cederbusch skrev:
Kan man vända på frågan kanske? Ni som har en partner hemma, varför hjälper han/hon inte till mer?

(Förutsatt att huset samägs och inga funktionsnedsättningar förekommer)
Min väns sambo är en DAM! Tror du dom vill ha skit under dom dyra naglarna?
Min hustru däremot hjälpte ALLTID till.

Min ena sonens tjej, är för fin att smutsa skorna.
 
Mikael_L
Den här som helt klart drar det tyngsta lasset vad det gäller att hjälpa till så det någonsin blir färdigt är givetvis tjejen, som får ha hand om barnen och en massa annan markservice hela tiden.

Jäkligt orättvist att jag bara får hålla på med det roligaste ...
(Detta är en farlig situation som belastar förhållandet och spräcker många sådana)

Annars har min pappa varit den helt klart flitigaste hjälpen, han borde ligga på minst 2-300 timmar hjälp just nu
Sen har det influtit hjälp från vänner, ca 10 st som har hjälpt till i allt mellan ca 3 och 30 timmar totalt, men de flesta av dessa en arbetsdag, dvs ca 8 timmar.
 
cederbusch skrev:
Kan man vända på frågan kanske? Ni som har en partner hemma, varför hjälper han/hon inte till mer?
En grej kan ju faktiskt vara hur man säger det?
När en kvinna fixar på huset, tvättar bilen eller gräver i trädgården, då "hjälper hon till". Det gör mannen när han städar, lagar mat eller tar hand om sina barn. Om hon är borta på kvällen, då heter det att maken är "barnvakt", men inte när han är borta och hon är hemma.

Så är det inte hos, vi hjälps åt med allt. När det gälelr renoveringen gör jag det mesta av inköpen och palneringen, och så gott som all målning, medan maken gör det som har med maskiner, skruvar och spikar att göra, mina händer kommer inte överens med sådant och han har inte tålamod att måla.
 
Jag önskar att jag kunde säga min sambo men det kan jag inte:blushing: men det beror nog mest på min envishet + att hon har astma bl.a.Men någon ska ju städa,tvätta mm. ;)

Annars under min renovering så har min far hjälpt till med all eldragning inkl nya centraler, ledningar, uttag mm. vilket har varit super på flera sätt.

Även så har mina föräldrar gett både mentalt och ekonomiskt stöd som hjälpt mig mycket under "resans" gång.

90% har jag säkert gjort själv av min 4a åriga renovering.
 
kamilenski skrev:
Är barnen så pass gamla att dom hade kunnat hjälpa mer?
Bara äldsta dottern som är tolv. Och, det glömde jag att nämna, hon hjälper faktiskt till en hel del genom att ta hand om småsyskonen när mamma är på jobbet och pappa vill snickra någon timme. Fast det är inget som jag vill överutnyttja.
 
Farzan skrev:
Bara äldsta dottern som är tolv. Och, det glömde jag att nämna, hon hjälper faktiskt till en hel del genom att ta hand om småsyskonen när mamma är på jobbet och pappa vill snickra någon timme. Fast det är inget som jag vill överutnyttja.
År det bara jag som har barn i 30 år ålder?
;-)
 
Anna_H skrev:
En grej kan ju faktiskt vara hur man säger det?
När en kvinna fixar på huset, tvättar bilen eller gräver i trädgården, då "hjälper hon till". Det gör mannen när han städar, lagar mat eller tar hand om sina barn. Om hon är borta på kvällen, då heter det att maken är "barnvakt", men inte när han är borta och hon är hemma.

Så är det inte hos, vi hjälps åt med allt. När det gälelr renoveringen gör jag det mesta av inköpen och palneringen, och så gott som all målning, medan maken gör det som har med maskiner, skruvar och spikar att göra, mina händer kommer inte överens med sådant och han har inte tålamod att måla.
Jag håller med dig, gillar inte heller tankesättet att den ena hjälper den andra, trots att man ansvarar för det tillsammans. Ändå hamnade jag i den benämningen. Till mitt försvar så var det så TS vinklade tråden. :)

Vi verkar ha ngn snarlik fördelning hemma hos oss, även om frugan börjat jobba med de tyngre maskinerna mer och mer. Men det är fortfarande jag som gör övervägande del av jobbet och är den som har klart för mig alla steg som ska göras. Ibland upplever jag att frugan inte har det, och då känner jag mig lite ensam med alltihopa. Men det är väl så många kvinnor upplever det med hushåll och barn.
 
Sambon gör det mesta hemma och jag hjälper till med det jag kan (och får, han vill ogärna låta mig leka med maskinerna :) ) Däremot sköter jag markservice, hjälper till med tunga lyft och liknande. Svärfar fixar el-dragning och när det är dags för större och tyngre projekt så hjälper grannar, vänner och släkt till i den mån de har tid och kan.
 
Här är det jag som gör det mesta själv. Har dock ett arbete som är mycket bra för att bygga själv. 1 vecka jour från hemmet och en vecka ledigt. Lediga veckan blir det ca 6 h/dag plus "markservice vilket gör att vi har mycket tid till familjen när sambon kommer hem för dagen. Tullar ibland lite på de där 6 timmarna, t.ex. hämtar killen på dagis tidigare och gör nåt med honom.

Under helger försöker vi göra saker som vi bägge kan göra och så gäller det att ha något projekt som en 3 årig kille tycker är kul vid sidan av. När han är med och "hjälper till" vet jag inte om det är +/- tid eller om det går lika fort som om man hade varit ensam. Det är hur som helst kul att han vill vara med och måla, köra sand, lägga sten etc. Går antagligen över...

Har hjälp av sambons pappa, dock mest som barnvakt så vi kan jobba tillsammans. Min pappa kommer upp ibland, har ca 55 mil enkel väg, och hjälper till. Främst när det gäller VVS då han är röris.

Vänner och bekantar har vi en del där vi byter dagar med varandra. Jag anser att det går fortare och är mycket roligare om man är flera. Visst det kräver en del av den som "äger" bygget men om det planeras så att det finns jobb, verktyg och material för flera så har vi gjort som så att vi har bytt dagar med varandra. Roligare att skruva gips om man är två, framförallt i taket samma sak med tråkjobb som att flytta tegel och lägga papp så varför inte byta arbetsdagar och sedan har man två trevliga middagar samtidigt.
 
cederbusch skrev:
J...Till mitt försvar så var det så TS vinklade tråden. :)
Den dagen jag kan föda och amma...
;-)
 
När jag började med min husrenovering så var mina föräldrar med och grejade hela tiden nästan, men senaste 1,5 året så har jag varit mestadels själv.

Och eftersom jag bor själv så kan man komma hem vid ca 16:30, byta om och gå och greja tills 23:00 och sedan gå och lägga sig bara. :)

Men jag har mekat mycket med både bilar och traktorer i år och då blir det att man går och lägger sig efter midnatt varje dag.

Till minst hjälp i bygget måste jag väl säga är dom som hänger på "verktyg, maskiner och fordon" för dom har gjort allt mycket dyrare pga allt som man plötsligt blev tvungen att köpa. ;)
 
Jag gör det mesta själv men min sambo är grymt arbetssam och hjälper till så gott hon kan. Framför allt är det hon som städar och håller ordning på bygget vilket är fantastiskt mycket värt. Hade inte ens vågat tänka på hur det skulle ha sett ut om jag varit ensam... Eftersom hon håller ordning så har hon också koll på vart jag har alla verktyg och andra grejer, hon vet var allt finns, det är bara att fråga henne. Hon är min verktygs-Google :) Det kan dock bli lite jobbigt när hon är borta eftersom man då får springa runt hela huset och leta grejer:)
 
Jag sköter skruvdragaren och fruntimret Facebook :rolleyes:
 
Hemm är det jag som fixar, frun tar resten, men jag tar byggstädet. Hon tar oxå tjötet om att göra helt klart (tröskel, sista spiken, sista färgstryket.... ). I övrigt blir det vid stora projekt, Jag 90% fru 5% resten 5%.
Men... hantverkare och hjälpa dom... är att föredra. Mycket kan ja själv, och om jag så bara kokar kaffe till dom, så hjälper jag dom.
 
Jag har pappa som medhjälpare och "fiffiga-lösningar"-konstruktör. Mamma gör mackor och skickar med pappa. Lillebror, som är byggare på riktigt, får stå ut med att jag gör regelbundna raider i hans servicebilar och förråd och så får han tillbaka bilen full med ved.

/John
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.