller står för det regelbundna underhållet. Han har däremot inte rätt att kräva att du underhåller vägen. Och han har inte rätt att fördärva vägen (exempelvis genom att driva ut skog mitt i tjällossningen). Markägaren har ingen som helst fri förfoganderätt över själva vägmaterialet, elledningar, grindar och alla andra installationer som hör till vägen. Det han kör sönder ska ersättas. Markägaren kan inte hindra att du sätter upp grindar på vägen. Du som har servitutsrätt kan mycket väl förbjuda all trafik med motorfordon, med ett undantag: Markägaren "och hans folk" kan du inte stänga ute. Du måste låsa upp din grind om han vill köra in.
Om vägen ska brukas av både dig och markägaren måste ni samsas om både anläggning och underhåll. Då finns det skäl att ni upprättar någon sorts kompletterande avtal (muntligt eller skriftligt) om vem som betalar vad.
Rätten att ta sin väg över annans mark innebär att markägaren förlorar alla sådana rättigheter över sin egen mark som äventyrar vägrätten. Konkret: Om vägen löper rakt igenom en hage får markägaren inte utan vidare släppa ut kor på bete, därför att de då hindrar trafiken. Vill du inte ha grindar på vägen måste markägaren hålla djuren i två separata hagar på var sin sida om vägen. Ett annat exempel: Om vägen löper genom en skog, där vissa träd växer ut över vägbanan, anses de hindra trafiken. Den som äger vägrätten får då avlägsna träd eller grenar för att komma fram fritt.
Virket förblir däremot markägarens egendom, och han behåller äganderätten över själva marken där vägen ligger. Han har också rätt att använda vägen, även om han inte själv har anlagt den eller står för det regelbundna underhållet. Han har däremot inte rätt att kräva att du underhåller vägen. Och han har inte rätt att fördärva vägen (exempelvis genom att driva ut skog mitt i tjällossningen). Markägaren har ingen som helst fri förfoganderätt över själva vägmaterialet, elledningar, grindar och alla andra installationer som hör till vägen. Det han kör sönder ska ersättas. Markägaren kan inte hindra att du sätter upp grindar på vägen. Du som har servitutsrätt kan mycket väl förbjuda all trafik med motorfordon, med ett undantag: Markägaren "och hans folk" kan du inte stänga ute. Du måste låsa upp din grind om han vill köra in.
Om vägen ska brukas av både dig och markägaren måste ni samsas om både anläggning och underhåll. Då finns det skäl att ni upprättar någon sorts kompletterande avtal (muntligt eller skriftligt) om vem som betalar vad.
Okej!
Tack för ett snabbt svar!
Om jag följer din rekommendation och skaffar ett officialservitut istället. Vad kan man då uppskatta att kostnaden är för att låda uppföra ett sådant inkl. allt?
Streckan det rör sig om är ca: 40m lång utefter hans tomtgräns mot landsvägen och lätt tillgänglig för eventuell okulärbesiktning.
Kan man stå för delar av arbetet själv för att få ner priset, eller står lantmäteriet för allt inkl. författning av servitutet oxå i ett sådant här fall?
Tack för ett snabbt svar!
Om jag följer din rekommendation och skaffar ett officialservitut istället. Vad kan man då uppskatta att kostnaden är för att låda uppföra ett sådant inkl. allt?
Streckan det rör sig om är ca: 40m lång utefter hans tomtgräns mot landsvägen och lätt tillgänglig för eventuell okulärbesiktning.
Kan man stå för delar av arbetet själv för att få ner priset, eller står lantmäteriet för allt inkl. författning av servitutet oxå i ett sådant här fall?
Omkring 5 Kkr, inklusive fältarbete. Tyvärr tror jag inte lantmätaren prutar ens om du springer och hämtar pilsner...
Hehe..
Ja 5k kan de juh vara värt för att få det orubbligt så att säga.
Så vad blir vår del i det hela?
Beskriva vårt önskemål, peka ut marken det rör sig om, samt signera ett färdigt dokument eller?
Ni kan tro man blev positiv inför ett sånt här förslag.
Enligt ursprunglig plan hade jag behov av att få runt 50kub bortsprängt samt 5 grannar inom 100m. Plus att det skulle bli brantare än praxis föreskriver, och ta 150kvm av min tomt i anspråk.
Nu blir det dessa ~5000 för servitut, och ca: 15000 för vägbeläggning uppskattar jag.
Viss skillnad
Ja 5k kan de juh vara värt för att få det orubbligt så att säga.
Så vad blir vår del i det hela?
Beskriva vårt önskemål, peka ut marken det rör sig om, samt signera ett färdigt dokument eller?
Ni kan tro man blev positiv inför ett sånt här förslag.
Enligt ursprunglig plan hade jag behov av att få runt 50kub bortsprängt samt 5 grannar inom 100m. Plus att det skulle bli brantare än praxis föreskriver, och ta 150kvm av min tomt i anspråk.
Nu blir det dessa ~5000 för servitut, och ca: 15000 för vägbeläggning uppskattar jag.
Viss skillnad
Jepp, er del i det hela blir att peka och skriva på, rita en enkel karta och samla in grannens signatur. Sedan gör lantmätarn resten. Börja med att kontakta honom/henne direkt!
Ska göra så!
Tack för hjälpen!
Tack för hjälpen!
Skulle tro att sådant arrangemang passar bättre om vägen betjänar fler än ett par, tre fastigheter. Samfälligheter är självständiga juridiska personer; små företag!
Troligen behövs inget särskilt medgivande. Men det är ju alltid trevligast att tala med varandra, oavsett vad lagen säger.
Hamnar häcken inom vägzonen hindrar den ingen annan än vägens nyttjare. Men står häcken utanför vägzonen riskerar den hindra markägarens verksamhet, och då finns inget som kan hindra honom från att avlägsna plantorna. Mot nyttjarens vilja.
Plantor som kantar en väg har knappast någon teknisk funktion för själva framkomligheten. Därför är detta ett juridiskt gränsfall. Jag vet inte om det någonsin slitits som tvist i svensk domstol.
Hamnar häcken inom vägzonen hindrar den ingen annan än vägens nyttjare. Men står häcken utanför vägzonen riskerar den hindra markägarens verksamhet, och då finns inget som kan hindra honom från att avlägsna plantorna. Mot nyttjarens vilja.
Plantor som kantar en väg har knappast någon teknisk funktion för själva framkomligheten. Därför är detta ett juridiskt gränsfall. Jag vet inte om det någonsin slitits som tvist i svensk domstol.
Fortsätter att bolla lite..
Är det brukligt att betala markägaren någon mer eller mindre symbolisk summa i samband med registrering av ett servitut som gör mig härskande?
Det har inte kommit på bordet ännu, men markägaren går i dagarna och lurar lite på vad ett servitut likt de vi funderat på, skulle få för påverkan på värdet på hans fastighet.
Tidigare var jag intresserad av att köpa markbiten det handlar om, men kommunen ville inte stycka mindre än 1000kvm (detta rör sig om 100kvm ungefär)
Och uppskattar jag ett kvadratmeterpris på tomten skulle en köpesumma röra sig om runt 25k. Så att betala mer än 10k för att få nyttjanderätt men fortfarande inte äga ställer jag mig ganskat teveksam till.
Samtidigt har juh markägaren inget att vinna på ett sådant här avtal mer än god grannsämja. Och marken det rör sig om är redan godkänd för avstyckning och förhandsbesked på bygglov finns oxå där.
Så viss förståelse har man juh, då detta kanske skulle påverka spekulanter på tomten i en större utsträckning än vad som är gämfört med kvadratmeterpriset.
Som sagt.. vad är brukligt och vad tror ni om situationen?
Är det brukligt att betala markägaren någon mer eller mindre symbolisk summa i samband med registrering av ett servitut som gör mig härskande?
Det har inte kommit på bordet ännu, men markägaren går i dagarna och lurar lite på vad ett servitut likt de vi funderat på, skulle få för påverkan på värdet på hans fastighet.
Tidigare var jag intresserad av att köpa markbiten det handlar om, men kommunen ville inte stycka mindre än 1000kvm (detta rör sig om 100kvm ungefär)
Och uppskattar jag ett kvadratmeterpris på tomten skulle en köpesumma röra sig om runt 25k. Så att betala mer än 10k för att få nyttjanderätt men fortfarande inte äga ställer jag mig ganskat teveksam till.
Samtidigt har juh markägaren inget att vinna på ett sådant här avtal mer än god grannsämja. Och marken det rör sig om är redan godkänd för avstyckning och förhandsbesked på bygglov finns oxå där.
Så viss förståelse har man juh, då detta kanske skulle påverka spekulanter på tomten i en större utsträckning än vad som är gämfört med kvadratmeterpriset.
Som sagt.. vad är brukligt och vad tror ni om situationen?
Nej, det finns inga givna regler för ersättning. Detta är ytterst en förhandlingsfråga. De flesta servitut för väg till enskild fastighet tillkommer i samband med avstyckningen. Servitutet gäller oftast väg över stamfastigheten. Därför har praxis uppstått att priset för vägen till en tomt ingår i själva tomtpriset.
Uppfattar jag det rätt, att du blivit nekad markreglering? Det tycker jag, isåfall, låter konstigt. Enklaste sättet att lösa ert problem borde vara att du och grannen flyttar era inbördes gränser, så att infarten hamnar på din egen mark. I utbyte får grannen ungefär lika stor del av din mark. Ni "styckar" alltså ingen ny tomt, utan "reglerar" bara era gränser.
Åtgärden kostar knappt 20 Kkr inklusive moms i avgift till lantmäteriet.
Uppfattar jag det rätt, att du blivit nekad markreglering? Det tycker jag, isåfall, låter konstigt. Enklaste sättet att lösa ert problem borde vara att du och grannen flyttar era inbördes gränser, så att infarten hamnar på din egen mark. I utbyte får grannen ungefär lika stor del av din mark. Ni "styckar" alltså ingen ny tomt, utan "reglerar" bara era gränser.
Åtgärden kostar knappt 20 Kkr inklusive moms i avgift till lantmäteriet.
Det var grannen som formulerade frågan till kommunen, så därför vet jag inte exakt vad beskedet var. Men enligt honom löd det att de inte var intresserade av att stycka av mindre bitar än 1000kvm.
En reglering, som du säger kan de nog inte neka, som jag förstått.
Men jag känner inte att jag har någon mark att "byta" med.
Läget är ungefär såhär:
Tomten till vänster är min (1100kvm) och den stora till höger är grannens (3400kvm)
Det streckade är marken som kommunen tidigare godkänd för avstyckning, samt förhandsbygglovet på ett hus där. Längst till höger är markägarens befintliga uppfartsväg, som delar infart med det gröna som är den strecka jag vill anlägga väg på. Rutan nere i högra hörnet på min tomt är det planerade garaget.
Precis under gränserna går vägen förbi. Mitt garage skulle hamna nära 4m högre än den enda punkt som är en möjlig infartsväg på min tomt (nedre vänstra hörnet) och 2m högre än grannens infartspunkt.
En reglering, som du säger kan de nog inte neka, som jag förstått.
Men jag känner inte att jag har någon mark att "byta" med.
Läget är ungefär såhär:
Tomten till vänster är min (1100kvm) och den stora till höger är grannens (3400kvm)
Det streckade är marken som kommunen tidigare godkänd för avstyckning, samt förhandsbygglovet på ett hus där. Längst till höger är markägarens befintliga uppfartsväg, som delar infart med det gröna som är den strecka jag vill anlägga väg på. Rutan nere i högra hörnet på min tomt är det planerade garaget.
Precis under gränserna går vägen förbi. Mitt garage skulle hamna nära 4m högre än den enda punkt som är en möjlig infartsväg på min tomt (nedre vänstra hörnet) och 2m högre än grannens infartspunkt.
Alternativet till markbyte är kontant ersättning, motsvarande ena fastighetens värdeminskning. Försök komma överens om ett realistiskt belopp på egen hand med grannen. En formell värdering är ganska dyr. Den tar tid, och den garanterar inte alls att alla blir nöjda. Värderingsinstitutet tar nämligen hänsyn till lite av varje, utom just parternas egna åsikter...
Det bästa du kan göra är att själv kontakta lantmäterienheten direkt.
Det bästa du kan göra är att själv kontakta lantmäterienheten direkt.