Vad innebär "brytförmåga"
Det är förmågan att hantera kortslutningsströmmar på ett säkert sätt. I en normal villa t.ex. ligger max kortslutningsström vanligvis på säg 1 till 2 kA skulle jag tro. Däremot i lite större anläggningar typ industri handlar det däremot om 2-siffriga kA strömmar och det är då man behöver ta hänsyn till det.
Tack för svar. Jag har lite svårt att hajja det där med kortslutningsström - om huvudsäkringar är på tex 16 A, borde det inte bli den max ström det kan bli, även med kortslutningström? Vid 2 kA borde ju dvärgen ha brutit för länge sen om den är på tex 10A. Eller menar man en mycket kortvarig hög ström som skulle kunna uppstå innan säkringarna löst?? Och att normprodukten tål den utan att brinna upp?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 889 inlägg
Ja, säkringen eller dvärgbrytaren behöver ju lite tid på sig att bryta så väldigt kortvarigt går det en hög ström. I ett vanligt uttag kan det handla om 100-400 A.
En dvärgbrytare innehåller en bimetall som värms upp av överströmmar till dess att den böjer sig och bryter. Den innehåller också en solenoid som tar hand om kortslutningsströmmar. Det är alltså en elektromagnet med en väldigt kraftig spole. Det finns ju gränser för hur mycket ström den klarar av innan spolen brinner upp istället för att bryta strömmen.
Har du smältsäkringar på under säg 50 A som huvudsäkring i mätarskåpet som behöver man inte bry sig om brytförmågan, eller märkkortslutningsbrytförmågan Icn på fikonspråk, då smältsäkringar är bra på att begränsa strömmen och energin. Då räcker det med Icn = 6 kA för dvärgen.
En dvärgbrytare innehåller en bimetall som värms upp av överströmmar till dess att den böjer sig och bryter. Den innehåller också en solenoid som tar hand om kortslutningsströmmar. Det är alltså en elektromagnet med en väldigt kraftig spole. Det finns ju gränser för hur mycket ström den klarar av innan spolen brinner upp istället för att bryta strömmen.
Har du smältsäkringar på under säg 50 A som huvudsäkring i mätarskåpet som behöver man inte bry sig om brytförmågan, eller märkkortslutningsbrytförmågan Icn på fikonspråk, då smältsäkringar är bra på att begränsa strömmen och energin. Då räcker det med Icn = 6 kA för dvärgen.
?? Uhh, vad menar du nu? Bryter sig självt? Ja, om menar att AC växlar polaritet med en viss frekvens och därmed är noll ett litet ögonblick varje gång, medans DC inte gör det, så har du helt rätt.ArneTW skrev:
Ett annat ord är kortslutnigshållfastighet för materiel. Det är ett begrepp för dimensionering av installationsmateriel. Inte bara för automatsäkringar och jordfelsbrytare, men det är oftast de som berörs i första hand.
Förr fanns det automatsäkringar på max. 3kA men det är ovanligt i dag. Då kunde man ha problem med att klara kortslutningar.
Kortslutningsströmmen i centralen, alltså en stum 3-fasig kortslutning på sekundärsidan av automatsäkringen, där är mätpunkten.
Diazsäkring klarar kortslutningströmmar upp till 50kA och begränsar kortslutningströmmen som skrivet här i tråden, det är en anledning till att nätbolagen vill ha diaz som mätarsäkring.
Har man problem med för hög kortslutningsström och tvunget vill ha en dvärgbrytarcentral så kan man sätta försäkring direkt efter huvudbrytaren 3st diaz som begränsar.
Förr fanns det automatsäkringar på max. 3kA men det är ovanligt i dag. Då kunde man ha problem med att klara kortslutningar.
Kortslutningsströmmen i centralen, alltså en stum 3-fasig kortslutning på sekundärsidan av automatsäkringen, där är mätpunkten.
Diazsäkring klarar kortslutningströmmar upp till 50kA och begränsar kortslutningströmmen som skrivet här i tråden, det är en anledning till att nätbolagen vill ha diaz som mätarsäkring.
Har man problem med för hög kortslutningsström och tvunget vill ha en dvärgbrytarcentral så kan man sätta försäkring direkt efter huvudbrytaren 3st diaz som begränsar.
Redigerat:
Medlem
· Västerbottens län
· 17 843 inlägg
ArneTW skrev:
Växelström "bryter sig självt" mja mjo, ljusbågen när man bryter upp kretsen slocknar lättare med växelström.
Med likström och lite induktiv belastning så kan ljusbågen brinna flera cm och sekunder.
Tittar man på data för småreläer så kan det vara 250 VAC och 32 VDC som max vad det kan bryta.
Protte
Ett sätt är att ha flera reläkontakter i serie i samma relä. Det förekommer faktiskt en hel del inom vissa områden, men är en dyr lösning. En modernaare lösning är att använda halvledare. Nackdelen är spänningsförlusten och värmeutvecklingen. Ett tredje sätt är att bryta matningen till likströmskällan som ofta är växelström. Det kan göra systemlösningen lite mer komplex.ArneTW skrev:
Medlem
· Västerbottens län
· 17 843 inlägg
Man kan ha halvledare parallellt med en reläkontakt, halvledaren tar till och från medan reläkontakten tar strömmen däremellan, kräver lite mer av styrningen för att få det i rätt följd.
Sedan går det oftast att kompensera bort induktiv last så man inte får ljusbågar.
Protte
Sedan går det oftast att kompensera bort induktiv last så man inte får ljusbågar.
Protte
http://www.ifoelectric.com/Ifo_D-sak_TD_2006.pdf s.4
Antar att det funkar som så att smälttråden hettas upp, och som bekant stiger resistansen med ökande temperatur.
Antar att det funkar som så att smälttråden hettas upp, och som bekant stiger resistansen med ökande temperatur.
Ja när säkringstråden blir varm så ökar resistansen i tråden, det ger en viss strömbegränsning.
Det är ju inte bara så att en säkring inte tål högre ström utan att bli förstörd. Om kortslutningsströmmen överstiger säkringens brytförmåga så är det inte säkert att den överhuvdtaget bryter strömmen. Säkringstråden brinner givetvis av men ljusbågen som uppstår kan brinna väldigt länge.
Att bryta stora strömmar är en vetenskap i sig. I ställverk finns det brytare där man blåser bort ljusbågen med tryckluft. Förr i tiden fanns det på ställverk brytare med dynamitladdningar som skulle blåsa bort ljusbågen, de fanns i små hundkojeliknande byggnader som helt enkelt sprängdes bort när brytaren bröt strömmen. Detta har jag hört berättas om, ingen garanti för att det inte är en skröna.
För många år sedan var jag i ett labb där man berättade om en olycka som inträffat ytterligare något år tidigare. De råkade skapa en extrem induktiv last (rusande DC motor), nödbrytaren bröt inte strömmen, säkringarna klarade inte att bryta, alla kablar som låg på kabelstegar brann upp. Inte ens servissäkringarna bröt. Byggnaden hade eget högspänningsställverk. Det som till slut bröt strömmen var säkringarna på högspänningssidan till ställverket. Man var dock inet helt säker på hur brytningen hade gått till för motorn som rusade hade skurit och exploderat, iom. det så borde den induktiva lasten ha minskat.
Det är ju inte bara så att en säkring inte tål högre ström utan att bli förstörd. Om kortslutningsströmmen överstiger säkringens brytförmåga så är det inte säkert att den överhuvdtaget bryter strömmen. Säkringstråden brinner givetvis av men ljusbågen som uppstår kan brinna väldigt länge.
Att bryta stora strömmar är en vetenskap i sig. I ställverk finns det brytare där man blåser bort ljusbågen med tryckluft. Förr i tiden fanns det på ställverk brytare med dynamitladdningar som skulle blåsa bort ljusbågen, de fanns i små hundkojeliknande byggnader som helt enkelt sprängdes bort när brytaren bröt strömmen. Detta har jag hört berättas om, ingen garanti för att det inte är en skröna.
För många år sedan var jag i ett labb där man berättade om en olycka som inträffat ytterligare något år tidigare. De råkade skapa en extrem induktiv last (rusande DC motor), nödbrytaren bröt inte strömmen, säkringarna klarade inte att bryta, alla kablar som låg på kabelstegar brann upp. Inte ens servissäkringarna bröt. Byggnaden hade eget högspänningsställverk. Det som till slut bröt strömmen var säkringarna på högspänningssidan till ställverket. Man var dock inet helt säker på hur brytningen hade gått till för motorn som rusade hade skurit och exploderat, iom. det så borde den induktiva lasten ha minskat.