Ca priser på reningsverk (3 hushåll)
Jag och min sambo ska bygga hus nästa år och håller just nu på att samla in lite offerter på vad allt kring arbete kommer kosta förutom huset.
Är de någon som vet ungefär hur mkt ett reningsverk kostar för 3 hushåll?
Vi har köpt en tomt där de är en till tomt avstyckad och blir nog en tredje om ca 1 år. Så alla tomter ska dela på ett reningsverk.
Är det någon som byggt nyligen och vet vad de ungefär kostar?
Tacksam för svar!!
Är de någon som vet ungefär hur mkt ett reningsverk kostar för 3 hushåll?
Vi har köpt en tomt där de är en till tomt avstyckad och blir nog en tredje om ca 1 år. Så alla tomter ska dela på ett reningsverk.
Är det någon som byggt nyligen och vet vad de ungefär kostar?
Tacksam för svar!!
Möjligt att du får svar här, men de bästa svaren borde du få om ni begär in offerter från ett gäng olika tillverkare och deras återförsäljare.Skulle gissa att det rör sig om en materialkostnad på runt 140 000 beroende på tillverkare.
För att se vad det blir i kostnad bör man se på plats vad som är möjligt.. men en gissning är att det bör kosta mellan 200.000-300.000 färdigt med installation för att uppnå sk. Hög Skyddsnivå (fråga kommunen vad som gäller för utsläppskrav).
Ett bra alternativ som jag ser det är för att få ner kostnaden att välja något som drar lite el och är enkelt att ta hand om. Desstuom att slammagasinet /kapaciteten är tillräckligt stor för att klara så få tömningar som möjligt /år.
Om det är kemisk fällning/flockningsmedel så blir det mellan 400liter och 700liter slam/person/år vid åretruntbruk. Den lägre slamproduktionen ca 400liter gäller om det inte finns kompressorer som blåser luft ner i tanken och slutreningen biologisk del sker i en infiltrationsbädd/markbädd efter att kemisk fällning skett.
Det finns också varianter med Kalk /granulat för att ta bort fosfor det är dock ytterligare en omständig och dyr kostnad att byta enl. min erfarenhet.
Ett bra alternativ som jag ser det är för att få ner kostnaden att välja något som drar lite el och är enkelt att ta hand om. Desstuom att slammagasinet /kapaciteten är tillräckligt stor för att klara så få tömningar som möjligt /år.
Om det är kemisk fällning/flockningsmedel så blir det mellan 400liter och 700liter slam/person/år vid åretruntbruk. Den lägre slamproduktionen ca 400liter gäller om det inte finns kompressorer som blåser luft ner i tanken och slutreningen biologisk del sker i en infiltrationsbädd/markbädd efter att kemisk fällning skett.
Det finns också varianter med Kalk /granulat för att ta bort fosfor det är dock ytterligare en omständig och dyr kostnad att byta enl. min erfarenhet.
varför krångla till det med ett minireningsverk när det finns passiva anläggningar typ indrän
Jag har fått en offert på ett reningsverk för två fastigheter (Baga 4 m3) för 192 000:- och ett alternativ med Trekammarbrunn med tät markbädd/fosforsfälla för 157000:-
Känns lite saftigt för att få skita...
Känns lite saftigt för att få skita...
Livslängden för reningsverk är överlag mycket längre än trekammarbrunn med mark/infiltrationsbädd mest för att bädden får för mkt slampartiklar från trekammarbrunnen. Dessutom blir det ibland igensättning av mark/infiltrationsbäddar om det inte finns bra ventilation. Därför är priserna inte billigare förutom vid köpet(utslaget på tid blir det tvärtom)
De flesta reningsverk har någon typ av hygienisering /sandbädd/makadam/stenkista efter reningsverket för att garantera bl.a lågt bakterieutsläpp. Skillnaden med sådana bäddar är däremot att vattnet som kommer dit är så pass rent att det inte är tal om partiklar och därför håller den typen av bädd mycket länge.
De flesta reningsverk har någon typ av hygienisering /sandbädd/makadam/stenkista efter reningsverket för att garantera bl.a lågt bakterieutsläpp. Skillnaden med sådana bäddar är däremot att vattnet som kommer dit är så pass rent att det inte är tal om partiklar och därför håller den typen av bädd mycket länge.
sen får man ju inte glömma att alla reningsverk breddar ibland
Hejsan!
Ska försöka göra en liten sammanställning så får ni fundera själva vad som passar. Jag jobbar med både reningsverk och passiva anläggningar och har lagt många olika modeller och fabrikat och anser mig ha rätt bra koll på vad som fungerar och inte. Jag väljer fritt vad som passar kunden bäst gällande ekonomi och drift samt i nära kontakt med kommunerna jag jobbar i. Att ha bra kontakt och förtroende med kund och Miljö- och hälsoskyddsinspektören i ett tidigt stadium är viktigt!
Reningsverk:
Positivt:
* Enkelt att se om det inte fungerar, går en pump sönder slutar verket fungera och du får på ett eller annat sätt reda på att verket står still...
* Tar liten yta i anspråk, grävkostnaden minskar.
* Håller länge om man har serviceavtal hela tiden.
Negativt:
* Serviceavtal kostar rätt mycket pengar, brukar bli dyrare än kommunalt avlopp t.o.m, för 3 hushåll säkerligen runt 10.000 kr/år exkl el, kemikalier, reservdelar.
* Reservdelar är ofta dyra, går en pump sönder tex (reningsverk brukar ha flera, kolla gärna hur många) brukar det tyvärr bli väldigt dyrt.
* Dyrare än motsvarande passiva anläggningar, både inköp och drift (utöver inköp tillkommer ju elinstallationer, serviceavtal, reservdelar, kemikalier, elförbrukning och slamtömning oftare än passiva anläggningar utan kemikaliefällning). Kostnad för tre hushåll landar säkerligen runt 15-25.000 kr/år beroende på fabrikat (service ca 10.000 kr/år, 2-5.000 kr reservdelar, 5-10.000 kr kemikalier (ett hushåll = ca 2-3.000 kr normalt), el ca 1-2.000 kr per år och slamtömning 1-3 ggr per år vilket motsvarar ca 1-3.000 kr beroende på vart i landet du bor). Totalkostnad per hushåll någonstans runt 6-8.000 kr/år.
* Återförande av kemslam för att återvinna och recirkulera fosfor in i kretsloppet ej möjligt. Kemslam har för hårt bundet forsfor (det är det som är själva vitsen med PAX eller PIX-medlet som tillsätts, att det ska binda fosforn och fastlägga den i kemslammet.
Passiva anläggningar:
Positivt:
* Inga rörliga delar, inget som kan gå sönder.
* Billigt i inköp.
* Inga serviceavtal, kostnad ca 1000 kr/år i slamtömning av slamavskiljaren.
* Håller länge om man slamtömmer 1 gång/år eller vid behov. Jag har anläggningar som hållt i 15 år och som fortfarande infiltrerar (vilket innebär att dom fungerar om det inte står grundvatten in i bädden vilket åligger anläggaren att se till att det inte gör från början).
* Återförande av slam möjligt till kretsloppet, både via rötgasanläggning för biogasutvinning och som slam till åkermark. Kalkmaterial i sk fosforfällor kan också återföras, beroende på vad kommunen har för policy och ändamål för materialet (fråga kommunen, det klassas som hushållsavfall).
Negativt:
* Svårare att anlägga korrekt för entreprenören med lutningar mm, men är han utbildad och intresserad så ska inte detta vara några problem. Slutresultatet är viktigt för anläggningens livstid. 15 år eller mer är inga problem om anläggningen konstrueras korrekt. Vissa tillverkare (tex FANN har 10 års produktgaranti).
* Kräver lite mer kunskap och intresse vid dimensionering och beaktande av grundvattennivåer, men liksom ovanstående ska inte detta vara några problem heller.
* Grävkostnaden ökar, men samtidigt är arbetskostnaden ROT-avdragsgiltig!
* Kalkkasetter från sk fosforfällor efter markbäddar (om de behövs, fråga miljö&hälsa), ska tas omhand av kommunen efter att du bytt ut kasetten. Kostnad brukar ligga runt 5.000 kr/2 år för byte av kasett.
Sammanfattningsvis:
Jag som entreprenör och konsult anlägger hellre reningsverk (det är enklare för mig, krävs inga högre kunskaper), men för kundens räkning så ser jag klara fördelar med passiva anläggningar (billigare och enklare att sköta). Kunder vill oftast inte hålla på med avlopp då det inte är någon hobby de har vanligtvis. I vissa fall, tex där det är högt grundvatten, får man anlägga en tät markbädd alt. reningsverk då "öppna" passiva anläggningar inte får ligga under grundvattennivån (då renas inte avloppsvattnet och anläggningen kan sätta igen).
När väl anläggandet är klart och betalt ska man titta på livslängden och kostnaderna under denna. Jag vet att vissa entreprenörer/kommuner har problem med att kunder inte fyller på fällningskemikalier för att det är för dyrt?! Då faller reningsgraden till 0 i ett reningsverk gällande fosfor och BOD7 försämras kraftigt likaså. Jag förstår inte hur sådana människor tänker... räkna på kostnaderna under en 10 och 20 årsperiod och ställ er frågan om ni har råd, om ni väljer ett reningsverk, för det krävs underhåll!
En liten replik till personen som skrev att slamavskiljare släpper för mycket slam, så är alla slamavskiljare på svenska marknaden (förhoppningsvis?) typgodkända, annars får de inte säljas. Fråga säljaren om slamavskiljaren är typgodkänd, välj annars en annan. Betongslamavskiljare släpper ca 5,2 gram/300 liter avloppsvatten, de i plast som finns släpper alltid mindre än det pga att när standarden skrevs utgick man från betongslamavskiljarna och sa att utsläppsvärdena inte får vara sämre än så. I Frankrike släpper slamavskiljarna 25 gram/300 liter enligt deras nationella standard och dom har fortfarande inga problem med sina anläggningar. Att konstruera anläggningen korrekt, ovan grundvatten och med korrekt avluftning är dock ett grundkrav som ska ställas på entreprenören!
Ställ krav på entreprenören, fråga kommunen om entreprenören är erkänd och duktig. Det finns vissa tillverkare som har egna utbildningar (tänker närmast på FANN VA-teknik AB och Pipelife) där man diplomerar egna entreprenörer. Vissa tillverkare dimensionerar även gratis vilket i andra fall kan kosta allt mellan 5-20.000 kr. Sist men inte minst, kontrollera att firman finns redovisad hos allabolag.se och inte är inaktiv, gått i konkurs etc. Skatteverket är också en bra källa till information!
Frågor och kommentarer:
Ställ gärna frågor! Jag svarar gärna om jag har tid, mycket snö att ploga nu... vitt guld som det heter...
Länkar:
Samlingssida för avlopp:
http://www.avloppsguiden.se
Svenskt test (främst reningsverk):
http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/3F4BC07C-1459-45AB-8CBE-E0ABC96FD6D8/130202/2009_07.pdf
Finskt test (både passiva och reningsverk):
http://www.valonia.fi/public/default.aspx?nodeid=14212&culture=fi-FI&contentlan=1
Ska försöka göra en liten sammanställning så får ni fundera själva vad som passar. Jag jobbar med både reningsverk och passiva anläggningar och har lagt många olika modeller och fabrikat och anser mig ha rätt bra koll på vad som fungerar och inte. Jag väljer fritt vad som passar kunden bäst gällande ekonomi och drift samt i nära kontakt med kommunerna jag jobbar i. Att ha bra kontakt och förtroende med kund och Miljö- och hälsoskyddsinspektören i ett tidigt stadium är viktigt!
Reningsverk:
Positivt:
* Enkelt att se om det inte fungerar, går en pump sönder slutar verket fungera och du får på ett eller annat sätt reda på att verket står still...
* Tar liten yta i anspråk, grävkostnaden minskar.
* Håller länge om man har serviceavtal hela tiden.
Negativt:
* Serviceavtal kostar rätt mycket pengar, brukar bli dyrare än kommunalt avlopp t.o.m, för 3 hushåll säkerligen runt 10.000 kr/år exkl el, kemikalier, reservdelar.
* Reservdelar är ofta dyra, går en pump sönder tex (reningsverk brukar ha flera, kolla gärna hur många) brukar det tyvärr bli väldigt dyrt.
* Dyrare än motsvarande passiva anläggningar, både inköp och drift (utöver inköp tillkommer ju elinstallationer, serviceavtal, reservdelar, kemikalier, elförbrukning och slamtömning oftare än passiva anläggningar utan kemikaliefällning). Kostnad för tre hushåll landar säkerligen runt 15-25.000 kr/år beroende på fabrikat (service ca 10.000 kr/år, 2-5.000 kr reservdelar, 5-10.000 kr kemikalier (ett hushåll = ca 2-3.000 kr normalt), el ca 1-2.000 kr per år och slamtömning 1-3 ggr per år vilket motsvarar ca 1-3.000 kr beroende på vart i landet du bor). Totalkostnad per hushåll någonstans runt 6-8.000 kr/år.
* Återförande av kemslam för att återvinna och recirkulera fosfor in i kretsloppet ej möjligt. Kemslam har för hårt bundet forsfor (det är det som är själva vitsen med PAX eller PIX-medlet som tillsätts, att det ska binda fosforn och fastlägga den i kemslammet.
Passiva anläggningar:
Positivt:
* Inga rörliga delar, inget som kan gå sönder.
* Billigt i inköp.
* Inga serviceavtal, kostnad ca 1000 kr/år i slamtömning av slamavskiljaren.
* Håller länge om man slamtömmer 1 gång/år eller vid behov. Jag har anläggningar som hållt i 15 år och som fortfarande infiltrerar (vilket innebär att dom fungerar om det inte står grundvatten in i bädden vilket åligger anläggaren att se till att det inte gör från början).
* Återförande av slam möjligt till kretsloppet, både via rötgasanläggning för biogasutvinning och som slam till åkermark. Kalkmaterial i sk fosforfällor kan också återföras, beroende på vad kommunen har för policy och ändamål för materialet (fråga kommunen, det klassas som hushållsavfall).
Negativt:
* Svårare att anlägga korrekt för entreprenören med lutningar mm, men är han utbildad och intresserad så ska inte detta vara några problem. Slutresultatet är viktigt för anläggningens livstid. 15 år eller mer är inga problem om anläggningen konstrueras korrekt. Vissa tillverkare (tex FANN har 10 års produktgaranti).
* Kräver lite mer kunskap och intresse vid dimensionering och beaktande av grundvattennivåer, men liksom ovanstående ska inte detta vara några problem heller.
* Grävkostnaden ökar, men samtidigt är arbetskostnaden ROT-avdragsgiltig!
* Kalkkasetter från sk fosforfällor efter markbäddar (om de behövs, fråga miljö&hälsa), ska tas omhand av kommunen efter att du bytt ut kasetten. Kostnad brukar ligga runt 5.000 kr/2 år för byte av kasett.
Sammanfattningsvis:
Jag som entreprenör och konsult anlägger hellre reningsverk (det är enklare för mig, krävs inga högre kunskaper), men för kundens räkning så ser jag klara fördelar med passiva anläggningar (billigare och enklare att sköta). Kunder vill oftast inte hålla på med avlopp då det inte är någon hobby de har vanligtvis. I vissa fall, tex där det är högt grundvatten, får man anlägga en tät markbädd alt. reningsverk då "öppna" passiva anläggningar inte får ligga under grundvattennivån (då renas inte avloppsvattnet och anläggningen kan sätta igen).
När väl anläggandet är klart och betalt ska man titta på livslängden och kostnaderna under denna. Jag vet att vissa entreprenörer/kommuner har problem med att kunder inte fyller på fällningskemikalier för att det är för dyrt?! Då faller reningsgraden till 0 i ett reningsverk gällande fosfor och BOD7 försämras kraftigt likaså. Jag förstår inte hur sådana människor tänker... räkna på kostnaderna under en 10 och 20 årsperiod och ställ er frågan om ni har råd, om ni väljer ett reningsverk, för det krävs underhåll!
En liten replik till personen som skrev att slamavskiljare släpper för mycket slam, så är alla slamavskiljare på svenska marknaden (förhoppningsvis?) typgodkända, annars får de inte säljas. Fråga säljaren om slamavskiljaren är typgodkänd, välj annars en annan. Betongslamavskiljare släpper ca 5,2 gram/300 liter avloppsvatten, de i plast som finns släpper alltid mindre än det pga att när standarden skrevs utgick man från betongslamavskiljarna och sa att utsläppsvärdena inte får vara sämre än så. I Frankrike släpper slamavskiljarna 25 gram/300 liter enligt deras nationella standard och dom har fortfarande inga problem med sina anläggningar. Att konstruera anläggningen korrekt, ovan grundvatten och med korrekt avluftning är dock ett grundkrav som ska ställas på entreprenören!
Ställ krav på entreprenören, fråga kommunen om entreprenören är erkänd och duktig. Det finns vissa tillverkare som har egna utbildningar (tänker närmast på FANN VA-teknik AB och Pipelife) där man diplomerar egna entreprenörer. Vissa tillverkare dimensionerar även gratis vilket i andra fall kan kosta allt mellan 5-20.000 kr. Sist men inte minst, kontrollera att firman finns redovisad hos allabolag.se och inte är inaktiv, gått i konkurs etc. Skatteverket är också en bra källa till information!
Frågor och kommentarer:
Ställ gärna frågor! Jag svarar gärna om jag har tid, mycket snö att ploga nu... vitt guld som det heter...
Länkar:
Samlingssida för avlopp:
http://www.avloppsguiden.se
Svenskt test (främst reningsverk):
http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/3F4BC07C-1459-45AB-8CBE-E0ABC96FD6D8/130202/2009_07.pdf
Finskt test (både passiva och reningsverk):
http://www.valonia.fi/public/default.aspx?nodeid=14212&culture=fi-FI&contentlan=1
Håller med Joakim ovan till fullo gällande det mesta. Passiv anläggning kommer helt klart innebära mindre kostnader under åren - MEN vill jag säga, det är väldigt beroende på i vilket område ni är verksamma i.
Är det till exempel så att ni är inom ett område där t.ex. samfällighet utreder och har möjlighet till en eventuell kommunal VA anslutning eller GA så skulle jag avråda en enskild VA anläggning och istället vänta. Informationen är dålig från kommuner etc. men kolla upp själv vad som är på gång. Jag har varit med om fastighetsägare som sökt tillstånd för enskilt VA och betalat, och strax efter fått information om möjlighet till kommunal VA anslutning..... Ha is i magen och utred så långt ni kan!
Börja iallafall kolla upp detta med kommunalt VA, och om det inte är aktuellt isåfall NÄR det kan tänkas bli aktuellt. Ni kan påskynda processen om det är så att ert intresse är stort. Tråkigt att anlägga avloppsanläggningar för kanske 100k per fastighet om kommunen erbjuder en anslutning om 3-4år. Era anläggningar är godkända då...men 15år efter färdigställande lär ni få kämpa om det finns ett kommunalt VA alternativ.
Är det till exempel så att ni är inom ett område där t.ex. samfällighet utreder och har möjlighet till en eventuell kommunal VA anslutning eller GA så skulle jag avråda en enskild VA anläggning och istället vänta. Informationen är dålig från kommuner etc. men kolla upp själv vad som är på gång. Jag har varit med om fastighetsägare som sökt tillstånd för enskilt VA och betalat, och strax efter fått information om möjlighet till kommunal VA anslutning..... Ha is i magen och utred så långt ni kan!
Börja iallafall kolla upp detta med kommunalt VA, och om det inte är aktuellt isåfall NÄR det kan tänkas bli aktuellt. Ni kan påskynda processen om det är så att ert intresse är stort. Tråkigt att anlägga avloppsanläggningar för kanske 100k per fastighet om kommunen erbjuder en anslutning om 3-4år. Era anläggningar är godkända då...men 15år efter färdigställande lär ni få kämpa om det finns ett kommunalt VA alternativ.
En nackdel med passiva anläggningar är att de verkar ha svårt att leva upp till reningskraven vid hög skyddsnivå. Fosfor kan man kemiskt fälla eller binda i kassetter med Polonite. Kvävet är dock svårare att reducera. Allt fler kommuner nekar markbädd eller infiltration för WC+BDT vid hög skyddsnivå.
kommunerna får inte kräva minireningsverk
Får och får. Anser de att passiva anläggningar inte lever upp till kraven vid hög skyddsnivå så finns det inte mycket annat än minireningsverk eller slutna system för WC att välja på. Kungsbacka kommun godkänner inget annat än helt slutna system för WC i vissa delar av kommunen.
Sorterar man bort urinen klarar en passiv anläggning med lätthet av kraven vid hög skyddsnivå, annars blir det direkt problem med kvävereduceringen. Min uppfattning är att man inte längre godkänner infiltrationssystem i många kommuner så snart man ansluter WC då dessa inte anses klara kravet på 70% fosforreducering.
Sorterar man bort urinen klarar en passiv anläggning med lätthet av kraven vid hög skyddsnivå, annars blir det direkt problem med kvävereduceringen. Min uppfattning är att man inte längre godkänner infiltrationssystem i många kommuner så snart man ansluter WC då dessa inte anses klara kravet på 70% fosforreducering.