Betongbjälklag och värmegolv hmm?
Tänkte kolla med alla ni snillen där ute hur jag ska gå tillväga, tänkte nämligen installera golvvärme i kåken och tänkte börja med badrummet.
Jag har i nuläget krypgrund med oisolerat betongbjälklag. Bjälklagets platta är ca 5 cm tjock därefter kommer ett mellanskikt på ca 20 cm med något askliknade material (ej sand) och en 10 cm betongplatta (uppskattade mått) Huset är ett kedjehus byggt på 60-talet.
Var är det smidigast att bygga in golvvärmen då jag inte vill bygga på höjden? Ska ska jag bila ner golvplattan och utgå från bjälklaget då jag även måste isolera?
Vad är det mest optimala att bygga upp golvet igen till ex. flytspacklet?
/Daniel
Jag har i nuläget krypgrund med oisolerat betongbjälklag. Bjälklagets platta är ca 5 cm tjock därefter kommer ett mellanskikt på ca 20 cm med något askliknade material (ej sand) och en 10 cm betongplatta (uppskattade mått) Huset är ett kedjehus byggt på 60-talet.
Var är det smidigast att bygga in golvvärmen då jag inte vill bygga på höjden? Ska ska jag bila ner golvplattan och utgå från bjälklaget då jag även måste isolera?
Vad är det mest optimala att bygga upp golvet igen till ex. flytspacklet?
/Daniel
Redigerat:
Om du bilar bort övre kakan och sedan öser ut det "askliknade" materialet kommer du då få en plan självbärande yta? Av din konstruktion låter det otroligt om så inte skulle bli fallet men samtidigt låter din övre kaka konstrigt tjock för att bara skapa en yta. Om du får loss 30cm och ska bygga upp till existerande golvnivå skulle jag ha kört först 20-23 cm markisolering och sedan ovanpå det en kaka med ingjuten golvvärme på 7-10cm. Förmodligen går tunnare om kakan inte ska ha någon bärande funktion. EPSCement går även att använda men du tappar ordentligt med isoleringseffekt jämfört med markisolering. Flytspackel är normalt sätt duktigt dyrt så att gjuta stora tjocka kakor med detta kostar $$$. Antar att det är klinkers i det blivande badrummet så även att ta med i beräkningen är väntetiden för att kunna gå vidare med tätskickt och klinkers om du gjuter med normal betong. Golvspackel är mer förlåtande med tiden så du kan gå vidare snabbt. Tänker du dig trägolv i andra rum och ska göra allt i ett svep får du även ta hänsyn till hur fort du kan gå vidare där med att lägga golv.
Hur långt är det från undersidan av ditt bjälklag idag till marken och vad är det under?
Hur långt är det från undersidan av ditt bjälklag idag till marken och vad är det under?
Idag är det ca +/- 1 m i krypgrunden och den är plastad, vilket bör göra sitt.
Har idag igen aning om hur jämn ytan blir under men antar också att den borde vara relativt jämn., om inte kan jag jämna ut den på något sätt innan isolering? Jag upptäckte efter att jag gjorde en inspektionslucka till grunden att översta betongsulan ligger som ett flytande golv. I mellanskiktet ligger rören till elementen och huvudkranar.
Jag öser på med några fler funderingar då jag ändå grunnar på dem .
När det gäller momenten innan ingjutning är isolering, armering och värmeslinga rätt ordning?
Är tanken att jag ska sedan ska spackla upp fallet efteråt?
Hur fungerar det med att regla upp med golvspån istället för att gjuta ny golvplatta i övriga rum? Förstår att i badrum är träkonstruktioner av golv inte att föredra.
Är medveten om torktiderna berörande betong, får hoppas på snabbtorkande betong dock vet dock ej vilken som klarar värmegolv utan att torka ut.
Har idag igen aning om hur jämn ytan blir under men antar också att den borde vara relativt jämn., om inte kan jag jämna ut den på något sätt innan isolering? Jag upptäckte efter att jag gjorde en inspektionslucka till grunden att översta betongsulan ligger som ett flytande golv. I mellanskiktet ligger rören till elementen och huvudkranar.
Jag öser på med några fler funderingar då jag ändå grunnar på dem .
När det gäller momenten innan ingjutning är isolering, armering och värmeslinga rätt ordning?
Är tanken att jag ska sedan ska spackla upp fallet efteråt?
Hur fungerar det med att regla upp med golvspån istället för att gjuta ny golvplatta i övriga rum? Förstår att i badrum är träkonstruktioner av golv inte att föredra.
Är medveten om torktiderna berörande betong, får hoppas på snabbtorkande betong dock vet dock ej vilken som klarar värmegolv utan att torka ut.
Det är rekommendabelt att du tar reda på vad det där 20 cm tjocka askliknande mellanskiktet är för något innan du påbörjar något bilningsarbete. Tänk på att under 60-talet kunde man använda vilka hälsovådliga material som helst och var som helst.
Lite research visar att du har en flytande golvkonstruktion. Mellanskiktet är ett isoleringsmaterial med bärighet som klarar den övre betongpågjutningen. Det har ibland använts kork, perlit är nog också ett tänkbart alternativ.
Frågan är då: Är isoleringsmaterialet tillräckligt bra? I så fall - låt det vara kvar. Bila bort betongskiktet och gör en ny tunnare pågjutning. Fortsätt därefter med uppbyggnad enligt reglerna för våtrum.
Frågan är då: Är isoleringsmaterialet tillräckligt bra? I så fall - låt det vara kvar. Bila bort betongskiktet och gör en ny tunnare pågjutning. Fortsätt därefter med uppbyggnad enligt reglerna för våtrum.
Jag skulle öst ut det gamla och isolerat med frigolit lr liknande om det är en plan yta, annars hade jag gjutit med EPS. Använde själv EPS-bruk som isolering i vårt badrum i källaren dyrare men väldigt bra resultat. Vi har alltid använt flytspackel till att gjuta in värmeslangen, vet att flera på forumet brukar rekommendera betong men då får man långa torktider vilket vi aldrig velat vänta på. Flytspackel finns i olika typer vi har använt både sån som kräver armeringsmatta och sån som gick att använda utan armering.
Eftersom jag mest troligen behöver isolera så mycket som möjligt så kör jag på att rensa bärlaget och utgår därifrån. Sen återstår funderingen om jag ska flytspackla eller gjuta in det i betongen.
Har en gipsvägg som också kommer att behöver byggas om, förankrar jag regelverket då i den nya betongplattan?
Har en gipsvägg som också kommer att behöver byggas om, förankrar jag regelverket då i den nya betongplattan?
Vi har betongbjälklag över krypgrund (60-tal) och ovanpå det uppreglad spånskiva med 10 cm mineralull i större delen av huset. I våtutrymmena är det i stället 6 cm markisolering + 6 cm armerad betongkaka. Fördelen med spånskiva är väl att det är billigare, men frågan är om det är värt det om du ska golvvärme överallt. En risk med uppreglat golv på betongbjälklag över krypgrund är om det blir så fuktigt i krypgrunden på sommaren att det kryper upp fukt genom betongen och ger mögelangrepp på trät.
Jag tror inte du behöver överdriva behovet av isolering med tanke på att det är krypgrund under. Vi upplever inte våra golv som kalla trots den snåla isoleringen. Krypgrunden i sig fungerar ju i viss mån som isolering.
Jag tror inte du behöver överdriva behovet av isolering med tanke på att det är krypgrund under. Vi upplever inte våra golv som kalla trots den snåla isoleringen. Krypgrunden i sig fungerar ju i viss mån som isolering.
Så med andra ord borde jag undvika spånskiva helt i huset för att undvika fuktspridning från grunden...detta blir klart lite kostsamt om jag måste gjuta en ny betongplatta över alla tänkta värmegolvsinstallationer.
Angående oisolerad betongplatta är det så att krypgrunden redan isolerar till viss del och jag inte behöver överdriva med tilläggsisolering eller finns det ändå en risk för en betydande energiförlust?
Angående oisolerad betongplatta är det så att krypgrunden redan isolerar till viss del och jag inte behöver överdriva med tilläggsisolering eller finns det ändå en risk för en betydande energiförlust?
Tänk på att du nödvändigtvis inte behöver ha samma lösning i badrum som i andra rum med krypgrund under. I badrum dock med risk för fuktvandring underifrån och garanterat tätt uppåt skulle jag unvika spånskiva det så långt det går. Golvspån med värmespridningsplåt är ju annars en riktigt snabb lösning om du vill snabbt kunna gå vidare att lägga tex parkett.
Med lite gamla trådar på forumet borde det gå att enkelt göra en kalkyl på vad spårad golvspån och värmespridningsplåt kostar per kvadratmeter och jämföra med isolering, armering och betong. På båda sidorna ett osäkerhetsmoment i mängden jobb för att riva ut.
Med lite gamla trådar på forumet borde det gå att enkelt göra en kalkyl på vad spårad golvspån och värmespridningsplåt kostar per kvadratmeter och jämföra med isolering, armering och betong. På båda sidorna ett osäkerhetsmoment i mängden jobb för att riva ut.
Jag säger inte att man måste undvika det men det är en riskkonstruktion. Vi har inga problem med vår grund. Det bästa är om du kan mäta fukthalten i grunden, helst över året så att du får en uppfattning om det kan vara ett problem. Om du ska ha uppreglat golv så se åtminstone till att inte inte ha trä i direktkontakt med betongen.daniel76 skrev: