isolde skrev:
Med mitt inlägg menade jag inte mellanbjälklag - jag menade vindsbjälklag, som kan isoleras på den kalla sidan - för du har väl inte tänkt ha parkett uppe på kallvinen. Och med att det blir dyrt, menade jag inte materialkostnaderna, utan arbetskostnaderna - det går snabbare och det är mindre strul att isolera kallvinden i efterhand.
I ett av mina inlägg ovan, så ger jag en förklaring till att man inte isolerar mellanbjälklag.
Redigerat:
Haha, snygg undanmanöver där.Tyresö skrev:
Vet inte var du fått gjutet vindsbjälklag ifrån. De finns i flerbostadshus från 60-talet (lamellhus), knappast i dagens villor. Dessutom tror du väl inte på fullaste allvar att någon är intresserad av golvvärme i ett vindsbjälklag? rickardg skriver uttryckligen att han vill lägga in golvvärme:
Ja, det kan man delvis göra. Betongbanken.se har en snygg bild på ett plattbärlag med sparkroppar av cellplast. Jag bifogade samma bild i mitt förra inlägg, och en annan från ett storbygge där en stor del av betongen ersätts av "bowlingsklot".rickardg skrev:
Dessutom bifogar jag ytterligare en bild på en bjälklagskonstruktion som man optimerat för att spara betong och egenvikt. Betong-, eller keramiska block som man fyller bjälklaget med innan gjutning, tätas så att betongen inte rinner in. Precis på samma sätt som man gör med håldäck.
Exakt rickardg - du har fattat galoppen. Är du med, Tyresö?rickardg skrev:
isolde skrev:Haha, snygg undanmanöver där.
Vet inte var du fått gjutet vindsbjälklag ifrån. De finns i flerbostadshus från 60-talet (lamellhus), knappast i dagens villor. Dessutom tror du väl inte på fullaste allvar att någon är intresserad av golvvärme i ett vindsbjälklag? rickardg skriver uttryckligen att han vill lägga in golvvärme:
Exakt rickardg - du har fattat galoppen. Är du med, Tyresö?
Tack för komplimangen!
Jo, det byggs faktiskt fortfarande vindsbjälklag med både HDF-block och filigranplattor som du visade på bilden, och det var det jag menade.
Sen har jag i mina tidigare inlägg i tråden meddelat att det inte är någon poäng med isolerade mellanbjälklag. Det behövs ju inte - inte ens om man gjuter in, eller på något annat sätt monterar in golv-värmeslingor. Det blir ju ingen total värmeförlust om värmen sprids till över eller undervåningen.
Jag förstår vad du menar och jag förstår att du är insatt i frågeställningen - det är bara det att jag inte ser någon poäng att gjuta in isolering i ett mellanbjälklag.
Däremot förekommer det att man gjuter in värmeslingor i oisolerade bjälklag, vilket jag har förståelse för.
Sen en liten rättelse som inte är illa ment - hemsideadressen är www.betongbanken.com
Redigerat:
Intressanta bilder Det verkar finnas en hel del produkter på samma tema, de flesta verkar dock vara för tjockare bjälklag än vad som man normalt har i villor, men det finns kanske mindre varianter (den med cellplastskivorna såg ut att funka på tunnare även om det såg ut att bli tjockt med tanke på armeringen), om inte annat bör väl samma sorts cellplast som används vid platta på mark funka att lägga på vanliga plattbjälklagsskivor(?) om man bara lyckas förankra den ordentligt, har sammanbindande armerade betongfyllda mellanrum mellan blocken och någon som har koll har räknat på det innan.
En ny fråga som jag klurar på: Hur gör man med håltagning i plattbjälklag resp sandwichväggar för avsloppsrör och ventilationsrör? (tänker på 110mm avlopsrör, resp 160, 200, 300mm ventilationsrör). Gör man håltagning i fabrik eller i efterhand?
Det verkar finnas en hel del produkter på samma tema, de flesta verkar dock vara för tjockare bjälklag än vad som man normalt har i villor, men det finns kanske mindre varianter (den med cellplastskivorna såg ut att funka på tunnare även om det såg ut att bli tjockt med tanke på armeringen), om inte annat bör väl samma sorts cellplast som används vid platta på mark funka att lägga på vanliga plattbjälklagsskivor(?) om man bara lyckas förankra den ordentligt, har sammanbindande armerade betongfyllda mellanrum mellan blocken och någon som har koll har räknat på det innan.En ny fråga som jag klurar på: Hur gör man med håltagning i plattbjälklag resp sandwichväggar för avsloppsrör och ventilationsrör? (tänker på 110mm avlopsrör, resp 160, 200, 300mm ventilationsrör). Gör man håltagning i fabrik eller i efterhand?
"rickardg"
Min erfarenhet är att det görs både och. Det är inte hål dom gör på prefabfabrikerna - dom gör ursparingar där rören ska dras, sen gjuts hålen igen efter rördragningarna.
Men det förekommer även håltagning efter stomresningen.
Min erfarenhet är att det görs både och. Det är inte hål dom gör på prefabfabrikerna - dom gör ursparingar där rören ska dras, sen gjuts hålen igen efter rördragningarna.
Men det förekommer även håltagning efter stomresningen.
Däremot så har jag en fråga till "Pingen"
Tillverkas det några "standard-moduler" som läggs på lager innan dom säljs, eller tillverkas allt efter beställning?
Tillverkas det några "standard-moduler" som läggs på lager innan dom säljs, eller tillverkas allt efter beställning?
Ni övriga får ursäkta, men jag tror att det är få här inne som har bättre kunskaper angående HD/F bjälklag än vad jag har. Utöver specialistkunskap om just HD/F har jag klass 1 utbildning (alltså den som kommer efter/över klass 2 hur ologiskt det än kan verka) i prefabbetong. Jag jobbar på Europas ledande prefabkoncern med 130 fabriker i 25 länder och 12 000 anställda så jag vågar påstå att vi faktiskt är rätt bra på vad vi sysslar med.
HD/F gjuts med en s.k. extrudermetod. Man häller jordfuktig betong i en tratt på en maskin och ut i änden på maskinen kommer det en färdig HD/F platta som redan då har hållfasthet så att det går att gå på plattan (så länge man inte trampar direkt över kanalen). Därefter utför man direkt eventuella ingrepp i plattan som inte medför att armeringslinorna kapas. Det kan vara håltagningar av diverse sorter eller igjutningar av fästplåtar och annat. Därefter får plattan härda, vi har en cykeltid på ca 7 timmar med hjälp av vattenhärdning. Därefter kapas den i vårt fall 195m långa plattan upp i rätt längder, eventuella sneda ändar eller smalare plattor sågas ut nu. Plattan är nu i normalfallet färdig för montage.
HD/F gjuts med en s.k. extrudermetod. Man häller jordfuktig betong i en tratt på en maskin och ut i änden på maskinen kommer det en färdig HD/F platta som redan då har hållfasthet så att det går att gå på plattan (så länge man inte trampar direkt över kanalen). Därefter utför man direkt eventuella ingrepp i plattan som inte medför att armeringslinorna kapas. Det kan vara håltagningar av diverse sorter eller igjutningar av fästplåtar och annat. Därefter får plattan härda, vi har en cykeltid på ca 7 timmar med hjälp av vattenhärdning. Därefter kapas den i vårt fall 195m långa plattan upp i rätt längder, eventuella sneda ändar eller smalare plattor sågas ut nu. Plattan är nu i normalfallet färdig för montage.
Redigerat:
Då passar jag på att kapa tråden (ursäkta TS)
Jag har en fråga till "JhenrikJ"
Är det inte samma betongutbildning (klass 3 - 2 - 1) på "vanlig" betong och prefabbetong? I grunden är det ju samma betong, fast med olika recept.
Du kanske även kan svara på min fråga i inlägg #21.
Jag har en fråga till "JhenrikJ"
Är det inte samma betongutbildning (klass 3 - 2 - 1) på "vanlig" betong och prefabbetong? I grunden är det ju samma betong, fast med olika recept.
Du kanske även kan svara på min fråga i inlägg #21.
Nej man skiljer på utbildningarna för platsgjuten och prefabbetong. Det är inte bara själva betongen utbildningen täcker utan den handlar om väldigt mycket om placering av armering utifrån exponeringsklasser och sådant. (faktiskt så är just tillverkningen av betong en väldigt liten del av kursen). Det som framförallt skiljer utbildningarna åt är att platsbyggarna läser tre dagar om formberäkningar, så att de kan bygga gjutformar på plats som inte går sönder när man häller i betongen. I prefabindustrin har vi inte det bekymret eftersom vi gjuter väggar och pelare liggande så utsätts inte våra formar för samma betongtryck. Platsgjutarna lär sig även den del om vintergjutning som vi inte bryr oss om (mer än våra montagekillar som får gå den utbildningen).Tyresö skrev:
Återkommer om #21
Ännu mer OT, men kanske av intresse:Tyresö skrev:
Det är bara, om inget ändrats, klass 2 och 1 som har examination.
Kursen för klass 2-behörighet kallas lustigt nog B-kursen!
För att krångla till det lite ytterligare sen måste vi skilja på betongtillverkningsklass och betongelement utförandeklass. I mitt fall är det utförandeklass 1 jag är godkänd för (vilket är den viktigare av de två). Det spelar ingen roll hur bra betong man än har om inte ansvarig för bygget är godkänd för högre utförandeklass än klass 2, då blir det bara en klass 2 byggnad ändå....
det var lite saker jag tänkte på när jag läste denna tråd och det är om man lyckas få upp draghålfastheten i betong och hur ofta är det man använder metallfibrer som armering på prefab eller är det vanliga stänger man använder bara då ?
och sen tänkte jag efter ha sett en typ av bjälklag varför man inte använder betong för enbart den bärande delen så det blir lite som andra bilden på inlägg 15 här
tänkte mer om det skulle funka med en nätarmerad platta som men sen svetsar/najar ett fackverk med säg en U profil i änden som man sen kan fästa en träregel i så man kan skruva fast undertak i den så att den totala höjden blir typ 5ggr så hög än den gjutna plattan då det borde vara betydligt bättre än att ha en homogen platta med tanke på vikt och hålfasthet eller har jag helt fel där ?
sen vet jag inte om det blir en allmän fråga om betong men saksamma så undrar jag hur blir skillnaden mellan betong som är fin typ stenmjöl eller säg 0-4mm eller 4-8mm grus jämfört med 16-32 som tycks vara ganska vanlig storlek så en fin blandning fyller upp bättre och borde behöva mindre bruk än en som är grov men hur blir det då i VCT då och hur påverkas hålfastheten både tryck och drag och påverkas även tjuvhålfastheten om den ska bita sig fast i armering ?
och en sista fråga nu är varför platsgjuts det så mycket idag då det borde vara billigare att köpa prefabelement än att göra det på plats själv eller är elementen så dyra så det går ihop sig att resa form och hålla på med armering själv ?
och är det inte mycket enklare att göra jobbet liggande och riskerar man inte att cementen och ballasten separerar eller kanske fel ordval utan tänkte att den ena kommer i botten och andra i toppen så det blir olika hålfasthet på höjden om man vibbar en hög gjutning? tänkte att det borde väl vara enklare att göra prefab element på plats i typ ett tält och i metellformar än att bygga nya träformar för varje gjutning och sen resa de när man kommer dit iställe för att bygga allt från början och sen vänta på att det ska brinna så de kan gå på med nästa lager så de inte spränger formen av cementtrycket som blir när man gjuter höga saker ?
känns lättare att svetsa ihop några formar så man har till en satts betong och sen gjuta de elementen när det blir dags och har man typ 3-4 olika element som man ska använda till det mesta och behöver ungefär lika många av varje så är det bara att gjuta på i de formarna och ställa undan de man inte behöver just då så är det bara att ta fram det när man kommer till den delen som de behövs eller så kan man väll göra formar av trä och låta gubbarna bygga de i ett varmt tält från regn och snö så det blir som prefab men att varje form blir måttanpassad efter vad som behövs då det kan bli många olika block på ett hus och särskilt om vi pratar villor eller hus som har många utmärkande saker
lite funderingar och hoppas på lite svar med
och sen tänkte jag efter ha sett en typ av bjälklag varför man inte använder betong för enbart den bärande delen så det blir lite som andra bilden på inlägg 15 här
tänkte mer om det skulle funka med en nätarmerad platta som men sen svetsar/najar ett fackverk med säg en U profil i änden som man sen kan fästa en träregel i så man kan skruva fast undertak i den så att den totala höjden blir typ 5ggr så hög än den gjutna plattan då det borde vara betydligt bättre än att ha en homogen platta med tanke på vikt och hålfasthet eller har jag helt fel där ?
sen vet jag inte om det blir en allmän fråga om betong men saksamma så undrar jag hur blir skillnaden mellan betong som är fin typ stenmjöl eller säg 0-4mm eller 4-8mm grus jämfört med 16-32 som tycks vara ganska vanlig storlek så en fin blandning fyller upp bättre och borde behöva mindre bruk än en som är grov men hur blir det då i VCT då och hur påverkas hålfastheten både tryck och drag och påverkas även tjuvhålfastheten om den ska bita sig fast i armering ?
och en sista fråga nu är varför platsgjuts det så mycket idag då det borde vara billigare att köpa prefabelement än att göra det på plats själv eller är elementen så dyra så det går ihop sig att resa form och hålla på med armering själv ?
och är det inte mycket enklare att göra jobbet liggande och riskerar man inte att cementen och ballasten separerar eller kanske fel ordval utan tänkte att den ena kommer i botten och andra i toppen så det blir olika hålfasthet på höjden om man vibbar en hög gjutning? tänkte att det borde väl vara enklare att göra prefab element på plats i typ ett tält och i metellformar än att bygga nya träformar för varje gjutning och sen resa de när man kommer dit iställe för att bygga allt från början och sen vänta på att det ska brinna så de kan gå på med nästa lager så de inte spränger formen av cementtrycket som blir när man gjuter höga saker ?
känns lättare att svetsa ihop några formar så man har till en satts betong och sen gjuta de elementen när det blir dags och har man typ 3-4 olika element som man ska använda till det mesta och behöver ungefär lika många av varje så är det bara att gjuta på i de formarna och ställa undan de man inte behöver just då så är det bara att ta fram det när man kommer till den delen som de behövs eller så kan man väll göra formar av trä och låta gubbarna bygga de i ett varmt tält från regn och snö så det blir som prefab men att varje form blir måttanpassad efter vad som behövs då det kan bli många olika block på ett hus och särskilt om vi pratar villor eller hus som har många utmärkande saker
lite funderingar och hoppas på lite svar med
Inte säker på att jag förstår denna del av frågan?miry skrev:
Men om du är ute efter hur btg påverkas av storlek på ballastmtrl så gäller sambandet att ju finare
(mindre) kornen är destu lägre blir hållfastheten vid en och samma cementmängd.
Samtidigt blir konsistensen styvare med samma vattenmängd.
Därför strävar man oftast efter att ha så grov ballast som är praktiskt möjligt.
Formutförande, armeringstäthet, bearbetning och ev pumpning är faktorer som kan avgöra grovleken.
det jag tänkte var att ökar man mantelytan på ballasten så har cementen mer plats att bita sig fast på och borde då få en högre draghålfasthet och använder man typ 4-8mm ballast så går det åt mindre cement för att få den jämn och altså blandar man in lika mycket cement som med grov ballast så borde det väl bli starkare (högre K-värde) och det jag tycker är sämst med betong är att det har så dålig draghålfasthet så det spricker vid ett böjande moment om man inte har armerat tillräkligt och det kan bara lite jobbigt att räkna på hur tät man ska lägga och hur grov armering man behöver för att sprickorna inte ska bli för stora så stålet börjar rosta efter det spruckit eller ska man räkna på att det inte ska spricka på prefab då det blir onödigt med armering då och det inte tål så mycket dåanaitis skrev: