Jag och min sambo vill bygga hus på vår tomt som dessvärre är vid en strandskyddad sjö. Jag har suttit och kollat runt lite på nätet och undrar om någon vet om det finns nåt uppenbart kryphål?
Fakta om tomten: VA finns framdraget, tomten är ägd av släkten sen 50-talet. Vi inkräktar inte på allmännhetens väg till sjön, och vår brygga har funnits sen 30-talet.

Nån som har lite koll på det här med strandskydd?
 
Viktigast är om det finns något hus på tomten nu. Isåfall anses tomten som ianspråkstagen och man kan med stor sannolikhet få bygga på platsen där det redan finns ett hus.
 
  • Gilla
CPMS
  • Laddar…
Dessvärre finns inget hus på den tomten. Endast på tomten bakom, som vår tomt är styckad från. (Tillhör oss också). Vi har flera intilliggande hus också
 
Det blir nog tyvärr mycket svårt eftersom lagen om strandskydd bland annat syftar till att man inte ska få göra ändringar på strandskyddat område som kan göra att "andra människor tvekar att vara på platsen". Ett hus gör ju onekligen det...

Enklast att få dispens är det om man inte utvidgar tomtplatsen (den del av fastigheten som inte omfattas av allemansrätten), men om det inte finns något hus på fastigheten så finns nog ingen tomtplats heller. Då är det enklast (men förmodligen ändå väldigt svårt) att bygga så nära befintlig bebyggelse, och naturligtvis så långt bort från stranden, som det går.
 
Det beror lite på hur det ser ut. Ett ensamt hus vid en stor sjö behöver inte vara ett hinder för allmänheten. Det blir exempelvis lite fånigt i Norrland där det på sina håll finns betydligt fler sjöar än innevånare.

Det är värre om man stänger av så att allmänheten inte kommer fram alls. Begär dispens och argumentera för er sak. Det är svårt, men inte omöjligt.

Bästa kryphålet är annars att byggnaden behövs för lantbruk eller yrkesmässigt fiske, det funkar alltid.
 
mycke_nu skrev:
Bästa kryphålet är annars att byggnaden behövs för lantbruk eller yrkesmässigt fiske, det funkar alltid.
Nej det gör det inte.
Har du inte ett jordbruk/skogsbruk AKTIVT, inte enbart en fastighet som är deklarerad som det, så får du inte igenom en ekonomibyggnad.

Två ägare till en fastighet som var taxerad som jordbruksfastighet uppförde, utan att ansöka om bygglov, en byggnad om 30 kvm som de uppgav var en förråds- och tillsynsbyggnad. Då byggnaden inte bedömdes utgöra en från bygglovsplikt undantagen ekonomibyggnad för jord- och skogsbrukets behov påfördes fastighetsägarna byggnadsavgift samt förelades att riva byggnaden.

Två fastighetsägare hade på en fastighet, utan att ansöka om bygglov, uppfört en byggnad om 30 kvm som de uppgav var en förråds- och tillsynsbyggnad. Fastigheten hade tidigare varit obebyggd.

Fastigheten var taxerad som jordbruksfastighet. Fastigheten, som var en ö, bestod av 1,8 hektar skogsmark. Till fastigheten hörde fiske- och jakträttigheter. Byggnadsnämnden beslutade i oktober 2007 att ta ut en byggnadsavgift solidariskt av de två fastighetsägarna om 5 980 kr samt att förelägga dem vid vite av 50 000 kr att senast den 30 april 2008 ha rivit den utan lov uppförda förrådsbyggnaden.

Länsstyrelsen i Uppsala län undanröjde föreläggandet i vad det avsåg utsättande av vite med 50 000 kr samt ändrade nämndens beslut på så sätt att den påförda byggnadsavgiften nedsattes till 2 460 kr samt att tidpunkten när den olovligt uppförda byggnaden skulle vara riven bestämdes till den 30 juni 2008.

Fastighetsägarna överklagade länsstyrelsens beslut till länsrätten i Uppsala län, som fann att den aktuella byggnaden var omedelbart avsedd för näringsverksamhet och således att se som en ekonomibyggnad, vilken inte krävde bygglov, varför länsrätten biföll deras överklagande.

Byggnadsnämnden överklagade och yrkade att kammarrätten skulle undanröja länsrättens dom och fastställa länsstyrelsens beslut samt bestämma tidpunkten för rivning till en månad efter kammarrättens avgörande.

Till stöd för sin talan anförde nämnden bl.a. följande. Länsrättens dom var fel och borde ändras. Avgörande för en bedömning om en byggnad skulle anses som ekonomibyggnad och därmed uppfylla kraven för bygglovsbefrielse enligt 8 kap. 1 § PBL var om den omedelbart var avsedd för näringen dvs. att det bedrevs verksamhet på fastigheten, inte om det eventuellt skulle komma att bedrivas verksamhet i framtiden. Den avverkning som kunde komma att ske på fastigheten var endast av hobbykaraktär. Någon ekonomibyggnad behövdes därför inte för verksamheten på ön. Inte heller fisket motiverade en sådan byggnad. Någon verksamhet som kunde definieras som näring förekom inte heller på fastigheten. Det gick därför inte att uppföra någon ekonomibyggnad på fastigheten utan bygglov. Det gick inte att lägga taxeringen som jordbruksfastighet till grund för att avgöra om det bedrevs någon verksamhet på fastigheten.

Byggnadens karaktär, varmed avsågs bl.a. storleken och utformningen dvs. hur den ser ut, visade att det var fråga om en byggnad med en storlek som en mindre sommarstuga. Den var delvis isolerad och försedd med fönster. Det fanns fog för att anta att den kunde komma att användas för övernattning och därmed även till användningen mer likna en sommarstuga. Omskrivningen som arbetsvagn eller byggbod var inte trovärdig. Även om domstolen skulle komma fram till att byggnaden var en ekonomibyggnad förelåg inte bygglovsbefrielse därför att det inte bedrevs någon näring på fastigheten.

Fastighetsägarna bestred bifall till överklagandet och anförde bl a fölajnde. Nämndens påstående att det inte bedrevs någon näringsverksamhet på fastigheten var felaktigt. Redan ägandet av en lantbruksenhet definierades som näringsverksamhet. Att fastigheten inte givit något skattemässigt överskott var inte liktydigt med att näringsverksamhet i skatterättslig mening inte bedrivits liksom det inte heller hade någon relevans för bygglovsbefrielsen.

Kammarrätten i Stockholm (Berglin, Schömer, referent och Gren) biföll byggnadsnämndens överklagande och upphävde länsrättens dom samt bestämde tidpunkten för när byggnaden på fastigheten Kavarö 1:32 senast skulle vara riven till den 1 juni 2010.

Kammarrätten angav följande som skäl för sitt avgörande:

"Fråga i målet är om den aktuella byggnaden på fastigheten Kavarö 1:32 kan betraktas som en från bygglovsplikt undantagen ekonomibyggnad för jord- och skogsbrukets behov. Eftersom bestämmelsen om befrielse i vissa fall från kravet på bygglov är ett undantag från huvudregeln om bygglovsplikt, krävs det för att bestämmelsen ska kunna anses tillämplig att utredningen i målet klart visar att förutsättningarna härför är uppfyllda.

I förarbetena till PBL finns inte något uttalande om den närmare innebörden av begreppet ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring. Sådan byggnad var emellertid undantagen från bygglovsplikt också enligt 1947 års byggnadslag. Vid bestämmande av undantagsbestämmelsens tillämpningsområde har praxis därför hämtat ledning från förarbetena till den tidigare lagen. I dessa sades bl.a. att undantagsregeln borde begränsas till byggnader som var omedelbart avsedda för ifrågavarande näringar och omfattade således inte sådana anläggningar som mejerier, slakterier, konserveringsfabriker, sågverk eller växthus, vilka inte direkt erfordrades för jordbruket m.m. utan som med hänsyn till sin storlek och övriga omständigheter mera var att anse såsom självständiga företag (prop. 1947:131 s. 166).

Enligt praxis får frågan huruvida en nyuppförd byggnad på en jordbruksfastighet ska betraktas som en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring avgöras efter en helhetsbedömning där särskild hänsyn tas till byggnadens karaktär, arten av den verksamhet som ska bedrivas i byggnaden samt omfattningen av denna verksamhet och dess anknytning till övrig verksamhet på fastigheten (se bl.a. RÅ 1999 ref. 57).

Claes Ljungh och Mika Ljungh har i målet anfört att de fått muntligt besked av tidigare ordföranden i nämnden att de inte behövde ansöka om bygglov för uppförande av byggnaden samt att de måste anses ha rätt att kunna förlita sig på ett sådant besked.

Kammarrätten gör i denna del samma bedömning som länsstyrelsen att det av tidigare ordföranden i nämnden lämnade svaret inte kan ersätta en prövning i det enskilda ärendet och att någon vikt inte ska fästas vid den tidigare ordförandens uttalande i frågan om bygglov. Vad Claes Ljungh och Mika Ljungh anfört i kammarrätten föranleder ingen annan bedömning i den delen.

Claes Ljungh och Mika Ljungh har vidare anfört att byggnaden, som ska användas för förvaring av redskap bl.a. en motorsåg, en solosåg och fiskeredskap, är nödvändig för att kunna bedriva skogsbruk och fiske på fastigheten.

Såvitt framgår av utredningen i målet är byggnaden inte omedelbart avsedd att tillgodose behov i någon på fastigheten idag pågående verksamhet. Claes och Mika Ljung har gjort gällande att de avser bedriva verksamhet på fastigheten i form av skogsbruk och fiske. Den beskrivning de gett av den planerade verksamheten är emellertid mycket allmänt hållen och medger ingen närmare bedömning av arten och omfattningen av den tilltänkta verksamheten. Vad i övrigt i målet framkommit visar inte heller att förutsättningarna är uppfyllda för att medge undantag från kravet på bygglov. Den omständigheten att fastigheten är taxerad som jordbruksfastighet ger inte anledning till någon annan bedömning.

Eftersom byggnaden har uppförts utan bygglov har nämnden haft grund för att ta ut en byggnadsavgift. Länsstyrelsen har i sitt beslut satt ned byggnadsavgiften till 2 460 kr. Kammarrätten finner att det inte föreligger skäl att sätta ned byggnadsavgiften ytterligare eller att efterge avgiften. Nämnden har vidare haft grund för att besluta om rättelse enligt 10 kap. 14 § PBL. Kammarrätten bestämmer tidpunkten när den olovligt uppförda byggnaden senast ska vara riven till den 1 juni 2010.

Nämndens överklagande ska således bifallas och tidpunkten för när den olovligt uppförda byggnaden ska vara riven bestämmas till den 1 juni 2010."
 
Ricken skrev:
Nej det gör det inte.
Har du inte ett jordbruk/skogsbruk AKTIVT, inte enbart en fastighet som är deklarerad som det, så får du inte igenom en ekonomibyggnad.
Ja, det är korrekt. Vi hade samma invändning från Länsstyrelsen här, men dom fick ge sig eftersom vi kunde påvisa inkomster från jordbruket.
 
mycke_nu skrev:
Bästa kryphålet är annars att byggnaden behövs för lantbruk eller yrkesmässigt fiske, det funkar alltid.
Det är väl ett medvetet undantag till strandskyddet - inte ett kryphål i lagen. Eller menar du att man på något inte allt för osmidigt sätt kan starta en sådan rörelse för att få bygglov som lagstiftaren inte tänkt på? Vore intressant att veta hur i så fall då jag själv har strandtomt :).
 
Nej, riktigt så lätt är det inte, man måste ha en jordbruksfastighet. Vi har ett passivt jordbruk (i Skatteverkets ögon), dock med viss inkomst, och fick igenom en ny verkstad efter lite tjafs med Länsstyrelsen.
 
Men en verkstad är ekonomibyggnad (som kanske behövs för jordbrukets ekonomi), bostad blir nåt helt annat.
 
Sambon här.
Känner att disskusionen halkade i väg lite.
det hela rör sig om en yta på ca 3000 kvadrat som mina farföräldrar köpte på 60 talet. denna yta var redan då avstyckad i en främre tomt som vetter mot en sjö och en bakre där det finns ett boningshus ( sommarstuga) sen 1932.
Det är på den främre tomten som vi vill bygga ett hus, dels för utsiktens skull och dels för att mina systrar skulle ev kunna få den bakre tomten med stugan. men i dags läget så ägs båda tomterna av mn pappa.

Båda tomterna ligger på en platå vilket gör att det är ca 5-15 meters höjdskillnad mellan vattnet och den plats där vi vill bygga. Den främre tomten är avsmalnade vilket ger "allmänheten" en strandremsa framfär våran tomt där de kan bada osv, vi badar på den delen av strandlinjen som ligger innom våran tomt.
Vi inte inskränker på allmänhetens möjligheter till bad eller annat huset kommer att placeras så långt bak på tomten så att man kanske kommer att se nocken på taket från stranden inte mer.
I sommras grävde kommunen ner kommunalt vatten och avlopp. BÅDE till det befintliga huset och till den främre obyggda tomten. ( då var ingen ansökan om något innlämmnad)
De säger att tomten hels ska vara " i anspråkstagen" för att det ska vara lättare att få dispen. Hur kan man göra en tomt " i anspråkstagen " utan att för den sakens skull inskränka på det befintliga strandskyddet? Vi får ju inte fälla träd eller bygga trädäck?
Vi har luskat reda på att någon/några tidigare har fått dispens dock innan nya lagen trädde i kraft.

snälla kom med tips. Calle
 
"I anspråkstagen" är det nog endast om det står ett hus där.
 
Har ni sökt och fått avslag eller frågar du bara i förebyggande syfte?
 
Eftersom det finns ett hus i närheten ger lagen en möjlighet att få dispens:

Miljöbalken, 7 kap

18 d § Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får man också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får man i stället beakta om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus. Lag (2009:532).

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1998:808#K7
 
Anna_H skrev:
Har ni sökt och fått avslag eller frågar du bara i förebyggande syfte?
Vi har skickat in dispansansökan och ringt och pratat med nån trött kvinna på kommunen. Hon lät väldigt pessimisstisk.
Vi får svar i mars? Eller nåt sånt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.