Nej, nej... strunt i bankräntan. Du kan ha pengarna i madrassen om du vill! 
Vitsen är att låta inflationen äta upp lånet istället för att amortera.
Ett exempel: Om du lånade 100 000:- för 40 år sedan och låtit bli att amortera, så har du fortfarande idag 100 000:- i skuld. Men 100 000:- 1964 var omräknat till dagens penningvärde ett lån på (ca) 1 miljon. Utan att amortera en krona har du alltså "minskat din upplevda skuld" med 90 %. Att amortera av 100 000:- på 60- och 70-talet hade nog känts i plånboken, men i dagens penningvärde blir det betydligt mindre kännbart.
Vitsen är att låta inflationen äta upp lånet istället för att amortera.
Ett exempel: Om du lånade 100 000:- för 40 år sedan och låtit bli att amortera, så har du fortfarande idag 100 000:- i skuld. Men 100 000:- 1964 var omräknat till dagens penningvärde ett lån på (ca) 1 miljon. Utan att amortera en krona har du alltså "minskat din upplevda skuld" med 90 %. Att amortera av 100 000:- på 60- och 70-talet hade nog känts i plånboken, men i dagens penningvärde blir det betydligt mindre kännbart.
En gubbe på mitt jobb tog fram en lista på inflationen
från 50-talet till idag, år för år.
Alltså inflationen var grym på 50,60,70-talet, typ till
början på 80.
Den var så stor så många år där var specad varje
månad.
Vad jag menar är att det går nog inte att jämföra nu och
då.
Mvh Roger
från 50-talet till idag, år för år.
Alltså inflationen var grym på 50,60,70-talet, typ till
början på 80.
Den var så stor så många år där var specad varje
månad.
Vad jag menar är att det går nog inte att jämföra nu och
då.
Mvh Roger
Svar: Riksgäldspar?!Lilla_vargen skrev:
Vi kan ju hoppas på att både fastighetsskatten och förmögenhetsskatten är avvecklade när vi är pensionärer!
Men om ni amorterar så minskar ju lånet och därmed räntan. Då ökar ni ju det disponibla beloppet för varje månad som går!xrister skrev:Hu....det här var verkligen inte lätt. Man kan ju få beslutsångest för mindre. Vårt hus blev klart juni -03 i Sthlm-området och vi har valt att inte amortera vårt lån på 1.8M . Vi betalat idag ca 6000 kr i ränta, ca 50% bundet(4,5%) och 50% rörligt(3,65 på den här månadens räkning).
Varför?
Ja, säg det.... vi resonerade som så att den amortering vi skulle kunna göra just nu är så liten att det inte skulle göra ngn större skillnad typ 12.000/år. Med 12k/år skulle det ta 150 år att amortera bort....
Instället använder vi de pengarna som blir "över" till att utrusta huset(flyttade från lgh på 60 kvm) och samt fixa till tomten mm.
Först vill jag bara säga att amortera känns självklart för mig. Sen vill jag höra med er om följande är "dumt" tänkt.
Vi planerar att bygga inom ett år ungefär. Kommer få ett lån på runt 2 mille. Sen förhoppningsvis kommer jag att vara mammaledig i ca 2 år och då inte få så stor inkomst. Under tiden jag jobbar heltid eller 75-80% är tanken att amortera 3000 kr/mån, men under mammaledigheten kanske bara 1000 kr/mån. Detta för att kunna få pengar över att spara till resor, bilar, renoveringar osv. Låter det förnuftigt eller är jag ute och cyklar?
Okej när man amorterar 1000 kr/mån så kommer det ju knappt märkas men det är iaf bättre än inget...?!
/Madde
Vi planerar att bygga inom ett år ungefär. Kommer få ett lån på runt 2 mille. Sen förhoppningsvis kommer jag att vara mammaledig i ca 2 år och då inte få så stor inkomst. Under tiden jag jobbar heltid eller 75-80% är tanken att amortera 3000 kr/mån, men under mammaledigheten kanske bara 1000 kr/mån. Detta för att kunna få pengar över att spara till resor, bilar, renoveringar osv. Låter det förnuftigt eller är jag ute och cyklar?
Okej när man amorterar 1000 kr/mån så kommer det ju knappt märkas men det är iaf bättre än inget...?!
/Madde
Nej, det är inte dumt tänkt. Om du under kommande 15 åren (och de åren går snabbt!!) amorterar 1000 kr/mån i 2 år och resten av tiden 3000 kr/mån har du minskat ditt lån med 492' kr, ca 25 %. Dina boendekostnader har sänkts avsevärt. Och barnen har kommit in i den dyra åldern. Glöm konsumentverkets beräkningar vad det kostar att ha barn!maddisen skrev:
Lillbjorn:: Går allt som planerat så lär jag nog vara hemma och mammaledig mer än en gång... Men det är ändå en god ide eller?
Dessutom kan vi räkna med ett arv om ett antal år (allt från nu till om 20 år) på minst 500 tkr. Kan man då lägga in dom och betala av lånet?
/Madeleine
Dessutom kan vi räkna med ett arv om ett antal år (allt från nu till om 20 år) på minst 500 tkr. Kan man då lägga in dom och betala av lånet?
/Madeleine
Maddisen: du lär få många goda tips hur du i framtiden bäst placerar ditt arv... Jag är så tråkig att jag skulle amortera på lånet. Har man inte intresset/kunskapen att laborera med in- och utlåningsräntor och olika former av sparande, kan man lugnt välja det som man kan bilda en egen uppfattning om.
Jag var med i början av 90-talet då räntan plötsligt var 250 %... och när en ränta på 12 % var billigt. På längre sikt kan vi inte veta vad som händer.
Jag var med i början av 90-talet då räntan plötsligt var 250 %... och när en ränta på 12 % var billigt. På längre sikt kan vi inte veta vad som händer.
Hur ställer sig bankerna till det här med att amortera fortare än planerat, får man det? Tex vid arv, är det då ok att lösa lånet? Eller om man vill amortera mer en tex 3000 kr i månaden? Är detta sånt man måste avtala om när man binder lånen hos banken eller kan man göra lite som man vill?
maddisen: För rörliga lån är det inget problem. Om du vill förtidsinlösa ett bundet lån måste du eventuellt betala ränteskillnadsersättning till banken, eller vänta tills nästa villkorsändringsdatum.
Jag vidhåller det jag sagt tidigare -- om man lånat så mycket pengar att det inte spelar någon roll, eftersom lånet inte minskar väsentligt, då är nog risken att man lånat lite för mycket. Det är inte alls omöjligt att priserna kan sjunka med 10-20% (eller mer) om man köper fel objekt vid fel tidpunkt. Men är man inte belånad till 100%, utan snarare 75%, då är läget bättre.
Amorteringar kan vara ganska lockande om realräntan är hög -- om inflationen lyckas ligga kvar på cirka 2%, men räntan stiger till 6-7%, då är det nog en bra affär att amortera så mycket man kan. Övriga placeringar är förenade med risker. Bankerna har börjat mena att man aldrig ska bli skuldfri, utan det räcker med att äga 50% av en bostad (och låta banken casha in på räntan på den andra halvan...). Problemet kan vara att om man lånar mycket pengar idag, och planerar att amortera om räntan stiger, så kan mycket väl ränta + amorteringar i framtiden bli tyngre att bära än vad man tror...
Min egen slutsats är -- se till att du har marginal att klara 4% räntehöjning, dvs 7% ränta, och dessutom kunna amortera allt på 40-50 år. Man behöver kanske inte ta i så mycket, men om man lånar 95% och amorterar noll så kanske man ska fundera lite. Kanske någonstans mitt emellan är "lagom"? Personligen tror jag på att avsätta 7% av lånesumman till [räntor + sparande], där [sparande] kan vara både amorteringar, sparkonto och (för den med marginaler) fonder/aktier. Utöver detta vill jag ha en plan på att bli skuldfri inom 30 år. Det innebär dock att många av bostäderna idag ser ganska dyra ut för min egen del, men det kan kanske ändras.
Problemet är när folk börjar köpa i panik eller för att "priserna kommer ändå att stiga 10% om året", då kan man börja prata om en bubbla... Man ser det i andra länder, och det skulle kunna komma till Sverige också i vissa regioner. I USA/UK/Australien har lån till personer som hyr ut bostäder formligen exploderat sista tiden, och priserna stigit så att hyran inte ens täcker räntan -- folk köper för att senare kunna sälja till någon som betalar ännu mer!
Jag vidhåller det jag sagt tidigare -- om man lånat så mycket pengar att det inte spelar någon roll, eftersom lånet inte minskar väsentligt, då är nog risken att man lånat lite för mycket. Det är inte alls omöjligt att priserna kan sjunka med 10-20% (eller mer) om man köper fel objekt vid fel tidpunkt. Men är man inte belånad till 100%, utan snarare 75%, då är läget bättre.
Amorteringar kan vara ganska lockande om realräntan är hög -- om inflationen lyckas ligga kvar på cirka 2%, men räntan stiger till 6-7%, då är det nog en bra affär att amortera så mycket man kan. Övriga placeringar är förenade med risker. Bankerna har börjat mena att man aldrig ska bli skuldfri, utan det räcker med att äga 50% av en bostad (och låta banken casha in på räntan på den andra halvan...). Problemet kan vara att om man lånar mycket pengar idag, och planerar att amortera om räntan stiger, så kan mycket väl ränta + amorteringar i framtiden bli tyngre att bära än vad man tror...
Min egen slutsats är -- se till att du har marginal att klara 4% räntehöjning, dvs 7% ränta, och dessutom kunna amortera allt på 40-50 år. Man behöver kanske inte ta i så mycket, men om man lånar 95% och amorterar noll så kanske man ska fundera lite. Kanske någonstans mitt emellan är "lagom"? Personligen tror jag på att avsätta 7% av lånesumman till [räntor + sparande], där [sparande] kan vara både amorteringar, sparkonto och (för den med marginaler) fonder/aktier. Utöver detta vill jag ha en plan på att bli skuldfri inom 30 år. Det innebär dock att många av bostäderna idag ser ganska dyra ut för min egen del, men det kan kanske ändras.
Problemet är när folk börjar köpa i panik eller för att "priserna kommer ändå att stiga 10% om året", då kan man börja prata om en bubbla... Man ser det i andra länder, och det skulle kunna komma till Sverige också i vissa regioner. I USA/UK/Australien har lån till personer som hyr ut bostäder formligen exploderat sista tiden, och priserna stigit så att hyran inte ens täcker räntan -- folk köper för att senare kunna sälja till någon som betalar ännu mer!