Har en fråga ang längden på uppsägningstid.

En kollega till mig sa upp sig för någon dag sedan. Han räknade med att ha en kalendermånads uppsägningstid.
Men min firma sa att dett gäller 30 arbetsdagar inte en kalendermånad.
Tyckte det lät konstigt, har alltid hört en månad.

Läste i LAS där står det

11 § För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.
Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av- två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,
- tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,
- fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år,
- fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år, och
- sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år

Någon som vet tolkninigen?
 
Jag vet. Arbetstagare här rätt till längre uppsägningstid än en månad. Inte arbetsgivaren. Och det är 30 dagar som gäller inte arbetsdagar. Säg till din kompis att säga det till sin chef. Blir det strul ändå ring facket, brukar räcka med att hinta om detta så blir chefen snällare :)
 
Kolla kollektivavtalet också (om det finns sådant), inte enbart i las.
 
Tyresö
Din kollega kan göra som fackföreningen har förhandlat fram om anställdas rättigheter:
Kollegan kan efter en kalendermånad "plötsligt" bli sjuk, vård av barn, komma för sent och gå hem för tidigt, missköta jobbet - rentav sabotera och sist men inte minst: Kollegan kan ställa sej och pissa på chefens skrivbord! Facket har ju sett till att anställda som betér sej sådär, råkar i värsta fall ut för ett försoningssamtal med chefen - med underton att det är chefen som har betett sej fel. Kollegan kan bete sej så illa att chefen till slut inte, pga såna människors företagssabbotage, har råd att ha honom/henne kvar

Några andra småföretagare här på forumet som är av en annan åsikt?
 
Tyresö skrev:
Din kollega kan göra som fackföreningen har förhandlat fram om anställdas rättigheter:
Kollegan kan efter en kalendermånad "plötsligt" bli sjuk, vård av barn, komma för sent och gå hem för tidigt, missköta jobbet - rentav sabotera och sist men inte minst: Kollegan kan ställa sej och pissa på chefens skrivbord! Facket har ju sett till att anställda som betér sej sådär, råkar i värsta fall ut för ett försoningssamtal med chefen - med underton att det är chefen som har betett sej fel. Kollegan kan bete sej så illa att chefen till slut inte, pga såna människors företagssabbotage, har råd att ha honom/henne kvar

Några andra småföretagare här på forumet som är av en annan åsikt?
Nja, jag vet inte riktigt vad du har fått din verklighetsbeskrivning ifrån. Låter snarare som en sjuk arbetsgivare som skulle få en anställd att göra så eller att man har totalt fel kännedom och kompetenskoll på den man anställer. Jag vet inte riktigt vad du försöker få fram i diskussionen, men jag tycker du borde få en mer objektiv syn på det hela.

Du är säkert emot LAS också och har argument som att de är bara de som inte sköter sitt jobb som vill ha kvar LAS. Nu kanske jag är ute och seglar men du känns som en sådan person:). Jag vet fall där det kan slå fel men i det stora hela så är det en bra form som ger stabilitet i Sverige. Att vi har trygghetssystem i Sverige med "bra" a-kassa och så vidare gör exempelvis att vi har mycket fördelar gentemot andra länder. Nu blev jag väldigt filosofisk här och segla utanför ämnet:).

Till TS, kolla med ditt lokala ombud vad ni har förhandlat fram på er arbetsplats. Det kan mycket väl finns något sådant form av avtal med 30 arbetsdagar, men rent spontant känns det inte så troligt.
 
Små företag har väl sällan kollektivavtal eller fackverksamhet? Jag har bara varit med om 30 dagar från dagen man satte punkt men ofta förhandlingsbart med en vettig chef.
 
På 80-- talet hade jag enb chef som sade upp sig och bytte till ett företag som just då hade lagt ett fientligt uppköpsanbud på firman. Han förutsatte att han skulle få sluta på dagen, inte ville dom väl ha honom, "fienden" där i flera månader. Detta hände inte.

Då blev han sur och ställde sig en morgon vid en centralt placerad kopieringsmaskin, med en hög pärmar, samliga med en stor röd etikett "kvalificerat hemligt", (han var alltså chef för utvecklingsavdelningen, och firman hade en del extremt hemlig militär produktion). Det tog 20 minuter sedan hade firmans säkerhetschef mobiliserat 2 väktare som kom och eskorterade ut honom, därmed var hans uppsägningstid slut.
 
Jag har sagt upp mig, och enligt teknikavtalet Unionen/Sveriges ingenjörer/Ledarna är det månader som gäller, alltså inte typ 30 dagar, det tolkar jag som kalendermånader iaf...
Under 25 år och/eller anställd mindre än 6 månader = 1 månad uppsägningstid
25-29,99år och anställd mindre än 6år = 1 månad uppsägningstid
25-29,99år och anställd 6 år eller längre = 2 månader uppsägningstid
30-34,99år och anställd 0,5-6år = 2 månader uppsägningstid
30-34,99år och anställd 6år eller längre = 3 månader uppsägningstid
35- år och anställd längre än 6 månader = 3 månader uppsägningstid
 
Redigerat:
Tyresö
Locos skrev:
Nja, jag vet inte riktigt vad du har fått din verklighetsbeskrivning ifrån. Låter snarare som en sjuk arbetsgivare som skulle få en anställd att göra så eller att man har totalt fel kännedom och kompetenskoll på den man anställer. Jag vet inte riktigt vad du försöker få fram i diskussionen, men jag tycker du borde få en mer objektiv syn på det hela.

Du är säkert emot LAS också och har argument som att de är bara de som inte sköter sitt jobb som vill ha kvar LAS. Nu kanske jag är ute och seglar men du känns som en sådan person:). Jag vet fall där det kan slå fel men i det stora hela så är det en bra form som ger stabilitet i Sverige. Att vi har trygghetssystem i Sverige med "bra" a-kassa och så vidare gör exempelvis att vi har mycket fördelar gentemot andra länder. Nu blev jag väldigt filosofisk här och segla utanför ämnet:).

Till TS, kolla med ditt lokala ombud vad ni har förhandlat fram på er arbetsplats. Det kan mycket väl finns något sådant form av avtal med 30 arbetsdagar, men rent spontant känns det inte så troligt.
Även du måste väl via din omgivning ha vetskap om hur det missbrukas med alla tidigare nämnda saker, och det kostar arbetsgivaren enormt, och då menar jag både pengar och tidsförseningar på pågående kundprojekt vilket kan göra att man som företagare kan förlora kunder. Jag har inget emot LAS, men det har gått till överdrift när det finns anställda som verkligen missbrukar sina rättigheter och förstör för alla andra, och när man som chef ber dom att bara göra det dom är anställda för och sköta det, då springer dom till facket och gråter för att man tvingar dom jobba, sköta sitt jobb och göra rätt för sin lön.

Jag har själv tidigare i mitt liv haft ritiga arslen till chefer, som skällde, skrek och betedde sej helt irrationellt, trots att jag var extremt skötsam och dessutom aldrig missbrukade mina rättigheter som anställd - det är därför jag driver företag. Varför ska man som en extremt skötsam anställd, dra in pengar åt en chef som betér sej som ett arsle?

Om du fördjupar dina kunskaper i LAS, så kommer du att inse att det i Sverige är mer eller mindre omöjligt som arbetsgivare att göra sej av med en anställd som är helt utan skrupler och missbrukar alla sina rättigheter - bara för att behöva jobba så lite som möjligt.

Även du måste väl i ditt arbetsliv stött på såna lata, egoistiska skrupelfria människor?
 
Jag har 6månader som jag måste stanna om jag säger upp mig, tvärt om är det 12 månader.

Finns ju både för o nackdelar med detta.
 
Har för mej det är kollektivavtalet som reglerar om man har sånt.
Som chef är jag angelägen om att "bli av med" dom som säger upp sej så fort som det bara är möjligt. Inte för jag tycker illa om nån utan för att en person som är på väg bort från jobbet inte bidrar med nåt speciellt positivt i verksamheten. Kan behövas upplärning av efterträdare ibland men förhoppningsvis kan nån annan göra det, vi skiljs som vänner så fort som möjligt.

Säger jag/vi upp nån så gäller arbetsbefrielse i princip, bort från jobbet så får man betala lön ändå under uppsägningstiden men hellre det även om det känns lite surt att den som man sparkar kan få lön utan att arbeta längre tid än den som säger upp sig själv och som gjort ett bra jobb.
Just utifrån det anser jag att det är för svårt att säga upp folk pga inkompetens etc men det måste finnas ett skydd för en anställd också, det är ingen enkel fråga och man ska inte kunna sparka folk hur som helst.
 
Tyresö skrev:
Även du måste väl via din omgivning ha vetskap om hur det missbrukas med alla tidigare nämnda saker, och det kostar arbetsgivaren enormt, och då menar jag både pengar och tidsförseningar på pågående kundprojekt vilket kan göra att man som företagare kan förlora kunder. Jag har inget emot LAS, men det har gått till överdrift när det finns anställda som verkligen missbrukar sina rättigheter och förstör för alla andra, och när man som chef ber dom att bara göra det dom är anställda för och sköta det, då springer dom till facket och gråter för att man tvingar dom jobba, sköta sitt jobb och göra rätt för sin lön.

Jag har själv tidigare i mitt liv haft ritiga arslen till chefer, som skällde, skrek och betedde sej helt irrationellt, trots att jag var extremt skötsam och dessutom aldrig missbrukade mina rättigheter som anställd - det är därför jag driver företag. Varför ska man som en extremt skötsam anställd, dra in pengar åt en chef som betér sej som ett arsle?

Om du fördjupar dina kunskaper i LAS, så kommer du att inse att det i Sverige är mer eller mindre omöjligt som arbetsgivare att göra sej av med en anställd som är helt utan skrupler och missbrukar alla sina rättigheter - bara för att behöva jobba så lite som möjligt.

Även du måste väl i ditt arbetsliv stött på såna lata, egoistiska skrupelfria människor?

Problemet är väl just att det finns många arseln som chefer som just skulle utgöra ett maktmissbruk och sparka folk åt höger och vänster. Men visst förstår jag dig, det finns många lata som man blir bra mycket sne på. Själv jobbar jag inom ett mindre företag och där går det alltid att bli av med folk som man inte vill ha på ett eller annat sätt. Jag har också en närstående som har ditt problem så att säga med folk som vill jobba på ett företag men så finns där "gamlingar" som bara förstör. Så givetvis är inte allt positivt med LAS, men alternativet att vara helt utan det är jag skeptisk till. Utan att vara allt för bevandrad på arbetsrätt så går det alltid att ge en anställd skriftliga varningar som gör att det går att avskeda denne. Givetvis inte alltid så lätt den vägen heller på grund av många faktorer men ändå....
 
Zebba skrev:
Har en fråga ang längden på uppsägningstid.

En kollega till mig sa upp sig för någon dag sedan. Han räknade med att ha en kalendermånads uppsägningstid.
Men min firma sa att dett gäller 30 arbetsdagar inte en kalendermånad.
Tyckte det lät konstigt, har alltid hört en månad.
Otroligt enkelt att reda ut genom att dina kollega läser sitt anställningsavtal. Att en månads uppsägningstid skulle innebära 30 arbetsdagar har jag aldrig hört talas om så det kan jag nog våga mig på att sticka ut hakan och säga att det är trams. Slutade själv för knappt ett år sen med en månads uppsägningstid och det var en månad som gällde och inget annat.
 
Tyresö
mr_bygg skrev:
Otroligt enkelt att reda ut genom att dina kollega läser sitt anställningsavtal. Att en månads uppsägningstid skulle innebära 30 arbetsdagar har jag aldrig hört talas om så det kan jag nog våga mig på att sticka ut hakan och säga att det är trams. Slutade själv för knappt ett år sen med en månads uppsägningstid och det var en månad som gällde och inget annat.
Har också varit min verklighet under alla år jag jobbade som anställd. Har svårt att förstå hur man kan tolka anställningsbeviset på ett annat sätt.
 
Det är inte alltid som det är så svårt att sparka folk. En bekant till en bekant drev ett mindre företag. Han hade en anställd som skulle sköta receptionen, en bransch där kunderna normalt inte träffar någon annan en receptionisten. problem uppstod, hon utvecklade tecken på mental ohälsa, kunder reagerade. Vid minsta lilla diskussion så kallade hon på facket.

Nåväl företagaren blev mer och mer bekymrad, och bestämde sig för att lägga ned. Men tog en sista chans och ringde till hennes fackförening för att förhöra sig om det verkligen inte skulle kunna gå att säga upp henne, så att övriga arbetstillfällen kunde räddas.

Han hann inte ens framföra sitt ärende, kan kom bara så långt som att det gällde deras medlem X. Då avbryter ombudsmannen honom och säger: "jag antar att du vill säga upp henne pga. arbetsbrist, jag skall skicka över blanketter till dig så ordnar det sig".
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.