110mm - 140mm diameter borrhål = någon skillnad?
110mm borrdiameter är deras standard för bergvärme, fast de kunde köra 140mm (vattenbrunn standard) utan prisskillnad...
Frågan är då, skulle det inte vara bättre med 140mm för bergvärmen? eller är de ingen skillnad?
Frågan är då, skulle det inte vara bättre med 140mm för bergvärmen? eller är de ingen skillnad?
Nu kan inte jag detta men en vild gissning borde vara att de kör med 110mm för att det är billigare (går snabbare) att borra ett mindre och och sedan sitter det väll ingen pump i själva borrhålet som vid ett vattenhål.
Om jag har fel så får bergvärme lordarna rätta mig
Om jag har fel så får bergvärme lordarna rätta mig
Blir det ingen som helst prisskillnad?
Jag tänker på saker som grövre foderrör och sånt ...
Jag tänker på saker som grövre foderrör och sånt ...
enligt borraren jag pratade med så skulle det inte bli dyrare om jag valde det större
Man får inte tillgång till mer berg för att man har ett större hål.
Ett djupare hål ger däremot tillgång till mer berg.
Enda sättet att spara något på ett större hål är att lägga ner en grövre slang. Då sparar man lite eftersom brinepumpen kommer dra lite mindre ström.
/Hasse
Ett djupare hål ger däremot tillgång till mer berg.
Enda sättet att spara något på ett större hål är att lägga ner en grövre slang. Då sparar man lite eftersom brinepumpen kommer dra lite mindre ström.
/Hasse
kanske det men nu är jag mer mån att få det mest effektiva till bergvärmen för att impa på er, hehe
Här kan du läsa lite om borrhål som frusit, notera vilken diameter som är mest utsatt.
http://epubl.ltu.se/1402-1617/2005/070/LTU-EX-05070-SE.pdf
Du verkar ju vara mån om att få en så säker anläggning som möjligt och då bör du nog välja den mindre diametern= mindre vatten volym som kan klämma slang om det mot förmodan skulle ske någon frysning
http://epubl.ltu.se/1402-1617/2005/070/LTU-EX-05070-SE.pdf
Du verkar ju vara mån om att få en så säker anläggning som möjligt och då bör du nog välja den mindre diametern= mindre vatten volym som kan klämma slang om det mot förmodan skulle ske någon frysning
jo jag vet att det finns fler dokumenterade frysta hål av den större diametern. Fast jag bor inte så högt upp så borde gå ändå.
Nu blir det dock det mindre hålet. Kanske sätta distanser på slangarna så de trycks mot berget. osv.
oj nästan ett år sedan jag klurade.. kanske hög tid att få värme denna vintern iaf
Nu blir det dock det mindre hålet. Kanske sätta distanser på slangarna så de trycks mot berget. osv.
oj nästan ett år sedan jag klurade.. kanske hög tid att få värme denna vintern iaf
Gammal tråd men bumpar den lite snabbt.
Torde inte 110mm borra vara effektivare än 140mm i det avseendet att kontakten mellan kollektor och bergvägg blir bättre p.g.a minskad distans? ju tightare berget omsluter kollektorn, desto effektivare värmeöverföring.
Därför är också återfyllda borrhål effektivare, eftersom exempelvis stenmjöl leder värme bättre än vatten. Så en vattenfylld 110mm borra borde således vara effektivare än en vattenfylld 140mm borra. Om hålet återfylls så bör ju skillnaden minimeras till nästan obefintligt dock.
Eller vad tror ni?
Torde inte 110mm borra vara effektivare än 140mm i det avseendet att kontakten mellan kollektor och bergvägg blir bättre p.g.a minskad distans? ju tightare berget omsluter kollektorn, desto effektivare värmeöverföring.
Därför är också återfyllda borrhål effektivare, eftersom exempelvis stenmjöl leder värme bättre än vatten. Så en vattenfylld 110mm borra borde således vara effektivare än en vattenfylld 140mm borra. Om hålet återfylls så bör ju skillnaden minimeras till nästan obefintligt dock.
Eller vad tror ni?
Men det är väl vattnet i berget man tar värmen ifrån, inte berget självt ...?
Har du haft värme i 6 år nu, eller klurar du fortfarande ...?Y Yrrol skrev:...oj nästan ett år sedan jag klurade.. kanske hög tid att få värme denna vintern iaf
Y Yrrol skrev:jo jag vet att det finns fler dokumenterade frysta hål av den större diametern. Fast jag bor inte så högt upp så borde gå ändå.
Nu blir det dock det mindre hålet. Kanske sätta distanser på slangarna så de trycks mot berget. osv.
oj nästan ett år sedan jag klurade.. kanske hög tid att få värme denna vintern iaf
fick du någon värme? Eller klurar du än
Värmen kommer väl från berget egentligen, medan vattnet är värmetransportör?Mikael_L skrev:
Annars skulle de som har "torra" borrhål inte kunna få ut någon vidare effekt.
"Torra" borrhål fyller man i regel upp med vatten, men det är enbart för att värmeöverföringen skall bli bättre mellan bergvägg och kollektor.
Ett torrt hål, där det ej kommer in något vatten, är också ett tätt hål, dvs om du fyller hålet med vatten så blir det kvar där. Det är bara via foderrörslocket där kan dunsta bort vatten i så fall, men de locken tätar rätt bra, så det blir väl inte mycket "svinn" där.
Och eftersom vattnet tjänar som värmetransportör, så kan man ju också ersätta vattnet med exempelvis bentonit, eller stenmjöl för att nämna ett par exempel. Och eftersom bägge de materialen leder värme bättre än vatten, så blir ett återfyllt hål effektivare än hål med endast vatten i.
Återfyllda borrhål är också av samma anledning aktiva lika långt upp som det återfylls. Och eftersom det återfylls ända till toppen så är ett återfyllt hål 100% aktivt.
Exempel: Jag har ett 220m djupt hål återfyllt med stenmjöl ända till topp, vilket gör mitt borrhål 100% aktivt, dvs 220m aktiv djup.
Att det flödar mycket vatten i berget är dock samtidigt önskvärt, eftersom även om det inte är vattnet som är värmekällan, så transporterar det ju ändå värme en del i berget. Så om där flödar vatten i borrhålet hela tiden, så tillför det lite värme från övriga berget även längre bort ifrån. Ett borrhål kyls ju av med tiden och stabiliseras till slut efter några års användning, och vattnet som flödar i borrhålet höjer ju den tempen lite, eftersom vattnet transporterar dit värme från övriga berget som inte är nedkylt av kollektorn
Det är viktigt att inte underdimensionera ett borrhål p.g.a kylningen av kollektorn. För om man underdimensionerar och borrhålet kyls för snabbt, så tillför ju berget till slut mindre värme än vad man tar ut, och det är inte önskvärt. Ett djupare borrhål har ju mer bergmassa att hämta värme från, så en sådan dimensionering kyler inte av berget så mycket att inte berget hinner återhämta sig.