Här står vi nu med halva grunden uppgrävd, för dåligt fall i de halvlagda dräneringsrören, puts som ser ut att hänga ca 10 cm utanför grundväggen och berg alldeles inpå huset på baksidan. Åsså väntas minusgrader - vilket flax.

På detta forum brukar det ju finnas gott om kunnigt folk som gärna delar med sig av erfarenheter och kunskaper så jag slänger ut en metkrok och hoppas på napp.

Bakgrund: hus från -44 som står i en sluttning, med källarvåning i någon typ av "ficka" i det sluttande berget. Vi dränerar nu den värst drabbade hälften för att ta andra hälften senare ev i samband med tillbyggnad.

1. Vi hade tänkt sätta isodrän runt hela kåken, men om vi ser rätt nu är det ungefär 10 cm mellan bergväggen och grundmuren på baksidan där det är som värst och berget sluttar mot huset. Utan att spränga lär vi inte få plats med isodrän. Vilka alternativ har vi? Kan källaren "andas" även med platonmatta på en av väggarna (in- eller utsida)? Kan man blanda dessa lösningar med gott resultat?

2. Putsen på källarväggen ser ut att släppa ganska betänkligt. Jag har läst att man kan "laga" med cement eller nåt men vi har gråsuggor i väggen och de kunde kanske spricka? Som jag förstår ska asfalten som finns på putsväggen bort - ska vi passa på att hacka ner hela putsen och bara ha gråsuggorna kvar, sätta isodränet direkt mot dem? Eller sätta fast isodränet med skruvar som också håller fast putsen?

Tacksam för kloka svar.
 
Platonmatta och 5cm markisolering(styrofoam tex) utanpå det funkar lika bra som isodrän. Lite billigare också och minst lika fin innemiljö. Och när du har börjat så så fortsätt runt huset med den metoden.
 
Kul att höra att det finns tunnare isolerplattor än 10 cm. Då har vi en chans att isolera bakom huset som det ser ut nu, utan att behöva göra så mycket åt stenen.

Här vill jag gärna ta tillfället i akt att fråga lite om platon vs isodrän, just när det gäller fukttransport och isolering.

Platon-metoden tycks gå ut på att sätta platon först och isoleringen utanpå, medan isodrän-metoden säger precis motsatsen och i utsatta lägen rekommenderar isolering närmast väggen och platon utanpå. Vilken metod är bäst - när då?

Hos oss är det nog så att grundmuren KOMMER att vara fuktutsatt. Vi kommer helt enkelt inte ner längre med dräneringsröret och KAN inte leda bort allt vatten - vi har inte den där halva miljonen till övers som det lär kosta att spränga en "ränna" längs med hela husets grund, och då får detta helt enkelt bli "good enhough". Dvs grundmurens fot kommer inte att bli helt torr. Då känns det som att ett slutet skikt inte fyller sin funktion, eftersom muren kommer att bli fuktig underifrån. Rätt resonerat?

Därför känns det som att huvudprincipen i vårt fall är att få grundmuren att "andas" så mycket som möjligt dvs skapa möjlighet för fukten att ta sig därifrån igen. Och här blir det knivigt för både isodrän- och platonmetoden gör anspråk på att vara den bästa lösningen.

Isodrän är väl plastkulor med luft emellan. Jag kan fatta hur den tillåter fuktigheten att via luft transporteras därifrån igen. Platonmattan däremot är väl "tät" och ventileras bara genom spalten högst upp? I så fall begriper jag inte hur de kan ha lika goda ventilerande egenskaper. Förklara gärna den som vet.

Sen till isoleringen. För mig känns det kontigt att först sätta ett tätt skikt och sen isolering utanpå det - det känns bättre att ha platonmattan ytterst. Men har det egentligen någon betydelse? Blir det lika varmt ändå?

Som ni förstår är jag glad amatör i dessa frågor, men vi ska nu välja metod för just detta hus, och jag vill förstås välja det som gör just detta hus så torrt och varmt som möjligt.

Det jag oroar mig för i korta drag är att platonmattan på just vårt hus skulle stänga in fukten i grundmuren mer än den ventilerade den, ifall den nu är att betrakta som ett tätt skikt.

Till sist - nej, vi ska inte inreda källaren utan ha den just som källare så den behöver inte bli helt torr, däremot ska den inte vara så fuktig så att den skadar träkonstruktionen ovanpå eller så man inte kan förvara t ex lådor där utan att de blir fuktiga och luktar (så är det idag).

Långt, men det här är kniviga frågor.
 
Isodrän flyttar enligt tillverkatren ut kapilär ?? punkten från väggen till utsidan. Och visst, är det 10 centimeter mellan mur och berg får den plats. Bökigare måste det vara att lägga dränrör i nederkant...
Med platonmatta och isolering måste du då inte fylla efter med grus? Med isodrän återfyller du med befintligt matrial.
Gammal puts är bara att ta bort, om du sätter på isodrän, med palton vet jag inte. Har putsen släppt så skall den i vilket fall som helst bort.....

Tjärar man fortfarande bakom platonmattor??? Om ja, stänger man inte in fukten då?
 
Anledningen till att man fyller med grus när man dränerar oavsett med platon eller isdrän är för att leda vatten till underliggande dräneringsrör. Om jag har förstått det rätt i det här fallet vill han inte ha nåt rör och därmed gör gruset ingen skillnad. Självklart lägger man rör och fyller man med grus(8-16) även när man gör en dränering med isodrän. Isodrän är mer jobb och svårare än att sätta platon och isolering.
Och man tjärar inte en grund när man stoppar platon. När man har grävt upp så man har väggen öppen slipar man bort gammal tjära, åtminstone 40-50% för att få fukten ur väggarna. Det man ofta gör är att stoppa ett membran på klacken och upp över hålkärlet. Antigen flytmembran eller klister.

Principen med platon är att värmen inne i källaren tränger ut fukten ur din vägg och kondenserar sedan på platonmattan och rinner ner till dräneringssystemet. Isodrän gör likadant bara att vattnet ska rinna ner genom bitumen-behandlade frigolitkulor som samtidigt ska isolera.
Isodrän är sjukt porösa och går lätt sönder och svåra att kapa. Duken som sen ska täcka det är också rätt knepig att fylla mot utan att riva ner den.

Båda metoderna fungerar bra och är nog en smaksak samt prisfråga.
 
JakeoMalin skrev:
Isodrän är sjukt porösa och går lätt sönder och svåra att kapa. Duken som sen ska täcka det är också rätt knepig att fylla mot utan att riva ner den.

Båda metoderna fungerar bra och är nog en smaksak samt prisfråga.
Måste inflika att jag känner inte alls igen dessa problem. Jag har nyligen dränerat vårt hus med pordrän, som är i det närmaste exakt samma som isodrän.
Skivorna kapas busenkelt med vanlig fogsvans. De är porösa, men det är liksom det som är tanken. Inte upplevde jag att de gick sönder så lätt heller, men det beror kanske på hur man hanterar dem.

Tanken med skivorna är att kondenspunkten flyttas ut från väggen. Eftersom skivorna är vattengenomsläppliga och isolerande kommer temperaturen bli lägre ju längre ut från väggen som fukten kommer. När temperaturen sjunker kondenserar vattnet och rinner nedåt i skivan till dräneringsröret. Jag körde med dubbla skivor (200mm) vilket kanske kan vara overkill, men det rekommenderas när man har högt fukttryck från marken. Vi har blöt lera utanför så jag tog det säkra före...

När det gäller markduken så var den ganska styv. Det var inga problem alls att fästa den med några spikar i överkant isoleringen och skyffla i fyllningen. Den gled inte alls. Det kanske beror på markdukens kvalitet. N2 skall det vara, men det kanske finns olika sådana också.

Om man isolerar utanpå platon så lär temperaturen i spalten mellan mattan och väggen bli i det närmaste samma som väggens temperatur. Hur fukten då kan välja att kondensera på mattan men inte på väggen begriper jag inte. Platon lär fungera bra och det är många som använder det. Isodrän är dyrare men används väldigt flitigt. Enda förklaringen jag har till det är att folk betalar mer för att det faktiskt är bättre. Om det fungerar bättre i just ert lite speciella fall kan jag dock inte säga.
 
Då TS inte i dag skall ha värme i källaren, skulle jag rekomendera det dyrare alternativet.
Inte låta värmen (som då inte finns) trycka ut fukten. Han borde, enl. min mening lägga iso/por-drän istället.
Grus under för dränera bort vatten är en självklarhet, oavsett alternativ. (är det pordrän som har "egen" lösning?)
 
McGonagall skrev:
... Bakgrund: hus från -44 som står i en sluttning, med källarvåning i någon typ av "ficka" i det sluttande berget. Vi dränerar nu den värst drabbade hälften för att ta andra hälften senare ev i samband med tillbyggnad.
....
Tacksam för kloka svar.
Jag sitter i nästan exakt samma sits och jag är jätteglad att du startat den här tråden. Mitt hus är lite tidigare (36 -39) men exakt samma konstruktion, det är liksom insprängt i en bergknalle. På framsidan kan jag köra in bilen i källargaraget direkt från gatan men på baksidan är de närmast omöjligt att dränera.

Min grund är dock "omdränerad" i början på 80 och det sitter platonmatta på delar av källarväggen utsida. Jag har dock kraftiga fuktgenomslag på flera ställen, särskilt nere vid sockeln. Jag tänker inte heller inreda källaren (annat än att jag klinkar golven och målar väggar med silikatfärg) och jag kommer undvika att ha organiska material förvarade i möjligaste mån.

Jag har vitmögelangrepp på flera väggar, även innerväggar där jag antar att det är vatten som sugits upp kappilärt.

Det intressanta är att jag valt en helt annan initial approach än du. Jag har inledningsvis fokuserat på att höja temeperaturen i de utrymmen med för mycket fukt (Jag eldar pellets och har pannrum i källaren). Jag räknar med att den värme jag "slösar" i källaren får jag tillbaka genom att huset är friskare och att jag får en jämnare värme på våningen ovanför (varmare golv). Jag har även en avfuktare som går "non stop" och jag jobbar nu på att öka luftcirkulationen i källaren.

För att hålla en behaglig miljö även under den tid då jag inte eldar funderar jag på en solarvent som beskrivs bra i senaste numret på GDS.
http://gds.se/ventilation/varm-luft-till-kallaren Man bygger lätt en solluftvärmare för under 1000-lappen. Det finns säkert massor av trådar för det här på forumet.

I ett lite större rum där jag har vitmögel på väggen och fuktgenomslag har jag tänkt att förbättra miljön och luftströmningen genom att sätta in en vattenmatad fläktradiator som borde höja temperaturen i luften och även sänka den relativa fuktigheten.

Jag har även fokuserat på bra stuprörsdränering på utsidan, så jag inte häller litervis med vatten på mina källarhörn men jag tror nog att jag får ta fram trädgårdsspaden och gräva till slut jag också.

Det ska bli intressant att utbyta erfarenheter i den här tråden och även jag är otroligt nyfiken på vad alla andra har för förslag! Hur ser ni på min approach vs att dränera om på utsidan då man har så svåra förhållanden som vi har och hur mycket kan man egentligen lösa med "inomhusåtgärder"?

M v h

Niklas
 
Hej,

tack för alla tips och jättespännande Niklas att kunna diskutera lösningar och ideer i detta knepiga fall.

Angående val av initial approach så har vi resonerat så att vi helst vill ha en källare som av egen kraft håller ett juste klimat och går att förvara saker i. Vi vil helst inte lägga några extra pengar på drift av komfortabel källarmiljö. Ditt val av väg kanske ändå visar sig ekonomiskt försvarbart, speciellt om du har soldrivna grejer. Det ska bli spännande att se!

Niklas, du pratade om vitmögel. Vad är vitmögel? Det är inte såna där kalkutfällningar du menar? Var finns de - är det på den sidan huset som har platonmatta sedan tidigare, mot berget, eller åt andra hållet?

Nu fortsätter jag berätta vad som händer här:

Vi fick besök av en kille från Grontmij (tidigare BARAB), en firma som specialiserar sig på fuktutredningar och -metoder. Hans rekommendation var platonmatta och markisolering på baksidan. Jag frågade om isodrän och hans främsta invändning var att plattorna gick sönder lätt och var känsliga vid uppsättning. Han hade sett fall där stora stenar hade tryckts in i isodränet under återfyllnaden, som hade mosat ihop hela skiktet med påföljd att vatten hade trängt in MER i källaren efter dräneringen än innan. Jag ser inte detta som ett stort problem eftersom man ju har kontroll över just det momentet, ifall man återfyller manuellt som vi hade tänkt att göra. Ärligt talat känns det mer som slarv än något annat.

Vid det tillfället var det fortfarande inte helt klarlagt om det gick att ta sig ner på baksidan eller om husmuren var murad in i berget, men efter det grävde vi oss vidare ner och har nu frilagt tre stycken bergsknallar som sticker ut mot väggen. resten av berget ser ut att hålla sig på behörigt avstånd i alla fall så vitt vi kan se nu (det är ungefär 1.30 kvar som mest att gräva ner till grundsulan). Så vi fortsätter att försöka göra "det rätta" och ska nu spräcka bort dessa - sen får vi se hur det ser ut. En annan del av berget kommer också att åka, som gör det svårt att få ner dräneringsröret tillräckligt långt

Har fått kontakt med Nordisk Bygg & Borrsystem som i princip ska göra det hela utan stora maskiner. Det kostar en helt del men det tycks vara regel snarare än undantag när det gäller bergarbeten. Hur som helst, den här firman kändes seriösa, kunde utföra jobbet utan att behöva en 13 tons grävmaskin som understöd och kunde dessutom göra det ganska fort (det betraktas nog som ett ganska litet jobb i såna kretsar).

Sen till metod:
Jo, vi ska lägga dräneringsrör i botten, men troligen kommer deras högsta punkt inte att kunna hamna under husets lägsta punkt. Dvs vi kommer att ha dräneringsrören jäms med husets botten på minst något ställe även om vi naturligtvis strävar efter at få ner dem så långt det går. Men vi räknar inte med det.
Vi kommer inte att bila ur hela källargolvet och isolera under (är det någon idé om vatten kan sugas upp kapillärt i grundmurarna?).

Till sist en fundering angående avfuktare i källaren. Jag pratade med Isodrän på någon villamässa för ett år sedan och de var mycket negativa till att ha avfuktare under krypgrunder, som en del hustillverkare tycks skicka med som "standard". De menade att när man torkar ut utrymmet kommer fukten ändå att vandra in igen (ifall man inte utför åtgärder för att hålla den ute) - det finns ju hur mycket som helst att fylla på med. Är det inte samma princip som gäller för avfuktare i källare? Dvs fukt kommer att fortsätta vandra in i huset under evinnerlig tid, såvida det inte finns något som stoppar den?

Ifall vår isodrän-lösning inte håller tillräckligt juste klimat kanske vi också kommer att sätta in en avfuktare i källaren, eller åtminstone fundera igenom det ett varv till. Men hur rimmar isodrän och avfuktare ihop?
 
Är ju nästan identisk situation som vi har. Sluttande berg där huset mer eller mindre ligger i en utsprängd "låda" i det sluttande berget, bara nedsidan är fri. Trångt mellan berg och vägg på några ställen och med betongplattan från -79 gjuten direkt mot berget på ett par ställen.

Den gamla dräneringsslangen (vit) låg ovanpå berget vid sidan om sulan (se bild) mao den funkade inte alls eftersom den naturligtvis inte kunde samla in vattnet som kom under den från vänster nedför berget. När vattnet kom nedför berget stoppades det upp av plattans nederkant och fick således kontakt med plattan. Man kunde se på de mörka partierna av betongens yta längs plattans sida att vatten sögs upp ett par dm i den.

Jag spräckte och sågade rännor i berget med motorkap för att få ned det nya dränröret (svart) under bottenplattans nivå. Plattan vilar nu liksom på en upphöjning på berget och där det behövs löper alltså en ”vallgrav i berget” runtom där dränröret ligger. Schaktet har fått stå öppet under lång tid så jag haft tid att studera hur vattnet rinner till efter flera regn.

Resultatet blev riktigt bra, vattnet kommer inte längre åt betongen i plattan. Rel fuktighet i källaren har sjunkit med ca 20 procentenheter, från ca 70 % till ca 50 %, vilket sannolikt till stor del även förklaras av att vi inte återfyllt mer än att det täcker sulan och sedan trädäck mellan berg och källarvägg. Hade väntat oss en förbättring men detta var ändå över förväntan då plattan trots allt är en oisolerad 70-talare. 200 mm Isodrän utanpå sulan.
 
  • DSC04054.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
Det finns många motverkande krafter som avgör fukttransporten i en vägg och vilka som är störst varierar mellan varje fall. Vi kan här förstås bara diskutera dessa generellt utan att veta vilka som dominerar i varje enskilt fall.

Men jag tror generellt så här om värme och avfuktning:

Att värma upp luften i källare utan isolering kommer inte att minska den mängd vatten som sugs upp kapillärt i väggen utifrån. Ökad värme och ventilation kan dock minska den relativa fuktigheten i källarluften vilket kan öka avdunstningshastigheten från väggens yta. Ytan på källarväggen känns torrare men det innebär inte att mindre fukt tränger igenom ytan, bara att den fortare tas upp av luften i källaren än utan värmetillskottet. Mögelrisken minskar men knappast fukt- och saltbelastningen på väggfärgen.

Om man även värmer upp betongväggens innanmäte, vilket kräver utvändig isolering alternativt ett orealistiskt konstant värmetillskott riktat direkt mot hela väggytans insida (eftersom betong är grymt dåligt som isolering) kan det bidra till utgående diffusion inne i väggen. Men generellt är kapillärkraften som drar ev. vatten från utsidan inåt i väggen en mkt starkare kraft än diffusion. Och kapillärkraften rår man bara på från utsidan genom där att stoppa väggens kontakt med fritt vatten.

En avfuktare (eller ett konstant ventilationsutbyte till torr luft) sänker ånghalten i luften vilket skapar en större differens än innan mellan ånghalten i väggens porer och ånghalten i källarluften, vilket leder till att fukttransporten inåt (medelst diffusion) ökar. Avfuktaren jobbar mot sig själv, men så länge den tar 2 steg framåt och 1 steg bakåt så sjunker trots allt rel fuktighet i källarluften. Sänker man istället ånghalten vid väggens utsida bidrar det till fukttransport (medelst diffusion) utåt.

Isodrän, ouppvärmd källare/krypgrund utan värmetillskott och avfuktare tror jag är tveksamt i de flesta fall. Hur blir det med diffusionen? (Det handlar också om att väga högre driftkostnader i framtiden mot lägre investeringskostnader idag.) Men är det uppvärmt (som bidrar till utåtgående diffusion) och dräneringen fungerar (så att fukt drivet av kapillärkraft reduceras) så är det annan sak. Kommer fukten inifrån (tvätt, badrum) är det också en annan sak.
 
Redigerat:
Magnus Ladulås skrev:
Och kapillärkraften rår man bara på från utsidan genom där att stoppa väggens kontakt med fritt vatten.
.
och det kan man inte om man inte kan lägga utvändiga mattor hela vägen ner och en dränering under väggsulans nivå som i TS fall.

Jag skulle reparera putsen utvändigt, asfaltera tjockt hela vägen ner så långt man bara når och återfylla med finkornigt och ordentligt packat sand/lera så det inte blir mycket plats för rinnande vatten mellan kornen. Lägger man plastmattor av vilken slag som helst så hindrar dom inte vatten att krypa under och befukta väggen om dom inte täcker hela väggar.
Bergets lutning mot huset leder ju vatten mot grunden som är halvvägs dränerat och problemet kan bara öka istället för att minska särskilld vid snösmältning och skyfall då marken närmast huset är ej frusen eller ej väl packat och vatten hittar ditt den inte ska - där det är fri kontakt med nakna grundmurar längst nere - kapilärkraften rusar igång. Det känns som mattan kan inte skydda väggar när det behövs som mest. Fuktiga väggar (utan asfalt) isolerar dåligt och även murens lilla isoleringsförmågan går förlorat. Några cm frigolit gör varken från eller till.

Kan man inte utnyttja moderna Platon,Isodrän system fullt ut så verkar det gamla med asfalt och packat sand lika bra om inte bättre i sådan fall. Men frågar man matt-säljarna så har dom ju inte annat än sina systemprodukter att erbjuda ..... oavsett om det är lämpligt för TS eller ej
gaia
 
Bara en tanke. Om det bara är 10 cm mellan berget och väggen, kan man inte fylla mellan berget och väggen med betong och se till att det bli lutning utåt den sista biten mot väggen. Sedan pensla alltihop med gummiasfalt för att vatten skall rinna bort. Kanske inte är 10cm överallt i och för sig.
 
Magnus_Andersson skrev:
Bara en tanke. Om det bara är 10 cm mellan berget och väggen, kan man inte fylla mellan berget och väggen med betong och se till att det bli lutning utåt den sista biten mot väggen. Sedan pensla alltihop med gummiasfalt för att vatten skall rinna bort. Kanske inte är 10cm överallt i och för sig.
Ingen lyckad sak att göra. Då kommer berget i direkt kontakt med väggen. Berg leder värme jättebra, och berg är kallt, så det kommer "suga" ut massor med värme ur väggen, Och, vatten kan rinna uppför, när det själv vill och främst när vi inte vill. Finns inget i värden som kan stoppa vatten, bara "försena" det. Även glas läcker när tiden gått.. även om det tar tid.

Är glad att TS väljer Isodrän/pordrän. Det isolerat och flyttar kondenspunkten utanför väggen. Sen, som säljaren sa, han har sett skräckexempel, men återigen... SLARV. Följer man tillverkarnas "recept" så blir det bra, i nästan alla fall. Tråkigt att du inte kommer under ordentligt med dränslangen. Hur är det med bottenplattor som "står i vatten"....Det är väl ändå sannolikt att det inte är gjutet på berg.

Intressant med luftavfuktare-iso/pordrän. Utan tillskottsvärme, så "ser" jag vad som menas, och i TS fall är det knepigt. Men borde inte luftavfuktare OCH isodrän jobba ihop? Med eller utan värme?
Ser "större" fara att lägga på platonmatta och kallavfuktning på insidan. Lämnar inte luftavfuktare ifrån sig lite värme?
 
... och här en avrapportering (medan man minns) för att sluta cirkeln.

Nordisk Borr & Byggsystem var här i ungefär två dagar, understödda av en grävare. De spräckte bort en bergklack helt nära huset och gick på de tre utskjutande knallarna på baksidan med spräckkilar och slägga. Grävaren lyfte de värsta bortspräckta bumlingarna och hackade med mejsel på vissa klackar. Det blev ett litet missöde med en inknackad sten i grundmuren men det var inga problem att cleara det med firman. På det hela taget ett riktigt riktigt bra jobb.

Allt som allt kom vi ner under grundsulans nivå på den lägsta punkten, men på den högsta punkten är vi nog i höjd med den eller till och med över. Och for the record - nu när vi grävt upp kan vi se att huset INTE är gjutet på berg, men att de inte gjorde mer än absolut nödvändigt när de sprängde ut för grunden.

Satte Isodrän 10 cm runt om, dubbelt på en sida (där det fanns plats - övriga sidor har bara enkelt varv isodrän) och sen grus och dräneringsrör utanför. Eftersom dräneringsslangen i vissa fall ligger direkt ovanför berget var vi inte så supernoga med nivån på grusbädden under slangen. Själva uppsättningen av isodränet, duken och den där listen högst upp var väl egentligen hyggligt snabbt gjort, ändå tog det lång tid innan det var igenfyllt. Det dröjde ett tag innan vi fick tag på någon grävare som kunde hjälpa oss med igenfyllningen, men de kom till slut och sista bilderna togs i slutet av november medan snön yrde.

Sen blev det en stunds total kollaps i hushållet när vi försökte få bort leran från kläderna och få in någon typ av julstämning.

Hjälpte det, då? Naturligtvis har vi inte skrivit upp fuktighet före / efter (skulle vi förstås ha gjort) men det KÄNNS mycket bättre. Särskilt i källarförrådet, som var värst drabbat. -Tidigare stoppade vi inte dit mer än absolut nödvändigt och absolut inga finare kläder - nu vågar vi ha allt möjligt där och luften känns mycket bättre. Snickarboden i ena hörnet, som däremot är ouppvärmd, är förstås svinkall nu mitt i midvintern men det har nog inte med drän/isoleringen att göra utan snarare med ventiler som inte kan stängas till.

Ifall läget skulle visa sig annorlunda än just nu - dvs bättre inomhusklimat - återkommer jag i tråden.

Tills dess får jag önska alla andra förväntansfulla husägare som står inför en dränering lycka till!!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.