Behov av ventialtion av luftspalt.
Jag har ett hus 1,5-plans hus från 1937. Taket är brutet. Nu tänkte vi öppna upp till nock i en del av huset och isolera. Tänkte att det skulle vara en luftspalt mellan yttertak o isloering som skulle venitleras genom takfoten. Tyvärr så har vi nu märkt att den undere delen av taket som ligger under takstolarna är fylld med sågspån och låser av den tänkta ventialtionsvägen. Måste det finnas ventialtionsväg mellan yttertak o isolering eller räcker det med luftspalt? Hur gör jag om jag behöver ventialtion?
Det låter precis som vi gör (förutom brutet tak och byggår 1925).
Tro mig, men jag har undersökt detta ämne under snart ett års tid. Jag har iofs. ännu inte isolerat klart (jag vet att det börjar bli kallt
) men är på god väg.
Lösningen som jag har kommit fram till är att fortsätta med isoleringen ända upp till nock utan någon luftspallt varken mellan gamla råspont/spån eller nya råspont/ekovilla (cellulosafiber i lösull).
Möjligtvis kan man tänka sig en "luftkanal" högst upp i nocken kopplad till yttervägg och uppvärmd skorsten.
Materialet på undersidan av taket blir "diffusionstät" papp fastläktad med 2"2 för elinstallationsutrymme och fästpunkter för takbeklädnad.
En viktig sak i hela tänket är att man använder samma typ av isolering som de gjorde från början, dvs. cellulosabaserad, eftersom den kan ta emot, hantera och släppa ifrån sig fukt.
Filosofin bakom det hela är att:
Har det fungerat i 80 år utan problem så lär det göra det i 80 till... ja, jag vet att moderna människor använder mer vatten vill ha varmare och mindre dragit inomhus men varför göra husen så supertäta???
Argumentet för att ha täta hus håller när man bygger med glas- och stenull, men är inte nödvändigt när man bygger med "levande" material som andas. Hela huskonstruktionen kommer att kunna hantera den ökade moderna fuktavgivningen!
Om man däremot plastar hela huset och det blir hål någonstans så blir fukttrycket på de stället hundratals gånger högre och DÅ får man problem i form av mögel och svamp, mm.
Att ha en ventilation mellan isolering och yttertak har en historisk bakgrund, iform av att man ville undvika att snön smälte från taken eftersom (den tidens tunnare) isoleringen släppte igenom värme. Då ventilerade/kylde man av luften med hjälp av luftspalt.
Idag hav vissa hustillverkare börjat sätta igen luftspalten vid takfoten för att man har konstaterat att för mycket luftning gör att man får in för kall luft som gör att kondenseringen sker tidigare och för "lågt ner" i konstruktionen.
Kolla och läs mellan raderna i undersökningen som SP har gjort.
Mitt tips och hur jag kommer att göra är enligt ovan. Vad Husama och andra säger, det är någonting helt annat, men då förutsätter man en isoleringstyp som inte tål fukt, samt att hela huset är nybyggt enligt samma principer.
Lycka till.
/Tomas, Luleå
Ps. Då man pressar och frågar olika leverantörer om hur de hade gjort i mitt fall, så får man oftast svaret att "om du inte spelar in vad jag nu säger... så skulle jag ha gjort som du". Kul tanke va? De flesta böljer sig bakom ex. Husama för att kunna lämna materialgarantier på sina egna produkter. För övrigt har jag frånsagt mig garanti på mina parkettgolv eftersom jag vägrar att använda plast/ångspärr som bara medför att den ev. fukten skulle ligga och mysa i govärmen under plasten/golvvärmen och få bra förutsättningar att omvandla sig till mögel...
http://www.ekofiber.se/Default.aspx?tabindex=19&tabid=185
http://www.ekofiber.se/Default.aspx?tabindex=5&tabid=176
Tro mig, men jag har undersökt detta ämne under snart ett års tid. Jag har iofs. ännu inte isolerat klart (jag vet att det börjar bli kallt
) men är på god väg.Lösningen som jag har kommit fram till är att fortsätta med isoleringen ända upp till nock utan någon luftspallt varken mellan gamla råspont/spån eller nya råspont/ekovilla (cellulosafiber i lösull).
Möjligtvis kan man tänka sig en "luftkanal" högst upp i nocken kopplad till yttervägg och uppvärmd skorsten.
Materialet på undersidan av taket blir "diffusionstät" papp fastläktad med 2"2 för elinstallationsutrymme och fästpunkter för takbeklädnad.
En viktig sak i hela tänket är att man använder samma typ av isolering som de gjorde från början, dvs. cellulosabaserad, eftersom den kan ta emot, hantera och släppa ifrån sig fukt.
Filosofin bakom det hela är att:
Har det fungerat i 80 år utan problem så lär det göra det i 80 till... ja, jag vet att moderna människor använder mer vatten vill ha varmare och mindre dragit inomhus men varför göra husen så supertäta???
Argumentet för att ha täta hus håller när man bygger med glas- och stenull, men är inte nödvändigt när man bygger med "levande" material som andas. Hela huskonstruktionen kommer att kunna hantera den ökade moderna fuktavgivningen!
Om man däremot plastar hela huset och det blir hål någonstans så blir fukttrycket på de stället hundratals gånger högre och DÅ får man problem i form av mögel och svamp, mm.
Att ha en ventilation mellan isolering och yttertak har en historisk bakgrund, iform av att man ville undvika att snön smälte från taken eftersom (den tidens tunnare) isoleringen släppte igenom värme. Då ventilerade/kylde man av luften med hjälp av luftspalt.
Idag hav vissa hustillverkare börjat sätta igen luftspalten vid takfoten för att man har konstaterat att för mycket luftning gör att man får in för kall luft som gör att kondenseringen sker tidigare och för "lågt ner" i konstruktionen.
Kolla och läs mellan raderna i undersökningen som SP har gjort.
Mitt tips och hur jag kommer att göra är enligt ovan. Vad Husama och andra säger, det är någonting helt annat, men då förutsätter man en isoleringstyp som inte tål fukt, samt att hela huset är nybyggt enligt samma principer.
Lycka till.
/Tomas, Luleå
Ps. Då man pressar och frågar olika leverantörer om hur de hade gjort i mitt fall, så får man oftast svaret att "om du inte spelar in vad jag nu säger... så skulle jag ha gjort som du". Kul tanke va? De flesta böljer sig bakom ex. Husama för att kunna lämna materialgarantier på sina egna produkter. För övrigt har jag frånsagt mig garanti på mina parkettgolv eftersom jag vägrar att använda plast/ångspärr som bara medför att den ev. fukten skulle ligga och mysa i govärmen under plasten/golvvärmen och få bra förutsättningar att omvandla sig till mögel...
http://www.ekofiber.se/Default.aspx?tabindex=19&tabid=185
http://www.ekofiber.se/Default.aspx?tabindex=5&tabid=176
Tack! Om jag förstår det rätt så skulle det gå med ekofibers lösning Snedtak s10b? Dvs utan luftspalt mot yttertak.
/Mvh Glen
Göteborg
/Mvh Glen
Göteborg
Två påpekanden:
1. Tovek pro är diffusionsöppet, vanlig underlagspapp är bomtätt.
2. I konstruktions förutsättningarna är byggnaden satt under undertryck med ventilation.
Så har man vanlig underlagspapp måste den bytas.
Den här konstruktionen har diskuterats länge, men man har inte våget rekomendera användning pga risken för att övernitiska fastighetsägare byter ut det diff. öppna underlagstaket mot ett tätt.
1. Tovek pro är diffusionsöppet, vanlig underlagspapp är bomtätt.
2. I konstruktions förutsättningarna är byggnaden satt under undertryck med ventilation.
Så har man vanlig underlagspapp måste den bytas.
Den här konstruktionen har diskuterats länge, men man har inte våget rekomendera användning pga risken för att övernitiska fastighetsägare byter ut det diff. öppna underlagstaket mot ett tätt.
Hur fungerar sk mögelstopper? Är det ett alternativ att sätta in i nederdelen mellan varje takstol?
/Glen :-?
/Glen :-?