Vi har haft de små barnen på övervåningen från ca 2 års ålder och vårt på nedre plan. Vi har inga problem haft med det. Problem kan väl först uppstå när det är typ herrgårdstorlek på huset. Gööör låååångt mellan rummen alltså, vi har i stort sett bara trappan som skiljer ju :D. Inte fel med lite avskildhet och i synnerhet när de är ännu större och som du själv sa de växer ( i rasande takt) ;D. Kör på bara!
 
Jo, ni lär nog höra barnen... den sortens människor brukar ju inte direkt vara tystlåtna av sig ;). Knalla i trappa lär de sig snabbt också. Lycka till!
 
MEA skrev:
Vi tvekar dock eftersom föräldrarsovrummet ligger på bv och barnrummen på ov.  
Våra barn är 1,5 och 4 år gamla. Just nu känns det avlägset att ha den lilla på en annan våning nattetid, !!
Skulle man kunna tänka sig att barnen delar det ena rummet på övervåningen och ni tar det andra under några år tills den minsta blivit lite större??

Så gör vi, då vi bara inrett med två rejäla sovrum på övervåningen med tanke på våra flickor (då de blir lite äldre ;))
Skulle personligen inte lämna en 1,5 åring ensam på annat plan i huset, men detta är ingen kritik mot dem som tycker det passar deras familj, men mig skulle det inte passa.
Sedan är det ju så att de gånger de tex. är sjuka, spec. när de är så små, så skulle jag tycka att det var väldigt knöligt att ha dem sovandes på annat plan i huset :-/

//Christina.

*EDIT* Då får ju barnen ett bra lekrum (kommande föräldrasovrum) på bottenvåningen under några år (om ni inte redan hade ett sånt rum över ;))
För enl. min erfarenhet så leker inte en 1,5 åring alls och en 4-åring bara knappt på dagarna i egna rum på övre plan om du själv vistas på bottenvåningen, utan då är alla leksaker iaf. på bottenvåningen i allmännhet och i köket i synnerhet ;).
Så att dela ett rum som rent sovrum betraktat under några få småbarnsår är enl. min erfarenhet inget som helst problem, även om det är skilda kön på barnen.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.