bygga ackumulatortank
Hur bör en självbyggd ackumulatortank för solvärme utformas invändigt? Jag tänker på värmeväxlare, slingor, uttag, tempmätare, ventiler osv, som gör att tanken är lämplig i första hand för solfångare, i andra hand för vedeldning.
Tror att du skall tänka ved i första hand och sol i andra hand, alltså solslinga i botten och laddning av tank i topp. Solfångare funkar ju oftast inte så bra på vinterhalvåret eftersom uttaget är större än ingång. Kolla på nätet hur de flesta acktankar är uppbyggda tillverkarna brukar veta?hur en acktank skall konstrueras.
Har två cylindriska tankar som jag ska konvertera till ackumulatortankar. En relevant fråga är om det är bäst att ha två tankar eller att svetsa ihop dem på höjden? Alltså en lång stående cylinder eller två stående bredvid varandra?
Jag har mest varit inne på slingor som värmeväxlare, har inte funderat på plattvärmeväxlare. Vilket är billigast?
Vanliga plana solfångare verkar användas så att man tar ut vatten i botten av tanken, kör dem genom solfångaren och sen in i toppen av tanken. Alltså utan värmeväxlare. Vakuumrörsolfångare verkar ofta ha en sluten slinga så om ett rör går sönder begränsas läckaget. Men då krävs väl en värmeväxlare nära solfångaren? I övrigt verkar de ha bättre prestanda, speciellt för att få högre temperaturer. Hur påverkas utbytet av vilken temperatur tanken har?
Jag har mest varit inne på slingor som värmeväxlare, har inte funderat på plattvärmeväxlare. Vilket är billigast?
Vanliga plana solfångare verkar användas så att man tar ut vatten i botten av tanken, kör dem genom solfångaren och sen in i toppen av tanken. Alltså utan värmeväxlare. Vakuumrörsolfångare verkar ofta ha en sluten slinga så om ett rör går sönder begränsas läckaget. Men då krävs väl en värmeväxlare nära solfångaren? I övrigt verkar de ha bättre prestanda, speciellt för att få högre temperaturer. Hur påverkas utbytet av vilken temperatur tanken har?
Där har du fel. Om du skall koppla plana solfångare som du beskriver MÅSTE du förse HELA ackvolymen med frostskyddsmedel, oftast glykol.
Både plana och vakuumsolfångare har egen slinga som växlar av värmen till acktanken med värmeväxlare eller slingor av kamflänsrör. Väljer du värmeväxlare måste du ha en pump till i systemet vilket du slipper om du använder kamflämsrör. Om du väljer kamflänsrör och skall ha en stor acktank så bör du ha två kamflänsslingor i tanken. En högt placerad för att snabbt ge varmvatten under höst och vår samt en lågt placerad som värmer resten av tanken när rätt temp finns i tankens överdel. Denna lösning kräver lite tanke arbete för att få en bra växling mellan slingorna där ett styrsystem som med hjälp av en växelventil kan styra laddningen till övre- eller undreslingan. Går också att lösa men termoventiler men denna lösning blir inte lika bra.
När det gäller utformningen av tankarna så är en hög tank bättre än två bredvid varandra om du har plats att montera (svetsa ihop) på höjden.
Hur skall du ta ut varmvatten ur tanken? Med förrådsberedare, kamflänsslingor eller värmeväxlare (TVA)? Den första lösningen är sämst för att sedan bli bättre i den ordning de är uppradade.
Både plana och vakuumsolfångare har egen slinga som växlar av värmen till acktanken med värmeväxlare eller slingor av kamflänsrör. Väljer du värmeväxlare måste du ha en pump till i systemet vilket du slipper om du använder kamflämsrör. Om du väljer kamflänsrör och skall ha en stor acktank så bör du ha två kamflänsslingor i tanken. En högt placerad för att snabbt ge varmvatten under höst och vår samt en lågt placerad som värmer resten av tanken när rätt temp finns i tankens överdel. Denna lösning kräver lite tanke arbete för att få en bra växling mellan slingorna där ett styrsystem som med hjälp av en växelventil kan styra laddningen till övre- eller undreslingan. Går också att lösa men termoventiler men denna lösning blir inte lika bra.
När det gäller utformningen av tankarna så är en hög tank bättre än två bredvid varandra om du har plats att montera (svetsa ihop) på höjden.
Hur skall du ta ut varmvatten ur tanken? Med förrådsberedare, kamflänsslingor eller värmeväxlare (TVA)? Den första lösningen är sämst för att sedan bli bättre i den ordning de är uppradade.
Kolla på www.stocksbro.se på Dalatanken där finns principskissar och inkopplingsscheman.
roli: Tack för svaret.
Ok, jag är med på att det behövs värmeväxlare, för jag vill inte ha glykol i tankarna. Iofs tål de det, de är i rostfritt, men verkar onödigt. Hur fungerar det förresten med kopparrör i en tank av rostfritt?
Få se nu om jag fattat det rätt:
Har hittat vad kamflänsrör är. Med sådana kan alltså glykolblandat vatten från solfångarna pumpas till kamflänsrör i tanken och där lämna värmen. Behövs alltså en cirkulationspump. Troligen behövs ett kamflänsrör i botten och ett i toppen samt ventiler för att styra flödet till det lämpliga röret.
Med värmeväxlare så kommer glykolblandat vatten från solfångarna till värmeväxlaren. Detta flöde drivs av cirkulationspump. Dessutom kommer vatten från tanken till värmeväxlaren. Även detta flöde drivs med cirkulationspump. Antar att det här behövs uttag på flera ställen på tanken så att värmeväxlaren kan användas för att stoppa in värme på rätt höjd (djup) i tanken.
När det gäller uttag så är planen att ta ut vatten för varmvatten och även värme till golvvärmesystem. Är alltså värmeväxlare bäst när det gäller att ta ut energi? Men då behövs väl pump för att driva flödet från tanken till värmeväxlaren, vilket jag antar inte behövs med kamflänsrör. Men det kanske behövs en uppsättning kamflänsrör för att stoppa i värme och en för att ta ut värme? De verkar ju rätt dyra så fyra uppsättningar per tank springer iväg. Var går det att hitta billigare kamflänsrör än på RInkabyrör?
Och tack niklash för länken, förklarade en del.
Ok, jag är med på att det behövs värmeväxlare, för jag vill inte ha glykol i tankarna. Iofs tål de det, de är i rostfritt, men verkar onödigt. Hur fungerar det förresten med kopparrör i en tank av rostfritt?
Få se nu om jag fattat det rätt:
Har hittat vad kamflänsrör är. Med sådana kan alltså glykolblandat vatten från solfångarna pumpas till kamflänsrör i tanken och där lämna värmen. Behövs alltså en cirkulationspump. Troligen behövs ett kamflänsrör i botten och ett i toppen samt ventiler för att styra flödet till det lämpliga röret.
Med värmeväxlare så kommer glykolblandat vatten från solfångarna till värmeväxlaren. Detta flöde drivs av cirkulationspump. Dessutom kommer vatten från tanken till värmeväxlaren. Även detta flöde drivs med cirkulationspump. Antar att det här behövs uttag på flera ställen på tanken så att värmeväxlaren kan användas för att stoppa in värme på rätt höjd (djup) i tanken.
När det gäller uttag så är planen att ta ut vatten för varmvatten och även värme till golvvärmesystem. Är alltså värmeväxlare bäst när det gäller att ta ut energi? Men då behövs väl pump för att driva flödet från tanken till värmeväxlaren, vilket jag antar inte behövs med kamflänsrör. Men det kanske behövs en uppsättning kamflänsrör för att stoppa i värme och en för att ta ut värme? De verkar ju rätt dyra så fyra uppsättningar per tank springer iväg. Var går det att hitta billigare kamflänsrör än på RInkabyrör?
Och tack niklash för länken, förklarade en del.
vet inte om det skulle funka men vad är det som säger att du inte kan göra egna rör som går in på en nivå och ut på en annan så du sätter in vattnet en bit upp typ på halvvägs eller högre ändå och sen går det i en sperral neråt så kommer du att få att du värmer vattnet mest i den övre delen när det vattnet är kallt men senare när det vattnet inte kyler så bra (när det har skiktat sig med ganska stor temperaturskilnad) så värmer man vattnet i botten av tanken med den delen av röret och köper du kopparrör på 25m mjukglödgat så kan du bocka den själv så du får den form du vill och då kan du TROLIGEN få så bra pumpfunktion i det så den kan självcirkulera där men då är det från solfångaren vi pratar då.
När det kommer till värmeväxlaren för tappvarmvatten så behöver du ju inte pumpa nått där då du tar ut trycket när du öppnar kranen och då kommer vattentrycket du har i ledningarna för färskvatten att trycka det igenom växlaren bra nog.
Sen när det kommer till golvvärmeslinga så har jag bara hört att det är i princip omöjligt att få självcirkulation i dom då man har för låt temperaturskilnad mellan in och ut och då den också ligger platt i plattan förutom att man har en hel del motstånd i ventilerna för att begränsa värmen .
och jag kolla nyligen och såg att glykol inte är så dyrt så det jag hitta var 2600kr för 210L fat med glykol och det borde räcka till en ganska så stor tank då jag inte riktigt vet hur mycket eller lite man behöver spä det i ett sådant system då det inte bör bli så kalt i tanken och golvet och sen lite extra starkt till slingan som går till solfångaren då den ju kan bli väldigt kall när det kryper ner mot -30 ute
det jag kan se som ett problem med att göra en egen tank är att bocka eller forma plåten så den får rätt form och sen hamra eller forma botten och toppen och sen kräver det en del av den som ska svetsa allt men med en plåt på 3x1,5m som man viker ihop så blir det en 1,5m + top och botten hög tank så säg 180-190cm hög och knapt en meter i diameter och rymmer ganska exakt 1kbm vatten
Men det kanske inte var så du tänkte att svetsa ihop allt själv men isåfall kan du sätta några extra utag så du kan ta ut eller trycka in vatten på olika nivåer men främst ta ut vatten till värmesystemet som är kallare än det i toppen om det kan vara av intresse
När det kommer till värmeväxlaren för tappvarmvatten så behöver du ju inte pumpa nått där då du tar ut trycket när du öppnar kranen och då kommer vattentrycket du har i ledningarna för färskvatten att trycka det igenom växlaren bra nog.
Sen när det kommer till golvvärmeslinga så har jag bara hört att det är i princip omöjligt att få självcirkulation i dom då man har för låt temperaturskilnad mellan in och ut och då den också ligger platt i plattan förutom att man har en hel del motstånd i ventilerna för att begränsa värmen .
och jag kolla nyligen och såg att glykol inte är så dyrt så det jag hitta var 2600kr för 210L fat med glykol och det borde räcka till en ganska så stor tank då jag inte riktigt vet hur mycket eller lite man behöver spä det i ett sådant system då det inte bör bli så kalt i tanken och golvet och sen lite extra starkt till slingan som går till solfångaren då den ju kan bli väldigt kall när det kryper ner mot -30 ute
det jag kan se som ett problem med att göra en egen tank är att bocka eller forma plåten så den får rätt form och sen hamra eller forma botten och toppen och sen kräver det en del av den som ska svetsa allt men med en plåt på 3x1,5m som man viker ihop så blir det en 1,5m + top och botten hög tank så säg 180-190cm hög och knapt en meter i diameter och rymmer ganska exakt 1kbm vatten
Men det kanske inte var så du tänkte att svetsa ihop allt själv men isåfall kan du sätta några extra utag så du kan ta ut eller trycka in vatten på olika nivåer men främst ta ut vatten till värmesystemet som är kallare än det i toppen om det kan vara av intresse
Kamflänsslingor är dyrare än lödda rostfria externa plattvärmeväxlare, VVX -lösningen kräver dock en extra C-pump som nämndes ovan, samt en viss eftertanke så att man inte råkar frostspränga den... Annars kan man få en flexiblare konstruktion med möjlighet att skjuta in värmen på olka nivåer i tanken om man har en extern VVX. (Det gäller även uttag av varmvatten ur acktanken, där en s.k. tappvattenautomat är ett bra alternativ till kamflänsslingor/tankberedare).
Bifogar en skiss över hur systemet kan se ut. Ingående från solfångare drivs flödet av en pump. Övre värmeväxlaren kan ta ut värme när solfångaren bara ger lägre temperaturer, dvs under vintern, används inte på sommaren. Undre värmeväxlaren tar ut värme till en hög temperatur och returnerar det kallaste som finns i tanken. Hög temperatur bör kunna vara 60-85 grader med vakuumrörssolfångare. Ju högre desto bättre. Låg temperatur, tja 20-30 grader.
Flödet i slingan som tar vatten från botten av tankarna och går genom solfångaren styrs av en ventil som bara går på om värmeväxlaren ger över en viss (hög) temperatur. Detta flöde bör kunna fungera med självcirkulation, speciellt om rören inte är för små.
Uttag av värme sker med två värmeväxlare. Båda tar varmt vatten från övre delen av tanken. En resulterar i vatten med lägre temperatur för uppvärmningsbehov, en är inställd för att leverera varmvatten, dvs 55-65C. Båda returnerar sedan kallare vatten till nedre delen av tankarna.
Om vatten förs in försiktigt i övre resp nedre änden bör skiktningen bestå och den nivå där temperatursprånget sker rör sig upp eller ned beroende på om man matar in mer eller tar ut mer värme.
Detta system kräver endast frostskydd i solfångarkretsen. Åtminstone två stora anledningar till detta; det kostar och sänker lagringsprestanda.
PST: tack för informationen om kamrör, jag har inte själv kollat vad det kostar.
miry: Jag har redan tankar som jag ska konvertera. En fördel med externa värmeväxlare är att det inte behövs så mycket arbete inuti dem. Och på förbrukarsidan behövs nog cirkulationspumpar.
Slutligen, det här med att skjuta in varmvatten på rätt nivå är intressant. Min skiss tar inte hänsyn till detta. Jag har dock hittat en presentation från tekniska universitetet i Danmark, Simon Furbo, Heat storage for solar heating systems, där flera spännande lösningar beskrivs.
Flödet i slingan som tar vatten från botten av tankarna och går genom solfångaren styrs av en ventil som bara går på om värmeväxlaren ger över en viss (hög) temperatur. Detta flöde bör kunna fungera med självcirkulation, speciellt om rören inte är för små.
Uttag av värme sker med två värmeväxlare. Båda tar varmt vatten från övre delen av tanken. En resulterar i vatten med lägre temperatur för uppvärmningsbehov, en är inställd för att leverera varmvatten, dvs 55-65C. Båda returnerar sedan kallare vatten till nedre delen av tankarna.
Om vatten förs in försiktigt i övre resp nedre änden bör skiktningen bestå och den nivå där temperatursprånget sker rör sig upp eller ned beroende på om man matar in mer eller tar ut mer värme.
Detta system kräver endast frostskydd i solfångarkretsen. Åtminstone två stora anledningar till detta; det kostar och sänker lagringsprestanda.
PST: tack för informationen om kamrör, jag har inte själv kollat vad det kostar.
miry: Jag har redan tankar som jag ska konvertera. En fördel med externa värmeväxlare är att det inte behövs så mycket arbete inuti dem. Och på förbrukarsidan behövs nog cirkulationspumpar.
Slutligen, det här med att skjuta in varmvatten på rätt nivå är intressant. Min skiss tar inte hänsyn till detta. Jag har dock hittat en presentation från tekniska universitetet i Danmark, Simon Furbo, Heat storage for solar heating systems, där flera spännande lösningar beskrivs.
Just det, expansionskärlet har jag placerat upptill för att vara säker på att det inte rinner ut något. Högsta höjden på vätskenivån i expansionskärlet får vara max 300mm över högsta nivån i tanken för att det ska gå som cistern istället för tryckkärl. Jag antar att nån millimeter hit eller dit inte är kritiskt, men om det nu går att uppfylla detta verkar det bra.
Anslutningen av kärlet är dock till nedre delen av tankarna. Det finns skilda åsikter om vad som är bäst, men här kommer det ju ut det kallaste vatten som tanken har. Dock bör nog expansionskärlet ändå vara isolerat.
Anslutningen av kärlet är dock till nedre delen av tankarna. Det finns skilda åsikter om vad som är bäst, men här kommer det ju ut det kallaste vatten som tanken har. Dock bör nog expansionskärlet ändå vara isolerat.