hur du har tänkt att ska räkna ut en annan snözon karta finns inga garantier att den kommer stämma hur man än gör.
hur snözon kartan funkat denna vinter?
hur snözon kartan funkat denna vinter?
I vissa discipliner är ju olika säkerhetsfaktorer vanligt förekommande.
Vid hisskonstruktion t.ex.
Det är ju ett tillfälle där man använder exakt samma formler vare sig man dimensionerar gasvajern till en moped som hissvajern. Eller att räkna på en hisskorg, bro eller ett dörrhandtag.
Det är lite mer förståeligt med olika säkerhetsfaktorer där.
Vid hisskonstruktion t.ex.
Det är ju ett tillfälle där man använder exakt samma formler vare sig man dimensionerar gasvajern till en moped som hissvajern. Eller att räkna på en hisskorg, bro eller ett dörrhandtag.
Det är lite mer förståeligt med olika säkerhetsfaktorer där.
Vi bygger i snözon 2 (på gränsen till 2,5) och snön som hittills fallit där i vinter motsvarar snözon 1.byggare henke skrev:
Var bor du? (eller vilken snözon har ni)
så då ska man räkna på snözon efter hur det va förra året? även om det va lite eller ingen snö?
att likna en hissvajer med en gasvajer är konstigt. som tändstickstakstol med träregeltakstol
att likna en hissvajer med en gasvajer är konstigt. som tändstickstakstol med träregeltakstol
Det har jag verkligen inte skrivit.byggare henke skrev:
Jag vet inte hur dom bestämt snözonerna, men jag misstänker att det till exempel kan vara 100-års-nederbörd som är grund för vad man ansätter som lämplig snözon.
Dvs en vinter med så mycket nederbörd att det statistiskt händer en gång per hundra år.
En jag känner konstruerade mobiltelefonmaster som skulle skickas till karibien (med alla orkanerna du vet). Han berättade att dom designade dom för att tåla 140 m/s eller någon annan liknande helt otrolig vindstyrka. Och jag undrade ju givetvis, men det var tydligen 100-års-vind som gällde där, dvs en orkanstyrka man kan råka på ca en gång per hundra år.
Det där förstod jag inte riktigt.
Det sitter en tunn vajer som gasvajer och en tjock som hissvajer. Men du kan räkna med exakt samma formel för hållfastheten på bägge.
Jag visste inte att man gjorde takstolar av tändstickor ...?
Kanske en tändstickstavla av bodens fästning då.
Men det går väl att använda samma formler för böjning och knäckning med trä också.
Men återigen efterlyser jag lite input från någon som kan huskonstruktion.
Så vi kanske kan få veta vad som verkligen gäller vid beräkning av takstolar (professionellt).
Så vi kanske kan få veta vad som verkligen gäller vid beräkning av takstolar (professionellt).
jo jag krånglade till det där med tändstickor.
men bygga en takstol med trä eller stål då.
mikael_l det finns folk som inte är som vi ;-) och inte känner ansvar att ett tak kanske måste skottas.
sen det där snö som faller och snö som legat hela vintern är helt olika tänker inte alla på.
men bygga en takstol med trä eller stål då.
mikael_l det finns folk som inte är som vi ;-) och inte känner ansvar att ett tak kanske måste skottas.
sen det där snö som faller och snö som legat hela vintern är helt olika tänker inte alla på.
Spelar inte saker som acceptabel nedböjning eller vad det kallas in också? Jag tänker alltså att om ett tak klarar 200kg/m2 så kommer det inte braka vid 201kg men nedböjningen är över acceptabelt värde, när det faktiskt brakar är ett helt annat värde.. eller är jag ute o cyklar?
snözon är ju en del av uträkningen när man dimensionerar.(en ingrediens i degen.)
pjkw
På våningsskiljande bjälklag är det som regel svikt eller nedböjning som ger tillfällig olägenhet som det också kallas, ofta det som dimensionerar.
Vid en punktlast på 1kN ska bjälklaget böja ner max 1,5mm för att undvika att svikten som blir när man går och rör sig inte ska upplevas allt för störande.
Detta dimensionskrav är nästan alltid mer krävande än dimensioneringen mot brott.
Så ja, på våningsbjälklag är det normalt rejäl överdimensionering gällande gränsen mot brott.
På tak vet jag inte om det förekommer någon sådan här "begränsande faktor" som generellt gör taken starkare än vad egenvikt och max snölast föranleder.
Men jag tror inte det, jag tror tak är relativt snävt dimensionerade efter de verkliga laster de kan utsättas för vid de mest snörika vintrarna.
Men jag är icke någon konstruktör, så även detta kan ju gärna någon som har riktigt koll på saker och ting kommentera.
Sen har ju alla materialdata som en konstruktör räknar med en viss inbyggd säkerhetsmarginal.
Det sigma för trät eller stålet som konstruktören tar fram ur en tabell (eller leverantörsuppgift) är ju inte ett värde på statistisk mitt av materialvariationen.
Skulle det vara så skulle vartannat hus rasa, rent statistiskt.
Nä det finns hyggliga marginaler inlagt i materialdata. Och så måste det vara.
Ty ska man inte tillåta t.ex var tusende hus eller var tio-tusende hus att rasa så blir det stora marginaler mot träets genomsnittliga hållfasthet pga av den breda normalfördelningskurvan sådant material har.
På våningsskiljande bjälklag är det som regel svikt eller nedböjning som ger tillfällig olägenhet som det också kallas, ofta det som dimensionerar.
Vid en punktlast på 1kN ska bjälklaget böja ner max 1,5mm för att undvika att svikten som blir när man går och rör sig inte ska upplevas allt för störande.
Detta dimensionskrav är nästan alltid mer krävande än dimensioneringen mot brott.
Så ja, på våningsbjälklag är det normalt rejäl överdimensionering gällande gränsen mot brott.
På tak vet jag inte om det förekommer någon sådan här "begränsande faktor" som generellt gör taken starkare än vad egenvikt och max snölast föranleder.
Men jag tror inte det, jag tror tak är relativt snävt dimensionerade efter de verkliga laster de kan utsättas för vid de mest snörika vintrarna.
Men jag är icke någon konstruktör, så även detta kan ju gärna någon som har riktigt koll på saker och ting kommentera.
Sen har ju alla materialdata som en konstruktör räknar med en viss inbyggd säkerhetsmarginal.
Det sigma för trät eller stålet som konstruktören tar fram ur en tabell (eller leverantörsuppgift) är ju inte ett värde på statistisk mitt av materialvariationen.
Skulle det vara så skulle vartannat hus rasa, rent statistiskt.
Nä det finns hyggliga marginaler inlagt i materialdata. Och så måste det vara.
Ty ska man inte tillåta t.ex var tusende hus eller var tio-tusende hus att rasa så blir det stora marginaler mot träets genomsnittliga hållfasthet pga av den breda normalfördelningskurvan sådant material har.