Här har vi ju ett skäl varför man inte orkar skriva i sådana här trådar....
(Givetvis tätar man så långt det är möjligt, både med och utan åtgärd i form av radonsug.)
Sen att man skulle skapa kartor över markradonförhållanden inom geografiska avsnitt, exempelvis en kommun. Det är knappast meningsfullt ur flera aspekter.
* Fel metod - man ska iställe bygga radonsäkrat, oaktat markförhållanden.
* Markförhållandena skifter mycket och det är ofta ogörligt att uttalla sig i förväg om resultatet för enskilld fastighet på grundval av punktvissa stickprov. Detta speciellt på lerjordar, där också marken förändras kontinuerligt över tid med avseende på radonläckage till ytan.
* Politiska/Ekonomiska avvägningar.
* Men framförallt: Med dagens byggteknik är det inget större problem med radon i nybyggnation - det är det äldre fastighetsbeståndet som utgör problemet.
Alltså: Att bara komma med lösa påståenden, stick i stäv mot beprövade metoder (både i teori och praktik), och inte underbygga dessa med någon trovärdig argumentation - nej då orkar man inte argumentera mer...:Ssaturnus skrev:
(Givetvis tätar man så långt det är möjligt, både med och utan åtgärd i form av radonsug.)
Sen att man skulle skapa kartor över markradonförhållanden inom geografiska avsnitt, exempelvis en kommun. Det är knappast meningsfullt ur flera aspekter.
* Fel metod - man ska iställe bygga radonsäkrat, oaktat markförhållanden.
* Markförhållandena skifter mycket och det är ofta ogörligt att uttalla sig i förväg om resultatet för enskilld fastighet på grundval av punktvissa stickprov. Detta speciellt på lerjordar, där också marken förändras kontinuerligt över tid med avseende på radonläckage till ytan.
* Politiska/Ekonomiska avvägningar.
* Men framförallt: Med dagens byggteknik är det inget större problem med radon i nybyggnation - det är det äldre fastighetsbeståndet som utgör problemet.
Det är just inlägg som Ditt, som är intressant, för att på sikt få till stånd mer vetskap om hur man bör gå tillväga. Radonmätning inomhus skall utföras under eldningssäsongen okt - april, då man får en temeratur skiftning ute och inne. Huset drar in mer luft. Men här kan man klart undra, hur frånluftssystemen i nyare hus ( 20 år tillbaka) påverkar inflödet av radongas. "Tycker" ändå att när det är ett nybygge, så är rören, avlopp, golvbrunnar , el m m väl ingjutna och täta. Men det är tydligen här läckaget uppstår med tiden, så det borde inte vara så svårt att finna en lösning på detta när betongen krymper, t ex en expanderande gummimanchettordain skrev:
Här är en artikel om en stor vetenskaplig studie om radon map risk för lungcancer http://www.svd.se/nyheter/inrikes/radon-i-hemmet-orsakar-cancer_183526.svd
Det framgår att radon framför allt är farligt i samband med rökning. Bland icke-rökare beror ca 50 dödsfall om året på radon.
Personligen anser jag att detta visar att det inte är särskilt farligt för icke-rökare att utsätta sig för radon men var och en måste givetvis bilda sig en egen uppfattning.
Det framgår att radon framför allt är farligt i samband med rökning. Bland icke-rökare beror ca 50 dödsfall om året på radon.
Personligen anser jag att detta visar att det inte är särskilt farligt för icke-rökare att utsätta sig för radon men var och en måste givetvis bilda sig en egen uppfattning.
Jo men Humulus, det har jag förklarat. Sätter man in en fläkt i grunden/ under plattan, så är ju detta en åtgärd och en önskan för att kunna suga/blåsa ut luften därifrån luften som skall blåsas ut, måste då hämtas någonstans ifrån. Fläkten bildar således ett undertryck, därinunder. Detta undertryck tar ingen hänsyn till var det får luft ifrån, om det är från håligheter in i bostaden eller det kommer från håligheter i marken nedåt.Humulus skrev:
Samma förhållande har man i duschrummet, om man vill leda ut fukt/ånga därifrån, det hjälper föga att sätta en fläkt igenom ytterväggen, om det inte finns en springa i dörr/tröskel, men då funkar det med fläkten. Står då någon utanför dörren och röker, kan du vara säker på att den som befinner sig i duschrummet, kommer att skrika och bråka om röken som passerar duschen på väg ut i det fria, med hjälp av fläkten. Fläkten i grunden drar upp radongasen, hur liten och obetydlig fläkten än är.
Humulus, Jag har inte öppnat upp tråden för att bråka, anledningen var att jag fått krav på mig av kommunen, att mäta halten i vårt nybygge. När jag beställde de båda dosorna, fick jag möjlighet att tala med en forskare/sakkunnig där. Jag frågade bl a om just fläkten i grunden, och fick då denna förklaring. Jag tycker själv också att det låter trovärdigt, att det är på det sättet jag nämner ovan. Jag berättade även att jag lagt plastfilm mellan ett lager av isoleringen i grunden. Man undrade då om det inte kunde bli fukt genom en sådan åtgärd!? sånt är livet Humulus.
Eftersom jag själv i min forskning inbegriper temodynamik och inkringliggande områden, vad gäller gasers uppträdande så har jag inget problem med att förstå större delen av ditt resonemang. Dock så falerar det när du i slutänden drar konklusionen att "En radonsug är ingen lösning...på sikt, den tillför mer radon genom sitt undertryck"
Det är ett felaktigt påstående, det finns inget belägg för den typen av generaliseringar!
Jag känner genom mitt yrke de flesta som jobbar med den här problematiken här i landet och har även goda kontakter med forskare internationellt - jag gissar att forskaren du talat med har pekat på att det finns problem med radonsugar, och framförallt med felaktigt gjorda installationer av sådana. Det är också så att i nybyggnation så är det en felaktig primär åtgärd. MEN i befintliga fastigheter med radonproblematik, där en större del av radonet emanerar från mark, så är radonsugen den bästa lösningen för många fastigheter.
Den ska dock inte installeras utan föregående åtgärder i form av tätning av sula, väggar, genomföringar, brunnar etc. samt kontoll av bostadens kondition med avseende på luftcirkulation, utbyte och läcksökning.
Kliniskt betyder det: Att man tätar så got det går, ökar luftombytet (olika metoder beroende på ventilationstyp). Därefter mäter man och i de fall ytterliggare åtgärd behövs så är radonsugen oftast det man går vidare med. Efter installationen så måste anläggningen intrimmas så att ett lagom stort undertryck erhålles i relation till utförsel av radongas från grunden. Att notera är att på de anläggningar vi har tittat på data ifrån och även laborerat med, så har man lättast att få ett bra resultat med många sugpunkter. Det senare är rel. viktigt.
Så rätt uförd på rätt objekt, så är radonsugarna bland de bästa redskapen för äldre fastigheter vi har.
Jag är INTE ute efter att bråka, men jag anser att man påtar sig ett relativt stort ansvar genom att påstå saker på ett publikt forum och också genom att därvidlag också hänvisa till forskare. Man måste ha klart för sig att frågor som denna är komplicerade och att alla kan ha olika åsikter, från forskaren via fackmannen till lekmannen, men det är viktigt att redovisa detta som just åsikter och att tillse att detta inte framställs som ovedersägliga "fakta" eller än värre, "sanningar"
För den som inte själv är insatt i sakfrågan är det inte helt enkelt att bilda sig en egen åsikt, utan man är hänvisad till konsulter (ibland mindre kunniga) och "experter".
Det är ett felaktigt påstående, det finns inget belägg för den typen av generaliseringar!
Jag känner genom mitt yrke de flesta som jobbar med den här problematiken här i landet och har även goda kontakter med forskare internationellt - jag gissar att forskaren du talat med har pekat på att det finns problem med radonsugar, och framförallt med felaktigt gjorda installationer av sådana. Det är också så att i nybyggnation så är det en felaktig primär åtgärd. MEN i befintliga fastigheter med radonproblematik, där en större del av radonet emanerar från mark, så är radonsugen den bästa lösningen för många fastigheter.
Den ska dock inte installeras utan föregående åtgärder i form av tätning av sula, väggar, genomföringar, brunnar etc. samt kontoll av bostadens kondition med avseende på luftcirkulation, utbyte och läcksökning.
Kliniskt betyder det: Att man tätar så got det går, ökar luftombytet (olika metoder beroende på ventilationstyp). Därefter mäter man och i de fall ytterliggare åtgärd behövs så är radonsugen oftast det man går vidare med. Efter installationen så måste anläggningen intrimmas så att ett lagom stort undertryck erhålles i relation till utförsel av radongas från grunden. Att notera är att på de anläggningar vi har tittat på data ifrån och även laborerat med, så har man lättast att få ett bra resultat med många sugpunkter. Det senare är rel. viktigt.
Så rätt uförd på rätt objekt, så är radonsugarna bland de bästa redskapen för äldre fastigheter vi har.
Jag är INTE ute efter att bråka, men jag anser att man påtar sig ett relativt stort ansvar genom att påstå saker på ett publikt forum och också genom att därvidlag också hänvisa till forskare. Man måste ha klart för sig att frågor som denna är komplicerade och att alla kan ha olika åsikter, från forskaren via fackmannen till lekmannen, men det är viktigt att redovisa detta som just åsikter och att tillse att detta inte framställs som ovedersägliga "fakta" eller än värre, "sanningar"
För den som inte själv är insatt i sakfrågan är det inte helt enkelt att bilda sig en egen åsikt, utan man är hänvisad till konsulter (ibland mindre kunniga) och "experter".
Kommunen har en viss kunskap om radon i hemmet, i alla fall i Uppsala. De kan svara på de vanliga funderingarna. Däremot vet jag inte vem man ska vända sig för att få svar på lite mer ovanliga frågor. Här är ett exempel:
Vi bor i ett hus där luften är ok, alltså långt under gränsvärdena för radon. Däremot har vi radon i vattnet, ca 800 Bq/L. Det "farliga" här är då när radonet avges till luften, t.ex. vid dusch och disk. Experterna hävdar att en långvarig exponering för radon är hälsofarlig, men hur är det med regelbundna kortvariga exponeringar av en högre dos?
Vi skrev och frågade strålskydsmyndigheten om de visste hur "farligt" det kan vara att duscha varje dag i vatten med 800 Bq/L. Svaret jag fick var att enligt tumregeln så skulle luften i duschen kunna komma upp i ca 80 Bq/m3, eftersom tumregeln säger att 1000 Bq/l radon i vattnet kan ge ett tillskott på ca 100 Bq/m3 i inomhusluften.
Det resonemanget håller ju inte. Tumregeln säger bara hur radonhalten i vatten relaterar till radonhalten i luften generellt i hemmet, över tid. Radonhalten i luften borde bli avsevärt mycket högre just där och då man tar en dusch.
Så... jag efterlyser också mer kunskap i ämnet...
Vi bor i ett hus där luften är ok, alltså långt under gränsvärdena för radon. Däremot har vi radon i vattnet, ca 800 Bq/L. Det "farliga" här är då när radonet avges till luften, t.ex. vid dusch och disk. Experterna hävdar att en långvarig exponering för radon är hälsofarlig, men hur är det med regelbundna kortvariga exponeringar av en högre dos?
Vi skrev och frågade strålskydsmyndigheten om de visste hur "farligt" det kan vara att duscha varje dag i vatten med 800 Bq/L. Svaret jag fick var att enligt tumregeln så skulle luften i duschen kunna komma upp i ca 80 Bq/m3, eftersom tumregeln säger att 1000 Bq/l radon i vattnet kan ge ett tillskott på ca 100 Bq/m3 i inomhusluften.
Det resonemanget håller ju inte. Tumregeln säger bara hur radonhalten i vatten relaterar till radonhalten i luften generellt i hemmet, över tid. Radonhalten i luften borde bli avsevärt mycket högre just där och då man tar en dusch.
Så... jag efterlyser också mer kunskap i ämnet...
Du missar flera väsentliga parametrar: Även om koncentrationen av Radongas blir högre när du står i duschen så innebär det inte att hälsopåverkan stegras i samma grad!
Som jag tidigare redovisat så är det inte själva Radongasen som är hälsoproplemet, utan dess dotterprodukter. Dessa uppstår först ca tre dagar efter du har stigit ur duschen...
I själva verket så är det förmodligen så att din påverka ur hälsosynpunkt av radonet och dess söderfallsprodukter, MINSKAR när du duschar. Detta då vattnet övergår i aerosolform och sänker andelen dammpartiklar (till vilka laddade radondotterprodukter är bundna), rejält!
Som jag tidigare redovisat så är det inte själva Radongasen som är hälsoproplemet, utan dess dotterprodukter. Dessa uppstår först ca tre dagar efter du har stigit ur duschen...
I själva verket så är det förmodligen så att din påverka ur hälsosynpunkt av radonet och dess söderfallsprodukter, MINSKAR när du duschar. Detta då vattnet övergår i aerosolform och sänker andelen dammpartiklar (till vilka laddade radondotterprodukter är bundna), rejält!
Var hos Plan & miljö kontoret idag de sa att grunden ska vara säker/klara 200 Bq/m3.
Hur bygger jag för att grunden(platta på mark) ska klara 200 Bq/m3?
Som jag fattar det så är gränsvärdet 200 Bq/m3?
:S
Hur bygger jag för att grunden(platta på mark) ska klara 200 Bq/m3?
Som jag fattar det så är gränsvärdet 200 Bq/m3?
:S