Någon som har några reflektioner kring DNs senaste artikelserie?

Angående deras nyligen genomförda undersökning så tyckte jag initialt det lät väldigt lågt:
http://www.dn.se/ekonomi/fa-tar-extra-bolan-for-konsumtion

"Över 90 procent uppger att de inte lånat till ”annan konsumtion” med bostaden som säkerhet under det senaste året. 12 procent av de tillfrågade kan dock under det kommande året tänka sig att låna till andra saker med bostaden som säkerhet."

Det framgår då att låna till renovering/åtgärder på huset inte är inkluderat i svarsalternativet. Dock kan undersökningen helt klart slå hål på påståendet om att bostaden används som bankomat som drivits tidigare.
 
Vad man palnerar och vad man gör i verkligheten är inte nödvändigtvis samma sak. Jag känner flera familjer där man planerat att renovera huset rejält, tagit lån på 200 000 och sedan inte fått tummen ur med renoveringen och så har pengarna, som ju hamnat på lönekontot, sakta gått åt. Tyvärr är det familjer med tight ekonomi, och när de då ökat på lånen utan att renovera blir det svårt att sälja huset för att lösa problemet också.
 
Anna_H skrev:
Vad man palnerar och vad man gör i verkligheten är inte nödvändigtvis samma sak. Jag känner flera familjer där man planerat att renovera huset rejält, tagit lån på 200 000 och sedan inte fått tummen ur med renoveringen och så har pengarna, som ju hamnat på lönekontot, sakta gått åt. Tyvärr är det familjer med tight ekonomi, och när de då ökat på lånen utan att renovera blir det svårt att sälja huset för att lösa problemet också.
Utan att låta alltför otrevlig, men vad vill du ha sagt med det? Att det faktum att "du känner flera familjer" som gjort tvärtemot vad 90% av de tillfrågade i en undersökning uppger är ett bevis på att undersökningens resultat är oriktigt? (Jag säger inte att den är klockren på något vis, jag är mest fundersam över ditt påstående.)

Och det du beskriver ovan är ju också så att så länge vi lever i ett fritt samhälle så står det alla fritt att skapa sina egna möjligheter eller problem, och är man så pass ansvarslös ser jag inte att man kan beskylla någon bank eller annan långivare för sina ekonomiska bekymmer. Någon måtta får det vara.
 
Anna_H skrev:
Det kan man ju, Fredrik, om pengarna räcker till både sparande och räntor. Men har man såpass gott om pengar har jag än svårare att förstå varför det ska vara så bråttom?
Finns mängder av orsaker till att man vill renovera nu och inte om 6 år. Det kan t.ex. vara att man väntar nytillökning och behöver extra - eller omfördelat - utrymme.

Eller som i mitt fall, 4 kvm svartmögel i golv och väggar under och mellan fd kök och sovrum. Visst kan jag vänta 6 år och spara pengarna som behövs och få hälsoproblem pga fungicider och sporer, kanske rentav odla lite svamp i lungorna och orsaka lite extra allergener... eller riva ut hela skiten, bli kvitt allt mögel, låna de pengar som krävs och återfå en bra standard med en god hälsomiljö.

Om det är värt räntan som banken tar? Kontra min egen hälsa? Finns inte endaste tvivel i min värld.
 
Crebel skrev:
Man gör lite i taget i stället allt eftersom man får råd. Den strategin funkar oavsett inkomstnivå och jag misstänker att man totalt lägger ner mindre pengar på det sättet även oräknat räntan. Lånade pengar blir lätt Monopol-pengar. Vad gör 10.000 till på ett exklusivare material när man ändå ska låna 100.000?
10.000 intjänade pengar är man betydligt mer rädd om.
Ovanstående tycker jag är en rätt viktig poäng. Visserligen tror jag inte att alla tar så lätt på sina lånade pengar men i gengäld finns det annat som gör att man sparar pengar när man renoverar litet i taget. En sådan är att man hinner tänka efter mycket och det gör nog ofta att man sållar litet bland sina högtflygande idéer.

Jag har t ex kvar en lista som jag skrev strax innan vi flyttade in i vårt hus; där står allt som jag då ansåg att vi skulle göra med det men åtskilligt av det har vi lagt på hyllan eller ersatt med planer som är mindre drastiska men förbättrar huset lika mycket. Varje gång jag ser den blir jag glad att jag inte hade en halv miljon över då och kunde kalla in hantverkarna direkt...

Å andra sidan: Renovera sakta-taktiken blir kanske inte fullt så ekonomisk om den innebär att man måste ta in hantverkare i många omgångar för små jobb, så den passar nog bäst om man gör det mesta själv och det är det ju inte alla som kan, vill, orkar och har tid med.
 
Det är ju samma vad gäller delbetalningar.. jag har ju själv jobbat som utvecklingschef på en bank, så jag har rätt god insyn "innifrån" om man säger så. Svenskarna överlag köper hur mycket som helst på kredit, eller delbetalning som det så fint heter nu.

Är det rätt eller fel? Länge tvista de lärde. Den äldre generationen vill fortfarande handla kontant, helst inte ens med betalkort, utan kommer verkligen till Elgiganten med en sedelklämma och tusenlapparna ihoprullade för att köpa ett datorpaket för 16 papp. De blir dock färre och färre. Enormt många handlar på delbetalning. Du får det du vill ha NU, dvs när suget och behovet uppstår, och du betalar av det undertiden du nyttjar behovet - istället för att du får ett behov och lever och väntar på att få tillgodose behovet genom att spara till det. Kreditkort och delbetalningar finns i precis alla branscher nu. Möbelvaruhus, klädbutiker, textilbutiker typ Hemtex, clas ohlsson, biltema, siba, on off.... att handla på kredit är inte längre fult - det är en del av vår kultur nu.

Hela vår västerländska civilisation rör sig mot ökad tillgänglighet och behov här och nu. Varför vänta tills du kommer hem med att gå ut på internet, när du kan öppna din iphone/android och direkt söka? Så detta är trenden, rätt eller fel. Sedan kan man fortfarande ha ett sparkonto på 200 papp hemma i buffert för oförutsedda händelser, men ändå välja att ta en TV på delbetalning (rätt vanligt). :)
 
Farzan skrev:
....Å andra sidan: Renovera sakta-taktiken blir kanske inte fullt så ekonomisk om den innebär att man måste ta in hantverkare i många omgångar för små jobb, så den passar nog bäst om man gör det mesta själv och det är det ju inte alla som kan, vill, orkar och har tid med.
Bra poäng där, för att inte tala om priser man kan förhandla sig till om man köper pallar med byggmaterial istället för enstaka lass på en släpkärra.
 
Anna_H skrev:
Vad man palnerar och vad man gör i verkligheten är inte nödvändigtvis samma sak. Jag känner flera familjer där man planerat att renovera huset rejält, tagit lån på 200 000 och sedan inte fått tummen ur med renoveringen och så har pengarna, som ju hamnat på lönekontot, sakta gått åt. Tyvärr är det familjer med tight ekonomi, och när de då ökat på lånen utan att renovera blir det svårt att sälja huset för att lösa problemet också.
Är man så dum (ursäkta) så får man skylla sig själv.
Jag vet ochså flera stycken MYCKET oekonomiska personer som drar på sig SMS lån, tar korkade lån för att köpa jätte-platt tv osv, med kronofogden i hasorna.

Sånt beteende tycker i allafall inte jag kan jämföras med att låna för att man vill ha ett nytt kök direkt och slippa bo i ett 60-70 tals kök i 8-10 år medan man sparar.
 
timmelstad skrev:
Utan att låta alltför otrevlig, men vad vill du ha sagt med det? Att det faktum att "du känner flera familjer" som gjort tvärtemot vad 90% av de tillfrågade i en undersökning uppger är ett bevis på att undersökningens resultat är oriktigt?
Undersökningen motsäger inte det jag säger. Men undersökningen frågar vad de PLANERAR att göra och den frågar bara om huslån, efter vad det står här. Vad säger att alla 90% av de tillfråga faktiskt kommer igång med renoveringen?

Det kan vara svårt att läsa vad folk skriver på forum ibland har jag märkt. Det jag skrev var alltså ett tillägg, det står efter vad jag kan läsa att folk inte planerar konsumtionslån på huset i nån större utsträckning och det tror jag är sant. Men jag tror alltså att ett inte oansenligt antal (långt ifrån alla 90% förståss) lånar utan att få till renoveringen. Och jag tror också att det kan vara så, utifrån vad som står skrivet här, att många inte räknar in krediter på postorderföretag, telefonlån och sådant. Därför skulle man ju bra gärna vilja ha svaret på nästafråga: har du några krediter, avbetalningar och blancolån?

Det hjälper ju inte att ha varit duktig och sparat ihop till renoveringar och amorterat på huslånet om man har 15 000 i månaden i räntor på sådant strunt.

Har jag varit tydligare nu, eller behöver du ännu mer förklaring?
 
Anna_H skrev:
Undersökningen motsäger inte det jag säger. Men undersökningen frågar vad de PLANERAR att göra och den frågar bara om huslån, efter vad det står här. Vad säger att alla 90% av de tillfråga faktiskt kommer igång med renoveringen?

Vad undersökningen säger är faktiskt primärt (som jag skrev inledningsvis och som står i artikeln):
Över 90 procent uppger att de inte lånat till ”annan konsumtion” med bostaden som säkerhet under det senaste året.

Den tar sen även upp, som följdfråga om de planerar att låna. Vad säger att alla de 12% som planerar att göra det faktiskt lånar också? Det är ju samma typ av hypotetiska resonemang. Och att alla dessa 12% faktiskt får låna?

Huvudpoängen var att bolån inte verkar ha använts som bankomat i den utsträckningen vissa vill göra gällande.
 
timmelstad skrev:
Vad undersökningen säger är faktiskt primärt (som jag skrev inledningsvis och som står i artikeln):
Över 90 procent uppger att de inte lånat till ”annan konsumtion” med bostaden som säkerhet under det senaste året.

Den tar sen även upp, som följdfråga om de planerar att låna. Vad säger att alla de 12% som planerar att göra det faktiskt lånar också? Det är ju samma typ av hypotetiska resonemang. Och att alla dessa 12% faktiskt får låna?

Huvudpoängen var att bolån inte verkar ha använts som bankomat i den utsträckningen vissa vill göra gällande.
Som alltid så får man svar efter hur man har ställt frågan...
Tex så betyder detta troligen att väldigt få medvetet har lånat på huset för konsumtion.
MEN Man kanske har inkluderar billånet etc i bolånet när man ändå flyttade eller lade om lånen - och inte räknar detta som "konsumtion på bolånet" ?'
Jag tror nog det skiljer en del för vad man ränkar som "låna till konsumtion med bostaden som säkerhet"- är man strikt så kan man ju säga tat har du ett bolån men äger en bil (utan billån) så är bilkostnaden inbakad i bolånet (annars haed du ju kunnat betala bolånet istället för att köpa bilen !?).

Men sen tror jag faktiskt det är rätt ovanligt med "hål i huvudet" konsumtion på bolånen. Det är troligen inte, i jättehög utsträckning iaf, samma personer som får låna till ett flermiljonshus som tar SMS-lån eller får betalningsanmärkningar i drivor osv...

/K
 
klaskarlsson skrev:
Som alltid så får man svar efter hur man har ställt frågan...
Tex så betyder detta troligen att väldigt få medvetet har lånat på huset för konsumtion.
MEN Man kanske har inkluderar billånet etc i bolånet när man ändå flyttade eller lade om lånen - och inte räknar detta som "konsumtion på bolånet" ?'
Jag tror nog det skiljer en del för vad man ränkar som "låna till konsumtion med bostaden som säkerhet"- är man strikt så kan man ju säga tat har du ett bolån men äger en bil (utan billån) så är bilkostnaden inbakad i bolånet (annars haed du ju kunnat betala bolånet istället för att köpa bilen !?).

Men sen tror jag faktiskt det är rätt ovanligt med "hål i huvudet" konsumtion på bolånen. Det är troligen inte, i jättehög utsträckning iaf, samma personer som får låna till ett flermiljonshus som tar SMS-lån eller får betalningsanmärkningar i drivor osv...

/K
Självklart är det så att frågeställningen är intressant. Min fru jobbar på en statlig myndighet och har just statistik, enkäter och utvärderingar det samma och en del annat på sitt bord, hon är väl bevandrad i just den problematiken, och ingen av oss kan minnas en enda gång vi hört en vettig slutsats dragen av opinionsinstitutens undersökningar. Jag vågar gå så långt som att säga att de i många fall är snudd på värdelösa. Frågeställningen här är naturligtvis också oklar. Hur har de definierat konsumtion? Hur stor andel räknar de med lämnar osanna svar? (det är alltid en faktor som skall vägas in men den har en tendens till att... tja, göra resultaten mindre intressanta.. :rolleyes:) I artikeln framgår det ju att enbart köpa nya vitvaror kan klassas som konsumtion men inte renoveringar. I en sidoartikel uttalar sig ett antal byggföretag om mängden meningslösa renoveringar som inte är behovsstyrda, det pratas inte om hur de finansieras osv osv.

Det påpekas även i artikeln någonstans att det är väldigt få långivare som överhuvudtaget gör en förfrågan om vad lånet skall användas till, så tidigare poänger har sin relevans, och som har diskuterats på annat håll så går det alltid att diskutera om ens en renovering är att betrakta som en investering, eller om det skall ses som underhåll av fastigheten och därmed något man bör ha avsatt pengar till.

Kontentan jag ville åt i slutändan är att inställningen överlag tycks vara sund hos bolånetagare. Det är en liten andel som betraktar sin bostad som en bankomat helt enkelt.
 
http://www.mentoronline.se/iuware.aspx?pageid=132580&ssoid=132740 Intressant i debatten.

Även här framgår att folk troligen inte är så korkade som t.ex. Aftonbladet vill göra gällande i sina rubriker.
Jag vet ingen som ens skulle komma på tanken att gå till sin Bank och belåna huset för att åka till Thailand, göra fettsugning eller shoppa kläder.

Belåna för större renoveringar som höjer trivsel och värde eller som det framgår i artikeln, belåna för att få sina 25 åriga ungar att flytta hemifrån är en annan sak.
 
Redigerat:
Holpers skrev:
belåna för att få sina 25 åriga ungar att flytta hemifrån är en annan sak.
Ja, det skulle jag lätt göra jag med om det var vad som krävdes för att bli av med dom :D
 
timmelstad skrev:
Vad undersökningen säger är faktiskt primärt (som jag skrev inledningsvis och som står i artikeln):
Över 90 procent uppger att de inte lånat till ”annan konsumtion” med bostaden som säkerhet under det senaste året.

Den tar sen även upp, som följdfråga om de planerar att låna. Vad säger att alla de 12% som planerar att göra det faktiskt lånar också? Det är ju samma typ av hypotetiska resonemang. Och att alla dessa 12% faktiskt får låna?

Huvudpoängen var att bolån inte verkar ha använts som bankomat i den utsträckningen vissa vill göra gällande.
Och den stora missen är (som jag skrev) att de mycket väl kan ha handlat för tusentals kronor på Ellos, IKEA, billån och andra avbetlaningar och krediter. Titta på vilket avsnitt av Lyxfällan som helst. Där säger de bekymrat att de inte begriper var pengarna tar vägen, och de har bara X hundra tusen i bostadslån. Men sedan kryper det fram att de har hanldat på IKEA på avbetalning, har 10 000 obetalt hos Ellos, köpt TV på avbetalning, och visst slinker det in en del GE moneybank också.

Detta har de INTE frågat om, men det är väldigt viktigt i sammanhanget, anser jag. För nog är det bättre att ha lånat 150 000 på huset med ca 5% ränta för konsumtion än att ha lånat 10 000 + 20 000 + 25 000 + 50 000 + 3 000+ 6 000+ ... på diverse ställen med 10-30% ränta?

Men det frågade de som sagt inte om enligt vad jag kan läsa mig till. Därför vet vi inte ett dugg om hur många som lånar för att konsumera. Om det är 0%, 12%, 50% eller 90%. Bara att 90% använde sina ökade huslån till huset under förra året och att 12% planerar det nästa år.

Enligt vad jag erfar är det nämligen rätt vanligt att handla på kredit/avbetalning för rätt höga summor på IKEA, postorderfirmor och elektronikfirmor, liksom när man köper bil. Det är inte huslån, men det är konsumtion.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.