http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/advancedsearch.html
(sorry om jag upprepar något som andra har sagt... hinner inte läsa alla inlägg)
Skifteskartorna tycker jag är dom intressantaste och sedan brukar det finnas kartor på varje lantmäteriförrättning som gjorts.
Kartorna visar förstås inte hur gammal själva byggnaden är, men du kan se hur länge din tomt har funnits och öven vilken bebyggelse som har funnits på tomten. Det finns också kartor på varje enskild lantmäteriförrättning, t.ex om din tomt har styckats av från någon annan tomt.
Sedan kan du ju alltid titta på byggnadsdetaljer som beslag i dyl. men eftersom man gärna återanvände gammalt byggnadsmaterial när man byggde nytt så är det inte någon säker datering.
(sorry om jag upprepar något som andra har sagt... hinner inte läsa alla inlägg)
Skifteskartorna tycker jag är dom intressantaste och sedan brukar det finnas kartor på varje lantmäteriförrättning som gjorts.
Kartorna visar förstås inte hur gammal själva byggnaden är, men du kan se hur länge din tomt har funnits och öven vilken bebyggelse som har funnits på tomten. Det finns också kartor på varje enskild lantmäteriförrättning, t.ex om din tomt har styckats av från någon annan tomt.
Sedan kan du ju alltid titta på byggnadsdetaljer som beslag i dyl. men eftersom man gärna återanvände gammalt byggnadsmaterial när man byggde nytt så är det inte någon säker datering.
Redigerat:
PS. Nu har jag läst hela tråden och sett att du redan tittat på lantmäteriets kartor. Du hittade bara tre kartor, vilket kan bero på att du har tittat på enbart "riktets allmänna kartarkiv" och inte på de två andra alternativen i sökmotorn (se länk ovan). Normalt finns det flest kartor under de två andra alternativen. Intressantast är som nämnt alla kartor som har med "skiftet" att göra (enskifte, laga skifte) oerhört detaljerade och oftast mycket vackert ritade. Sedan har det ju upprättats en karta varje gång en ägogräns har flyttats eller en bit mark bytt ägare. Tyvärr finns det inget bra sätt att söka bland dessa uppsjö av små- kartor, utan man måste öppna varje karta för att se om den är relevant. Det underlättar om man har snävat in sökningen på socken, och i vissa fall öven på by.
Du skriver att det har funnits hus på platsen sedan 1700-talet men att huset inte finns med på en karta från 1844. Motsägelse? Kanske 1700-talsbebyggelsen revs/flyttades för länge sedan i samband med något skifte och att ditt hur faktiskt är nybyggt omkring slutet av 1800-talet/början av 1900-talet? Låter rimligt? Hur det förhåller sig med den muntliga traditionen om 1700-talsbebyggelse på platsen ser du om du går tillbaks till de äldre skifteskartorna.
Du skriver att det har funnits hus på platsen sedan 1700-talet men att huset inte finns med på en karta från 1844. Motsägelse? Kanske 1700-talsbebyggelsen revs/flyttades för länge sedan i samband med något skifte och att ditt hur faktiskt är nybyggt omkring slutet av 1800-talet/början av 1900-talet? Låter rimligt? Hur det förhåller sig med den muntliga traditionen om 1700-talsbebyggelse på platsen ser du om du går tillbaks till de äldre skifteskartorna.
Har inte gjort någon dendrokronologisk undersökning men funderar på det. Förutom bostadshuset har vi en timrad visthusbod på tomten som vi tror är äldre och som det vore spännande att kunna datera. I vårt hus har man också återanvänt gammalt timmer som det förstås också skulle vara kul att veta hur gammalt det är. Vi funderar på att slå oss ihop med en granne som också har ett par hus att datera så delar vi på den fasta startavgiften - som ju är ganska hög.dengroth skrev:
Ja jäklar, lyckades hitta laga skifte-kartan från 1838! Roligt att läsa alla detaljer om vem som ägde vad och hur fördelningen var. Även om det var svårt att orientera sig till en början är det intressant att se hur väl kartan stämmer med dagens. Och som du säger - väldigt detaljerad. Hittar inga hus men det kanske finns på någon annan karta?Sommartorparn skrev:
Bestämmer inte en dendrokronologisk undersökning åldern på timret, men hur vet man att det sammanfaller med husets ålder?
Normalt är det kanske samma i liggtimmerhus. Men jag har ett hus med stående och liggande timmer. Vad jag hört och läst är att just stående timmer ofta var återanvänt timmer, det var lättare att anpassa timret till ett nytt hus genom att såga dem i samma längd och resa dem upp.
Normalt är det kanske samma i liggtimmerhus. Men jag har ett hus med stående och liggande timmer. Vad jag hört och läst är att just stående timmer ofta var återanvänt timmer, det var lättare att anpassa timret till ett nytt hus genom att såga dem i samma längd och resa dem upp.
Det finns förstås ingen garanti att timret inte återanvänts från någon tidigare byggnad - det var ju rätt vanligt. Bl.a. därför som man ska ta flera prover från olika stockar. Sedan tror jag man kan göra hyfsat kvalificerade gissningar om vilket timmer som är äldre och vilket som är nyare genom att se på skick, om det är ilappningar eller skarvar o.s.v. Även om det förstås kan vara knepigt att skilja på vad som verkar gammalt och slitet p.g.a. dåligt underhåll och vad som verkligen är gammalt.sveaman skrev:
I vårt hus verkar man ha återanvänt gammalt timmer till innerväggarna. Detta är lite mer luggslitet än ytterväggarna och det kan det inte gärna ha blivit så länge det fungerat som innerväggar. Känns också som ett rimligt sätt att återanvända timmer som inte längre var toppklass.
Stående timmer tror jag ofta användes för att lappa och laga liggtimmerstommar. T.ex. kunde man fylla igen en fönster- eller dörröppning efter ombyggnad med stående timmer. Det kan ju innebära att det stående timret både är äldre eller nyare än själva stommen.
Redigerat:
dengroth skrev:
Hej, Sorry för sent svar!
Har lite olika teorier om varför du inte hittar några hus. En förklaring skulle kunna vara att vissa av dessa skifteskartor faktiskt bara handlar om jordbruksmarken. Kanske själva byn är utanför kartan?
Du har väl kollat att kartan inte har fler sidor? Ibland kan det vara ganska många sidor i samma karta och man klickar sig fram med menylisten i Djvu-tillägget.
Har kollat lite själv i det område som intresserar mig (Skåne). Jag har en Enskifteskarta där hela byn, vartenda hus, är inritat. Gårdarnas placering var ju viktig eftersom byn skulle splittras och vissa gårdar flyttas ut. Om ditt hus ligger i en del av landet där byarna skiftades ut så måste det finnas en karta där bebyggelsen är utsatt.
Lantmäteriets sökfunktion fungerar inte alltid så bra. Ett tips är att titta på: lantmäterimyndighetens arkiv/län/socken/bynamn/ och sedan välja typ av åtgärd. Här kan du dels titta efter Enskifte, storskife, laga skifte. Dels kan du också titta efter "kronologiska registret" som är ett dokument med hjälp av vilket du kan se om det finns någon karta rörande just din fastighet och vilket aktnummer den kartan har. På det sättet slipper du bläddra igenom alla småhandlingar rörande enskilda ägogränser......
Sökning via karta har aldrig fungerat när jag har försökt, men just i dag när jag skulle testa så fungerade den! Zooma in på ditt hus så ska du få en lista på kartor över just det området.
En karta som är jättebra och detaljerad är också Häradsekonomiska kartan, men den är ju relativt ny, första hälften av 1900-talet. Låt säga att du hittar en karta från mitten av 1800-talet där ditt hus inte är med, men ser huset på häradsekonomika kartan, då har du ju daterat huset inom ett tidsintervall på sidådär 50-70 år? Skulle det kunna räcka?
Detta med dendrokronologisk analys verkar vara osäkert som bevis eftersom timmer ofta återanvändes vid nybyggen.
Hos Lantmäteriet har det hus vi håller på att renovera byggåret satt till 1909, men de ritningar vi hittat i en skrubb i mangårdsbyggnaden på gården är daterade 1917... så det verkar inte stämma alltid, men vore intressant att veta varför.dengroth skrev:
Kan man på en större gård ha registrerat "hela gården" och inte husen individuellt? Och att man sedan delade upp dem i varje husenhet? Skulle vara intressant att veta orsaken..
Det är i alla fall bra att ta kopior på gamla papper för originalen åldras blir bleka eller gula och till slut svåra att läsa. Skanna är också ett bra sätt. Papper får väl följa huset för ingen annan har mer nytta av dom än husägaren .Tovan skrev:
gaia
Så har man då äntligen fått kopior på lagfartshandlingarna från 1916. Beställde dem från Riks-/Landsarkivet för flera veckor sedan men det tar lång tid att få fram gamla handlingar. Det visade sig att denna lagfartsansökan inte var förenad med ett nybygge, utan detta var helt enkelt första gången lagfart söktes för fastigheten. Lagfarten är sökt på testamente från 1853 och enligt Landsarkivet var det inte ovanligt förr i tiden att lagfart söktes långt efter förvärvet. Alla visste ju ändå vem som var ägare. Det förekommer än idag att de får in förfrågningar på fastigheter som inte har någon lagfaren ägare.
Det lät märkligt att kåken skulle vara byggd 1916 när det officiella byggnadsåret är 1909. Ett tidigare byggnadsår än 1909 vore ju mer rimligt och nu har jag förklaringen. Dock inte det egentliga byggnadsåret - följetongen fortsätter...
Det lät märkligt att kåken skulle vara byggd 1916 när det officiella byggnadsåret är 1909. Ett tidigare byggnadsår än 1909 vore ju mer rimligt och nu har jag förklaringen. Dock inte det egentliga byggnadsåret - följetongen fortsätter...
Intressant att det här på forumet finns att läsa att 1909 var ofta ett årtal som sattes när man inte visste, mitt har 1919 i köpepapperna vilket jag också hört är ett sådant årtal man ofta satt när man inte vet.
Mitt hus finns med på kartor från 1890-1897. Eller åtminstone fastighets namnet med tomt och byggnader som det ser ut idag, sen om det är samma hus eller om det rivits eller brunnit och sedan byggt ett nytt vet jag ju förstås inte.
Jag har iaf blivit så nyfiken att jag tänkte ringa till kommunen på måndag för att se om dom kan se ev. bygglov alt. vet vart jag ska vända mig.
Mitt hus finns med på kartor från 1890-1897. Eller åtminstone fastighets namnet med tomt och byggnader som det ser ut idag, sen om det är samma hus eller om det rivits eller brunnit och sedan byggt ett nytt vet jag ju förstås inte.
Jag har iaf blivit så nyfiken att jag tänkte ringa till kommunen på måndag för att se om dom kan se ev. bygglov alt. vet vart jag ska vända mig.