Hjälp!!! Timmerhus anno 1829.
Kära Byggnadsvårdsvänner,
Här kommer lite frågor till alla på forumet, det verkar nämligen vara här som man får de bästa svaren vad avser renovering av gamla hus. STORT TACK REDAN INNAN!
Sambon och jag köpte ett riktigt gammalt ruckel med 2 våningar på 250 kvm samt en bedårande sjötomt i norra Sverige och har nu börjat att återskapa det som förfallit under årtionde av förfall (det växte meterhöga björkar på balkongen...). Även fast vi kände oss pålästa och hyfsat kunniga inom det teoretiska så inser man nu att man får anpassa sig efter huset och inte tvärtom! Några saker skulle vi dock behöva hjälp med. Beroende vem och var man frågar så får man olika svar vilket tyder på att det inte finns någon praxis eller enighet inom området men vi är intresserade av hur andra skulle gjort eller har gjort.
Golv/Trossbotten: Vi spar det gamla fina trägolvet men ämnar isolera om trossbotten. Som vi hade tänkt det blir det med cellulosa, vindpapp och vattenburen golvvärme i golvvärmekassett. Hur mycket utrymme skall man ha till sand/jorden under blindbotten? Hur mycket isolering med cellulosa krävs, 20 cm, 30 cm eller? I marken blir det nog plast, cellplast och singel som brytning av markfukt.
Ytter/Innervägg: Gamla panelen var dålig så det blir ny stående lock/list kilsågat. Behöver man isolera 6 tums timmer? U-värde suger jmf med tilläggisolering men bör man inte räkna på tröghet och värmelagringskapacitet också? För att inte tala om det estetiska med ytterligare 100-120 mm cellulosa plus panel (tänker på taksprång, fönster mm). Vår plan är att skippa isolering helt alternativt isolera inifrån (och missa värmelagringskapaciteten...) med cellulosa typ 70 mm i och med att man ändå måste dra rör för el och dylikt. Vi tror alltså att det räcker att täta med drev, vindpapp och ny panel då vi får ett vindskyddat och diffusionsöppet hus. Har dock haft fel förr...
Vore otroligt tacksam för svar!!
Här kommer lite frågor till alla på forumet, det verkar nämligen vara här som man får de bästa svaren vad avser renovering av gamla hus. STORT TACK REDAN INNAN!
Sambon och jag köpte ett riktigt gammalt ruckel med 2 våningar på 250 kvm samt en bedårande sjötomt i norra Sverige och har nu börjat att återskapa det som förfallit under årtionde av förfall (det växte meterhöga björkar på balkongen...). Även fast vi kände oss pålästa och hyfsat kunniga inom det teoretiska så inser man nu att man får anpassa sig efter huset och inte tvärtom! Några saker skulle vi dock behöva hjälp med. Beroende vem och var man frågar så får man olika svar vilket tyder på att det inte finns någon praxis eller enighet inom området men vi är intresserade av hur andra skulle gjort eller har gjort.
Golv/Trossbotten: Vi spar det gamla fina trägolvet men ämnar isolera om trossbotten. Som vi hade tänkt det blir det med cellulosa, vindpapp och vattenburen golvvärme i golvvärmekassett. Hur mycket utrymme skall man ha till sand/jorden under blindbotten? Hur mycket isolering med cellulosa krävs, 20 cm, 30 cm eller? I marken blir det nog plast, cellplast och singel som brytning av markfukt.
Ytter/Innervägg: Gamla panelen var dålig så det blir ny stående lock/list kilsågat. Behöver man isolera 6 tums timmer? U-värde suger jmf med tilläggisolering men bör man inte räkna på tröghet och värmelagringskapacitet också? För att inte tala om det estetiska med ytterligare 100-120 mm cellulosa plus panel (tänker på taksprång, fönster mm). Vår plan är att skippa isolering helt alternativt isolera inifrån (och missa värmelagringskapaciteten...) med cellulosa typ 70 mm i och med att man ändå måste dra rör för el och dylikt. Vi tror alltså att det räcker att täta med drev, vindpapp och ny panel då vi får ett vindskyddat och diffusionsöppet hus. Har dock haft fel förr...
Vore otroligt tacksam för svar!!
Björkar på balkongen, ja då är det huset nog i sämre skick än vårt. *skrattar* Tur att det finns eldsjälar.
För det första, varför golvvärme? Klarar ert trägolvet det? Rent allmänt brukar man rek minst 30 cm isolering under golvvärme om jag minns rätt, men det är inte riktigt min avdelning...
Ang plast, om nu huset har stått i 170 år utan skador i trossbotten, varför lägga dit plast? Jag kan tänka mig flera problem som kan uppstå. Dessutom, cellplast?
Hur mycket isolering du behöver är svårt att svara på, beror på hur kallt du har det däruppe, hur varmt du vill ha det och hur mycket pengar du är beredd på att lägga på värmekostnaden. I mina ögon så förändras husets karaktär alldeles för mycket med utvändig isolering, även om den säkert är snäppet bättre än invändig isolering. Här tror jag att er redan inslagna väg låter vettig.
För det första, varför golvvärme? Klarar ert trägolvet det? Rent allmänt brukar man rek minst 30 cm isolering under golvvärme om jag minns rätt, men det är inte riktigt min avdelning...
Ang plast, om nu huset har stått i 170 år utan skador i trossbotten, varför lägga dit plast? Jag kan tänka mig flera problem som kan uppstå. Dessutom, cellplast?
Hur mycket isolering du behöver är svårt att svara på, beror på hur kallt du har det däruppe, hur varmt du vill ha det och hur mycket pengar du är beredd på att lägga på värmekostnaden. I mina ögon så förändras husets karaktär alldeles för mycket med utvändig isolering, även om den säkert är snäppet bättre än invändig isolering. Här tror jag att er redan inslagna väg låter vettig.
Vi har själva ett hus som är äldre än ert, där vi bott i 5 år nu. Kanske kan vara till hjälp att höra hur vi resonerat.
Vi är inne på precis samma spår som Dr Jekyll = vårt hus har en trossbotten som mått bra i 200 år, aldrig i livet att vi skulle lägga tid och pengar på att byta ut den konstruktionen mot något annat. Det finns mycket annat att lägga den arbetstiden och dom pengarna på... Däremot kan det ju ha uppstått fel på den befintliga trossbottenkonstruktionen, och då måste den ju förstås repareras, helst med samma material som tidigare. Vi hade lite golvdrag p.g.a. att lite av trossbottenfyllningen runnit ut närmast ytterväggarna på ett par ställen, så där lyfte vi upp yttersta brädorna och fyllde på med lite linisolering. Tillbaks med brädorna och nu är det mycket bättre. Modern värmekomfort (kunna gå barfota inomhus mitt i vintern och så) det tycker vi att vi valde bort redan när vi flyttade in i ett 1700-tals hus. Vi använder tofflor.
Gällande isolering så har vi ingen isolering i väggarna och det funkar ganska bra. Huset är tätt timrat och ordentligt drevat. Vi eldar med ved så mycket vi kan och värmer bara upp de utrymmen vi använder. Det framgår inte riktigt om ni redan bott i ert hus några vintrar, om inte skulle jag prova att bo en vinter utan tilläggsisolering och se hur det går, innan jag drar igång ett så stort och dyrt och inbland tveksamt projekt som tilläggsisolering. Lyckas ni få en bra komfort och hyfsad elförbrukning spelar ju inte det teoretiska U-värdet någon roll. Som du själv är inna på finns det ju fler faktorer som spelar in.
Vi är inne på precis samma spår som Dr Jekyll = vårt hus har en trossbotten som mått bra i 200 år, aldrig i livet att vi skulle lägga tid och pengar på att byta ut den konstruktionen mot något annat. Det finns mycket annat att lägga den arbetstiden och dom pengarna på... Däremot kan det ju ha uppstått fel på den befintliga trossbottenkonstruktionen, och då måste den ju förstås repareras, helst med samma material som tidigare. Vi hade lite golvdrag p.g.a. att lite av trossbottenfyllningen runnit ut närmast ytterväggarna på ett par ställen, så där lyfte vi upp yttersta brädorna och fyllde på med lite linisolering. Tillbaks med brädorna och nu är det mycket bättre. Modern värmekomfort (kunna gå barfota inomhus mitt i vintern och så) det tycker vi att vi valde bort redan när vi flyttade in i ett 1700-tals hus. Vi använder tofflor.
Gällande isolering så har vi ingen isolering i väggarna och det funkar ganska bra. Huset är tätt timrat och ordentligt drevat. Vi eldar med ved så mycket vi kan och värmer bara upp de utrymmen vi använder. Det framgår inte riktigt om ni redan bott i ert hus några vintrar, om inte skulle jag prova att bo en vinter utan tilläggsisolering och se hur det går, innan jag drar igång ett så stort och dyrt och inbland tveksamt projekt som tilläggsisolering. Lyckas ni få en bra komfort och hyfsad elförbrukning spelar ju inte det teoretiska U-värdet någon roll. Som du själv är inna på finns det ju fler faktorer som spelar in.
Ska ni ha kåken för permanentboende? Har ni god tillgång till ved?
När ni frågar här är ni väl intresserade av både estetiska och funktionella aspekter på bygget.
Vi hade tänkt bygga upp vär timmerstomme i princip som man gjorde för 200 år sen. Alltså som Sara Bs med lerklining och tät drevning utan ytterligare isolering. Jo, på taket, utvändigt med 100 mm cellplast som enda avsteg från det gamla. Englasfönster med innerfönster, original.
Och antagligen får huset en grundvärme med en luft/luftvärmepump.
Huset är ett fritidshus i Dalarna, men kommer förhoppningsvis att få permanentboendestandard åtminstone på nedre våningen.
Jag ser det lite som ett experiment för att se hur det fungerar i praktiken, och ha känslan av ett 1800-talshus.
Så trossbottnar bygger vi upp med blindbotten av bakved, vindpapp och så mycket spån som får plats ca 200 mm.
Grunden städas ur noga från organiskt material men ingen plast eller isolering. Dränering måste utföras noggrannt.
Har inte så mycket råd annat än enkla lösningar och att ta det långsamt.
När ni frågar här är ni väl intresserade av både estetiska och funktionella aspekter på bygget.
Vi hade tänkt bygga upp vär timmerstomme i princip som man gjorde för 200 år sen. Alltså som Sara Bs med lerklining och tät drevning utan ytterligare isolering. Jo, på taket, utvändigt med 100 mm cellplast som enda avsteg från det gamla. Englasfönster med innerfönster, original.
Och antagligen får huset en grundvärme med en luft/luftvärmepump.
Huset är ett fritidshus i Dalarna, men kommer förhoppningsvis att få permanentboendestandard åtminstone på nedre våningen.
Jag ser det lite som ett experiment för att se hur det fungerar i praktiken, och ha känslan av ett 1800-talshus.
Så trossbottnar bygger vi upp med blindbotten av bakved, vindpapp och så mycket spån som får plats ca 200 mm.
Grunden städas ur noga från organiskt material men ingen plast eller isolering. Dränering måste utföras noggrannt.
Har inte så mycket råd annat än enkla lösningar och att ta det långsamt.
Medlem
· Norrbotten
· 3 390 inlägg
Min gissning är att ingen som skriver i byggnadsvårdsforat egentligen gör sådana justeringar om det inte finns brister/problem med nuvarande konstruktion. Frågan till TS är ju bara, vilka är bristerna ni vill åtgärda, då går det lättare att förstå era resonemang.Sara_B skrev:
Ang. plast:
Plast tenderar att bli hatat i byggnadsvårdsforat. Personligen anser jag att det är alltid kompromisser mellan modernt boende (jag vill bo och leva i mitt hus, inte ha det som museum) mot bevarande av gamla traditioner. Värmer man inte husen som förr, dvs mycket omfattande eldning i flertalet eldstäder, kanske andra behov uppstår i huskonstruktionen också. Det finns helt enkelt inte värme nog att torka upp grunden och fukthalten ökar därför. Jag ratar inte alls plast, om vi talar om plast på marken under husgrunden i syfte att minska fuktigheten i krypgrunden. Men den lösningen förutsätter nästan att man också stänger kattventiler och använder en avfuktare i grunden. Med öppna ventiler kan plastfilmen, vid fuktig luft ute, få en bra yta att kondensera på. Om ni inte har några synliga problem med fukt i dagsläget, och ni inte kommer att öka isoleringen till uppvärmd boyta, kanske det kan vara som det är, men ordentligt städat från organiska material.
Avstånd till marknivå under trossbotten:
Enkelt svarat, så ordentligt det går utan att påverka stabiliteten i husgrundens stenar. Har ni möjlighet att välja skulle ett min från min sida vara 300 mm. Kan man skapar man gärna också en acesslucka någonstans i golven så att grunden går att inspektera och följa. En trådlös hygrometer (luftfuktighetsmätare) är en bra sak.
Ang. isolering, var ligger huset? Vårt hus, med anor från 1700-talet i Norrbotten, är försiktigt tilläggsisolerat och gammal panel är delvis återanvänd. Ska man ändå göra omfattande renoveringar och i stort sett varenda rum ska fixat till, fönster renoveras osv. så skulle jag tveklöst tilläggsisolera och flytta ut fönstren i liv med fasad.
Tröghet och värmelaggringskapacitet har egentligen inget med energibehov att göra. Det påverkar bara hur snabbt huset 'ställer om' vid temperaturomslag (vilket iofs kan påverka energiåtgången lite grand). Däremot kan värmelagringskapaciteten nyttjas i samband med t.ex. vedeldning och därmed minska energibehovet något (men då får man leva med omfattande svängningar i temperaturen, från varmt till kallt.) Värms det däremot upp med t.ex. direktel eller l-l-vp spelar värmelagringskapaciteten väldigt liten roll.
Hej!
Eftersom du ska byta panel tycker jag du även ska tilläggsisolera utvändigt. Det viktigaste för god värmekomfort är ju att "vindtäta" huset men det skadar nog inte att lägga på 95 mm isolering plus exempelvis asfaboard. Oavsett hur du löser fönsterfrågan är det enkelt att flytta ut fönstren så att de kommer i liv med panelen. Jag har en motsvarande lösning
på mitt 1880-talshus i Ångermanland som fungerar bra.
Eftersom du ska byta panel tycker jag du även ska tilläggsisolera utvändigt. Det viktigaste för god värmekomfort är ju att "vindtäta" huset men det skadar nog inte att lägga på 95 mm isolering plus exempelvis asfaboard. Oavsett hur du löser fönsterfrågan är det enkelt att flytta ut fönstren så att de kommer i liv med panelen. Jag har en motsvarande lösning
på mitt 1880-talshus i Ångermanland som fungerar bra.
Norrbottenstorpet: Borde inte trådskaparen nämnt en trossbotten som är genomrutten om det fanns en sån? Men det kan vi ju spekulera i till död-dagar innan vi får svar på det.
Ja nog kan byggnadsvårdare vara lite plast-rabiata utan att argumentera. Men du är ju lite pro-plast innan du ens vet om trådskaparens trossbotten fungerar...
Men, argumentet "jag vill inte bo i ett museum" säger ingenting överhuvudtaget, det kan vara bara provocerande för en del utan att tillföra något, och klart att livet är en kompromiss, det är det alltid för alla om man inte är sjukligt kompromisslös.
Jag kan tycka att det finns stora tveksamheter kring plast på marken också, även på gamla hus som har en dålig trossbotten. Varför har det gamla huset dålig trossbotten, markfukt? Läckage? Hur har det varit uppvärmt? Finns tillräcklig ventilation, hur har den använts? Det kan finnas många anledningar annat än markfukt. Vad händer om man får in ett något djur som stökar runt i plasten? Blir det inte större ångtryck under plasten, som kommer ut mer koncentrerad där det finns hål? Fukt/vatten uppifrån, läckage eller vad som helst, vad händer då? Hur länge håller plasten rent allmänt, flera hundra år?
Det enkla argumentet är att inte ändra något som funkar, ett hus som stått i (flera)hundra år, ibland en massa år helt tomt utan uppvärmning eller som sommarstuga. Vi har ett hus som är flera hundra år gammalt, som har stått helt öde i perioder. Trossbotten som är original är hur fin som helst, men den trossbotten man rev upp på 50-talet för att dra rör och sen ersatte med gullfiber låg när vi köpte huset i källaren istället för i trossbotten...
Karln: Klart det kan vara bra att isolera med en dm utvändigt. Men är det byggnadsvård att argumentera med "skadar nog inte" och inte ens reflektera över för vad det gör med husets proportioner? Vi tog bort 10 cm isolering från vår flygel, för att det såg förjäkligt ut, och vår hyresgäst tycker inte att det är kallare eller fått större energiförbrukning. Så i det fallet skadade det mer än det gav.
Observera att jag inte vill ha en infekterad debatt, huvudfrågan är att försöka besvara och argumentera för trådskaparens fråga men det är svårt att göra utan att argumentera.
Ja nog kan byggnadsvårdare vara lite plast-rabiata utan att argumentera. Men du är ju lite pro-plast innan du ens vet om trådskaparens trossbotten fungerar...
Men, argumentet "jag vill inte bo i ett museum" säger ingenting överhuvudtaget, det kan vara bara provocerande för en del utan att tillföra något, och klart att livet är en kompromiss, det är det alltid för alla om man inte är sjukligt kompromisslös.Jag kan tycka att det finns stora tveksamheter kring plast på marken också, även på gamla hus som har en dålig trossbotten. Varför har det gamla huset dålig trossbotten, markfukt? Läckage? Hur har det varit uppvärmt? Finns tillräcklig ventilation, hur har den använts? Det kan finnas många anledningar annat än markfukt. Vad händer om man får in ett något djur som stökar runt i plasten? Blir det inte större ångtryck under plasten, som kommer ut mer koncentrerad där det finns hål? Fukt/vatten uppifrån, läckage eller vad som helst, vad händer då? Hur länge håller plasten rent allmänt, flera hundra år?
Det enkla argumentet är att inte ändra något som funkar, ett hus som stått i (flera)hundra år, ibland en massa år helt tomt utan uppvärmning eller som sommarstuga. Vi har ett hus som är flera hundra år gammalt, som har stått helt öde i perioder. Trossbotten som är original är hur fin som helst, men den trossbotten man rev upp på 50-talet för att dra rör och sen ersatte med gullfiber låg när vi köpte huset i källaren istället för i trossbotten...
Karln: Klart det kan vara bra att isolera med en dm utvändigt. Men är det byggnadsvård att argumentera med "skadar nog inte" och inte ens reflektera över för vad det gör med husets proportioner? Vi tog bort 10 cm isolering från vår flygel, för att det såg förjäkligt ut, och vår hyresgäst tycker inte att det är kallare eller fått större energiförbrukning. Så i det fallet skadade det mer än det gav.
Observera att jag inte vill ha en infekterad debatt, huvudfrågan är att försöka besvara och argumentera för trådskaparens fråga men det är svårt att göra utan att argumentera.
Plast är ett utmärkt material i moderna hus som ska ha en förväntad livslängd på 50 år.
Ska nog användas med eftertanke i hus som redan stått i sekler.
Man byggde förr ogärna på f d sjöbotten.
bovfre av vad du skrivit tidigare har inte framgått riktigt vad som hänt - har du rivit en timmerstomme, flyttat en timmerstomme eller köpt ett timmerhus för renovering?
Om vi vet mer kanske det blir mindre spekulationer.
Ska nog användas med eftertanke i hus som redan stått i sekler.
Man byggde förr ogärna på f d sjöbotten.
bovfre av vad du skrivit tidigare har inte framgått riktigt vad som hänt - har du rivit en timmerstomme, flyttat en timmerstomme eller köpt ett timmerhus för renovering?
Om vi vet mer kanske det blir mindre spekulationer.
När ni diskuterar isolering med cellulosa vill jag tipsa om en produkt som jag länge letat efter, cellulosaisolering på skiva. När vi inredde ett oisolerat rum i vår västerbottensgård letade jag förgäves efter sådana skivor, visst det finns cellolosa som man sprutar in i tak och väggar men detta var en alldeles för litet jobb, jag behövde bara några paket till en yttervägg. Nu fick jag se en produkt som heter Feelingwood från Cremab i en byggnadsvårdsbutik som jag besökte i helgen. Kolla på deras hemsida, det finns säkert någon återförsäljare i närheten.
Hoppas gamla rucklet är en pärla...
Antar att det är en teoretisk diskussion gällande avståndet till mark från trossbotten, för ni lär se att när ni väl genomför ombyggnationen att ni som du tidigare sa får anpassa Er efter huset... Det lär vara 20 cm på vissa ställen, 30 cm på andra, kanske lite storstenar in i bjälklag mm. Mängden markfukt lär inte vara större än tidigare och ett varningens finger bör väl lyftas för att plasten kan bidra till att skapa ansamlingar lokalt under huset... Kanske är en yttre markisolering vettigare isåfall, men även detta påverkar såklart fukförhållandet i grunden. Jag skulle nog inspektera befintlig trossbotten innan man börjar med att skyffla in och ut stora massor jord eller sten. Detta för att (om möjligt) kanske spara kropp och själ till andra mer akuta åtgärder som lär dyka upp och finns det dessutom stora stenblock liggandes under huset så är det kanske inte så roligt att stå och spräcka (samt forsla ut) dessa för att kunna lägga in en plast...
Om ni tittar på golvvärmekassetter och liknande, försäkra er om att det släpper igenom fukt. Har hört att det funkar med golvvärme genom tjocka golv men antar att trögheten i värmen blir därefter och att förlusterna nedåt blir stora (som tidigare sagts). Du/Ni skriver om ”sand/jorden under blindbotten”, kanske Ni även hittar sand/jord som botten innan isoleringsmaterialet, detta är isåfall drag och ljuddämpande. Just det ljuddämpande är något man bör tänka på i gamla hus (skämtar inte). Om man tar steget vidare från bjälklag till ett lerklinat rum med god golvisolering är något aldeles speciellt. Så har ni kllinade väggar bör ni lyssna in er i rummet innan ni väljer att ändra material. Hoppas andra kan fylla på lite om den härliga accustik som kan finnas i gamla hus... Ljuddämpningen mellan planen bör också vara något att tänka på, men nu fattar jkag det som att detta förblir orört....
Man brukar normalt säga att moderna timmerhus byggs i 6 tums timmer (kolla runt lite själv på timmerhustillverkares sidor, detta är min åsikt). Så nog bör den räcka. Men skall ni både byta fasad och slå upp nya väggar invändigt så skulle jag nog föredra en minimal isolering/nån typ av board eller liknande av identisk tjocklek invändigt/utvändigt jämfört med att lägga den enkelsidigt, det skulle inte flytta daggpunkten (novis här men rimligen bör det vara så) och ge ett bra skydd mot drag.
Försök bevara björkarna, de skänker huset autencitet
Antar att det är en teoretisk diskussion gällande avståndet till mark från trossbotten, för ni lär se att när ni väl genomför ombyggnationen att ni som du tidigare sa får anpassa Er efter huset... Det lär vara 20 cm på vissa ställen, 30 cm på andra, kanske lite storstenar in i bjälklag mm. Mängden markfukt lär inte vara större än tidigare och ett varningens finger bör väl lyftas för att plasten kan bidra till att skapa ansamlingar lokalt under huset... Kanske är en yttre markisolering vettigare isåfall, men även detta påverkar såklart fukförhållandet i grunden. Jag skulle nog inspektera befintlig trossbotten innan man börjar med att skyffla in och ut stora massor jord eller sten. Detta för att (om möjligt) kanske spara kropp och själ till andra mer akuta åtgärder som lär dyka upp och finns det dessutom stora stenblock liggandes under huset så är det kanske inte så roligt att stå och spräcka (samt forsla ut) dessa för att kunna lägga in en plast...
Om ni tittar på golvvärmekassetter och liknande, försäkra er om att det släpper igenom fukt. Har hört att det funkar med golvvärme genom tjocka golv men antar att trögheten i värmen blir därefter och att förlusterna nedåt blir stora (som tidigare sagts). Du/Ni skriver om ”sand/jorden under blindbotten”, kanske Ni även hittar sand/jord som botten innan isoleringsmaterialet, detta är isåfall drag och ljuddämpande. Just det ljuddämpande är något man bör tänka på i gamla hus (skämtar inte). Om man tar steget vidare från bjälklag till ett lerklinat rum med god golvisolering är något aldeles speciellt. Så har ni kllinade väggar bör ni lyssna in er i rummet innan ni väljer att ändra material. Hoppas andra kan fylla på lite om den härliga accustik som kan finnas i gamla hus... Ljuddämpningen mellan planen bör också vara något att tänka på, men nu fattar jkag det som att detta förblir orört....
Man brukar normalt säga att moderna timmerhus byggs i 6 tums timmer (kolla runt lite själv på timmerhustillverkares sidor, detta är min åsikt). Så nog bör den räcka. Men skall ni både byta fasad och slå upp nya väggar invändigt så skulle jag nog föredra en minimal isolering/nån typ av board eller liknande av identisk tjocklek invändigt/utvändigt jämfört med att lägga den enkelsidigt, det skulle inte flytta daggpunkten (novis här men rimligen bör det vara så) och ge ett bra skydd mot drag.
Försök bevara björkarna, de skänker huset autencitet
Tack så mycket för alla svaren! Säger bara det den som inte får hjälp här på forumet får leta länge. Jag ber om ursäkt att jag inte svarat tidigare men har varit borta på kurs utan dator (väldigt skönt!).
Under tiden har det hänt en del saker och vill gärna ha era synpunkter även här. Först vill jag bara säga att, tyvärr, finns inte björkarna kvar längre...
Det som gjorts under tiden är att samtliga trossbottnar plockats ut och sanden på marken under sugits ut med ca 30-40 cm marginal till blivande trossbotten. Det var helt otroligt bra skick på materialet som legat där i 200 år. I och med att huset aldrig har haft el/vattenburen värme utan bara kakelugnar så tänkt vi göra minimala synliga ingrepp och lägga ned golvvärme (vattenburen) istället för radiatorer. Med golvvärme kommer ändrade förhållanden i trossbotten och utrymmet mellan blindbotten och marken i och med att vi "värmer" upp trossbotten. Mina påståenden är följande.
1. Trägolv klarar visst lågvärmesystem tex vattenburen golvvärme (de nya systemen), och är det väl torkat så kommer det inte att spricka.Det här golvet är 28 mm och tätvuxen fura med ordentlig kärnvirke, kommer knappast spricka.
2. Isoleringen under golvvärmen måste vara tillräckligt tjock för att inte värma upp torpargrunden. Hur tjockt? 300 mm cellulosa?
3. I och med att isoleringen blir tjockare blir utrymmet mellan mark och botten kallare och risk för kondensbildning uppstår. Alltså är det en bra åtgärd att lägga plast på marken, sedan cellplast och sist lecakulor/singel. Luftspalten/volymen måste vara tillräcklig för att undvika att fraktionen vattenånga fäller ut vid mättnad utan kan transporteras bort av ventilation/avfuktare. Minst 300 mm utrymme?
Ventilation mellan golvkassetterna ska man ju naturligtvis ha, tack för tipset.
Vad gäller vindtäthet så hade vi tänkt att använda vindpapp/väv och inte plast. Lerklining hade varit grymt men när man ska renovera så finns det en budget och det blir galet mycket dyrare än ovanstående alternativ.
Är fortfarande mycket tveksam till att göra någon tilläggsisolering över huvudtaget och behöver argument till varför jag ska göra det. Enligt mina beräkningar så är "lite" isolering bara bortkastade pengar med regling, material, arbete, utflytt av fönster, förfulning mm. Man tjänar ingenting utan man måste upp i minst 100-120 mm (beroende på material) innan det blir intressant. Kom gärna med argument, jag behöver få en åthutning att jag är galen och gör fel.
Just nu så lutar det åt att det blir ny panel utan isolering (galet?) och vattenburen golvvärme med ny trossbotten och utgrävd och markisolerad torpargrund.
Sist kan jag bara rekommendera att ta med kameran och åka till Karlskrona, hela staden är ju ett enda stort byggnadsvårdsläger!!! Fantastiskt!
Under tiden har det hänt en del saker och vill gärna ha era synpunkter även här. Först vill jag bara säga att, tyvärr, finns inte björkarna kvar längre...
Det som gjorts under tiden är att samtliga trossbottnar plockats ut och sanden på marken under sugits ut med ca 30-40 cm marginal till blivande trossbotten. Det var helt otroligt bra skick på materialet som legat där i 200 år. I och med att huset aldrig har haft el/vattenburen värme utan bara kakelugnar så tänkt vi göra minimala synliga ingrepp och lägga ned golvvärme (vattenburen) istället för radiatorer. Med golvvärme kommer ändrade förhållanden i trossbotten och utrymmet mellan blindbotten och marken i och med att vi "värmer" upp trossbotten. Mina påståenden är följande.
1. Trägolv klarar visst lågvärmesystem tex vattenburen golvvärme (de nya systemen), och är det väl torkat så kommer det inte att spricka.Det här golvet är 28 mm och tätvuxen fura med ordentlig kärnvirke, kommer knappast spricka.
2. Isoleringen under golvvärmen måste vara tillräckligt tjock för att inte värma upp torpargrunden. Hur tjockt? 300 mm cellulosa?
3. I och med att isoleringen blir tjockare blir utrymmet mellan mark och botten kallare och risk för kondensbildning uppstår. Alltså är det en bra åtgärd att lägga plast på marken, sedan cellplast och sist lecakulor/singel. Luftspalten/volymen måste vara tillräcklig för att undvika att fraktionen vattenånga fäller ut vid mättnad utan kan transporteras bort av ventilation/avfuktare. Minst 300 mm utrymme?
Ventilation mellan golvkassetterna ska man ju naturligtvis ha, tack för tipset.
Vad gäller vindtäthet så hade vi tänkt att använda vindpapp/väv och inte plast. Lerklining hade varit grymt men när man ska renovera så finns det en budget och det blir galet mycket dyrare än ovanstående alternativ.
Är fortfarande mycket tveksam till att göra någon tilläggsisolering över huvudtaget och behöver argument till varför jag ska göra det. Enligt mina beräkningar så är "lite" isolering bara bortkastade pengar med regling, material, arbete, utflytt av fönster, förfulning mm. Man tjänar ingenting utan man måste upp i minst 100-120 mm (beroende på material) innan det blir intressant. Kom gärna med argument, jag behöver få en åthutning att jag är galen och gör fel.
Just nu så lutar det åt att det blir ny panel utan isolering (galet?) och vattenburen golvvärme med ny trossbotten och utgrävd och markisolerad torpargrund.
Sist kan jag bara rekommendera att ta med kameran och åka till Karlskrona, hela staden är ju ett enda stort byggnadsvårdsläger!!! Fantastiskt!
Det verkar som du bestämt dig vad gäller plast, isolering etc. Det är Ok. Men jag gissar att din nya trossbotten inte kommer hålla i 200 år som den förra. Samtidigt vill du att vi ska komma med invändningar men du lyssnar inte eller argumentear emot. Jag skippar de frågor som du redan bestämt dig för hur du ska göra om du inte misstycker...
Trägolv kan klara golvvärme, lågvärmesystem. Helt klart. Men inte alltid, det kan vara svårt att få till. En vän la golvvärme, 14 cm breda golvbrädor snickeritorra , i hans fall extra nedtorkat till 11% vilket är något lägre en det som köpes inplastat enl min efarenhet iaf. Golvet spricker inte, men har springor mellan brädorna och de har kupat sig, hipp som happ kupning neråt eller uppåt. Bara för att det är ordentligt kärnvirke så betyder det väl inte det att det inte spricker? Eller? Du får allt förklara lite närmare om du nu är bombsäker på att trägolv klarar golvvärme.
Ang isolering av vägg. Jag håller med dig. Värmeförlusterna är ju inte heller överdrivet stora om man jämför med golv och tak. Att förhindra drag är viktigare.
Jag skippar de frågor som du redan bestämt dig för hur du ska göra om du inte misstycker...Trägolv kan klara golvvärme, lågvärmesystem. Helt klart. Men inte alltid, det kan vara svårt att få till. En vän la golvvärme, 14 cm breda golvbrädor snickeritorra , i hans fall extra nedtorkat till 11% vilket är något lägre en det som köpes inplastat enl min efarenhet iaf. Golvet spricker inte, men har springor mellan brädorna och de har kupat sig, hipp som happ kupning neråt eller uppåt. Bara för att det är ordentligt kärnvirke så betyder det väl inte det att det inte spricker? Eller? Du får allt förklara lite närmare om du nu är bombsäker på att trägolv klarar golvvärme.
Ang isolering av vägg. Jag håller med dig. Värmeförlusterna är ju inte heller överdrivet stora om man jämför med golv och tak. Att förhindra drag är viktigare.
Redigerat: