Hur ska man spika??
Ska igång att bygga väggelement inne i verkstan snart, å nu har jag en fråga om spikningen. Hur är lättast å bäst att slå i spiken, använder spikpistol. Spikningen mellan syll-väggregel-hammarband. När man bygger på golvet.
Alt1. Spiken gör som helst ingen nytta i dragande kraften. Men bättre i sidled?
Alt2. Skråspika från ytterkant på syll/hammarband?
Alt3. Skråspika från innsida syll/hammarband?
Alt4. Eller hur brukar man göra? Vilka laster ska spiken klara, är det bara i sidled, eller oxå dragande?
Mvh Martin
Alt1. Spiken gör som helst ingen nytta i dragande kraften. Men bättre i sidled?
Alt2. Skråspika från ytterkant på syll/hammarband?
Alt3. Skråspika från innsida syll/hammarband?
Alt4. Eller hur brukar man göra? Vilka laster ska spiken klara, är det bara i sidled, eller oxå dragande?
Mvh Martin
Redigerat:
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
När jag renoverade garageväggarna så gjorde jag som GustavW men stora garaget så spikades det som alt 1 och det sitter väldigt dåligt men sedan ska det på panel och när väggelementet är klart så sitter det ihop.
Jag gjorde 10 m långa bitar som lyftes med kran och syllen följde med.
Protte
Jag gjorde 10 m långa bitar som lyftes med kran och syllen följde med.
Protte
När vi spikar väggar på jobbet spikas dom enligt altenativ 1, vi har 34 mm syll och hammarband och 90 mm maskinspik. Precis som prototypen skriver, när spikreglar för fasadbeklädnaden och skivorna på insidan kommit på så styvar det upp så det räcker.
Medlem
· Västra Götaland
· 3 949 inlägg
En tanke - om man lägger syll, reglar och hammarband ner på bottenplattan och sedan spikar ihop ramen på plats för att sedan resa den upp så hänger ju inte syll och reglar i hammarbandet.
Är det ändå risk att taket ger sådana lyftkrafter att väggen riskerar att flyga isär även om man har gips skruvat på insidan. Eller har jag missuppfattat allt - handlar det om sidostyvhet och inte att taket seglar iväg med hammarbandet?
Frågar eftersom jag tycker det generellt är jobbigt att skråspika. Kanske man skulle förborra för att få spiken att sikta rätt?
En annan sak, normalt säger man att islagslängden på spik skall vara dubbelt mot tjockleken på det infästa, blir inte det svårt att uppnå med alternativ 3?
Mvh,
Anders Nilsson
Är det ändå risk att taket ger sådana lyftkrafter att väggen riskerar att flyga isär även om man har gips skruvat på insidan. Eller har jag missuppfattat allt - handlar det om sidostyvhet och inte att taket seglar iväg med hammarbandet?
Frågar eftersom jag tycker det generellt är jobbigt att skråspika. Kanske man skulle förborra för att få spiken att sikta rätt?
En annan sak, normalt säger man att islagslängden på spik skall vara dubbelt mot tjockleken på det infästa, blir inte det svårt att uppnå med alternativ 3?
Mvh,
Anders Nilsson
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Syllen sitter ihop med hammarbandet med hjälp av ytterpanel och skivmaterial på insidan.
Sitter sedan takstolarna i hammarbandet och syllen i betongplattan så kommer betongen att följa med taket.
Protte
Sitter sedan takstolarna i hammarbandet och syllen i betongplattan så kommer betongen att följa med taket.
Protte
Jag har spikat enligt alt1 på både huset, friggeboden och garaget.
Som protte skriver så är det skivmaterialet på insidan (gips/spån osv) och ev utegips eller asfaboard på utsidan och slutligen spikläkt och panel som faktiskt håller ihop skiten.
Så det behöver endast vara såpass stadigt att man kan resa stommen.
Ska man t.ex. lyfta väggsegment med traktor eller kran måste dom givetvis hålla ihop under lyftet.
Man kan undra om verkligen några gipsskruv i gips verkligen ska kunna hålla ihop det, alla vet ju vad lätt det är att rycka sönder gipsskivan.
Men säg att varje skruvinfästning håller för 20kg, då ger alla skruv längs ytterväggarna en total hållfasthet på ungefär 2-3 ton (20-30 kN), sådana vindkrafter blir det inte (tillsamman med egenvikt av grejerna) att det förmår att rubba något.
Till detta har du sen ytterpanel och ev andra skivor osv.
Detta gäller alltså för småhus, typ 1 o 1-1/2-planare och garage. Högre hus måste givetvis beräknas av någon kunnig då vindkrafterna snabbt blir stora på högre hus.
Även carports, vedbodar och sånt ska man tänka efter lite extra på, för där saknas ju ofta dessa extra förankringar som byggskivor utgör samt att byggnaden har låg egenvikt.
En carport skulle jag aldrig bygga utan att förankra syll/reglar(stolpar)/hammarband/takstolar med spikplåtar, montageband eller liknande. Samt inte att förglömma, staga denna byggnad mot skjuvning av väggsegmenten.
Som protte skriver så är det skivmaterialet på insidan (gips/spån osv) och ev utegips eller asfaboard på utsidan och slutligen spikläkt och panel som faktiskt håller ihop skiten.
Så det behöver endast vara såpass stadigt att man kan resa stommen.
Ska man t.ex. lyfta väggsegment med traktor eller kran måste dom givetvis hålla ihop under lyftet.
Man kan undra om verkligen några gipsskruv i gips verkligen ska kunna hålla ihop det, alla vet ju vad lätt det är att rycka sönder gipsskivan.
Men säg att varje skruvinfästning håller för 20kg, då ger alla skruv längs ytterväggarna en total hållfasthet på ungefär 2-3 ton (20-30 kN), sådana vindkrafter blir det inte (tillsamman med egenvikt av grejerna) att det förmår att rubba något.
Till detta har du sen ytterpanel och ev andra skivor osv.
Detta gäller alltså för småhus, typ 1 o 1-1/2-planare och garage. Högre hus måste givetvis beräknas av någon kunnig då vindkrafterna snabbt blir stora på högre hus.
Även carports, vedbodar och sånt ska man tänka efter lite extra på, för där saknas ju ofta dessa extra förankringar som byggskivor utgör samt att byggnaden har låg egenvikt.
En carport skulle jag aldrig bygga utan att förankra syll/reglar(stolpar)/hammarband/takstolar med spikplåtar, montageband eller liknande. Samt inte att förglömma, staga denna byggnad mot skjuvning av väggsegmenten.
Inte för att jag är byggnadsingenjör, men att räkna med hållfastigheten i väggbeklädnaden skulle jag nog vilja hävda är lite vårdslöst. Vindkrafterna kan utan vidare bli flera hundra kilo (tusentals N egentligen) per m2.
http://video.bobvila.com/m/21315221/hurricane-straps-clips-anchor-bolts.htm
http://video.bobvila.com/m/21315221/hurricane-straps-clips-anchor-bolts.htm
Inte undra på att stålpriserna har skjutit i höjden ... 
Det är precis så man gör. I princip alla lägre byggnader med regelstomme (trä eller stål) använder enbart, eller iaf huvudsakligen, skivverkan i väggbeklädnaden för att hålla emot horisontella krafter av vind.mycke_nu skrev:
Filmen visar hur man hanterar vertikala laster uppkomna av vind. Och att det finns något så fantastiskt som byggbeslag....mycke_nu skrev:
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Men hur många tak blåste bort under stormarna Per och Gudrun? Det som bruka hända i Sverige är att takplåt lossnar.
Videon är amerikansk och deras byggteknik är väl inte som vår OCH deras stormar är MYCKET häftigare.
Jag kommer nog att spika nästa bygge enligt alt. 1 OCH spika på ytterpanelen OCH lyfta med kran och det kommer att hålla ihop.
Videon är amerikansk och deras byggteknik är väl inte som vår OCH deras stormar är MYCKET häftigare.
Jag kommer nog att spika nästa bygge enligt alt. 1 OCH spika på ytterpanelen OCH lyfta med kran och det kommer att hålla ihop.
Jag har enbart diskuterat vertikala krafter, självklart klarar skivorna de horisontella.
Eftersom jag har bott i USA i 12 år har jag sett mycket av deras byggteknik i lösvirke, och den är imponerande när det gäller dimensionering av stommen. Synnerligen rejält med svenska mått mätt skulle jag vilja säga.
Kraftiga stormar är förvisso betydligt mer frekventa i USA, men när vi får en Gudrun eller Per vill man att stommen är beräknad för krafterna och inte förlita sig på att gipsen håller ihop bygget.
Eftersom jag har bott i USA i 12 år har jag sett mycket av deras byggteknik i lösvirke, och den är imponerande när det gäller dimensionering av stommen. Synnerligen rejält med svenska mått mätt skulle jag vilja säga.
Kraftiga stormar är förvisso betydligt mer frekventa i USA, men när vi får en Gudrun eller Per vill man att stommen är beräknad för krafterna och inte förlita sig på att gipsen håller ihop bygget.
Upplagsreaktionerna på mina takstoler som takstolstillverkaren räknat fram (med avseende på egenvikt, snövikt, vind för trakten och terrengtyp) har ett maxvärde och ett minvärde, i de olika riktingarna. Maxvärdet är alltså med full snölast och minvärdet kan bli negativt (har jag sett när jag lekt med mitt egna takstolsprogram) men på mina takstolar är det i alla situationer ett positivt värde.
Negativt blir det när vissa vindförhållanden räknas in.
Mest negativt blir det vid blåsiga orter, lätta tak, vissa taklutningar och terrängtyp 0.
Men vi har som sagt betryggande positiva värden, bl.a pga tungt tak (betongpannor). Jag tror att jag endast behöver förankra takstolarna för sidolaster, men nu blir det naturligtvis åt alla riktingar då vinkelspikplåtar använts.
Sen nere vid syllen kan det addera nya lyftkrafter, då vinden blåser på sidan av huset så vill huset välta ungefär som en tändsticksask på högkant. Då blir det lyftkrafter på vindsidan och extra stora tryckkrafter på läsidan.
Detta har jag inte alls räknat på, då detta är ett 1.1/2-planshus i en normalblåsig miljö.
Höga hus eller hus på kalfjället måste däremot självklart ta detta problem på allvar.
Negativt blir det när vissa vindförhållanden räknas in.
Mest negativt blir det vid blåsiga orter, lätta tak, vissa taklutningar och terrängtyp 0.
Men vi har som sagt betryggande positiva värden, bl.a pga tungt tak (betongpannor). Jag tror att jag endast behöver förankra takstolarna för sidolaster, men nu blir det naturligtvis åt alla riktingar då vinkelspikplåtar använts.
Sen nere vid syllen kan det addera nya lyftkrafter, då vinden blåser på sidan av huset så vill huset välta ungefär som en tändsticksask på högkant. Då blir det lyftkrafter på vindsidan och extra stora tryckkrafter på läsidan.
Detta har jag inte alls räknat på, då detta är ett 1.1/2-planshus i en normalblåsig miljö.
Höga hus eller hus på kalfjället måste däremot självklart ta detta problem på allvar.