Upptäckte nu att jag kollat på fel datablad för FTX aggregatet. Strömförbrukningen på Heru 180 EC aggregatet är ca 250 W vid högsta hastighet. Tryckfallet över vattenbatterierna påverkas också mycket av luftflödet, vid 150 l/s så är tryckfallet över båda vattenbatterierna tillsammans bara 60 Pa (jämför 100 Pa vid 200 l/s). Vid ett tryckfall på totalt 160 Pa klarar FTX aggregatet att leverera minst 150 l/s.
Frågan är vad SAU 250 E1 aggregatet klarar att leverera för luftflöde när det extra kylvattenbatteriet är inkopplat? Troligtvis något lägre än 200 l/s? Elförbrukningen är ca 200 W för SAU aggregatet på högsta fläktstyrkan och för det mindre FTX aggregatet 130 S EC är förbrukningen runt 100 - 130 W vid 70 l/s. Så fläktarna drar lite mer om man skall lägga till frånluften.
Värmeförlusterna från ventilationen blir mycket små redan med FTX (150 l/s) när man kombinerar med Bergvärme (Ca 1000 W värme / 200 W el, vid -20 ute, 23 inne, 86% verkningsgrad mekanisk återvinning). Lägger man till återluft blir värmeförlusten 500 W / 100 W el men aggregaten drar å andra sidan nästan 100 W mer. Den totala elförbrukningen blir nog likvärdig. Kanske något lägre utan återluften eftersom de genomsnittliga värmeförlusterna är betydligt lägre än 200 W. Den stora vinsten med återluftsaggregatet är att man får 20-30% högre värme-/kylkapacitet om man lägger till återluftsaggregatet.
Värmekapaciteten räcker troligtvis redan utan återluftsaggregatet eftersom det går att skruva upp tilluftstemperaturen. Men för kyleffekten kan det ju göra skillnad eftersom man inte kan gå ner så mycket lägre än till 15 grader på tilluften.
Några nackdelar med att blanda in återluftaggregatet är att man får två enheter att sköta. Filterbyte, rengöring av fläktar etc. Det blir två kontrollenheter varav kylvattenbatteriet styrs från FTX aggregatet och varmvattenbatteriet är inbyggt i återluftsaggregatet och därmed styrs därifrån. Kanalsystemet blir mer komplicerat och tar mer plats eftersom man måste ha två separata frånluftkanalsystem.
Sammanfattningsvis tror jag nog att man gör livet lite enklare om man skippar återluftsaggregatet och i slutändan handlar det kanske om någon grad skillnad på innetemperaturen en riktigt varm sommardag. Behagliga nätter får man året runt med båda systemen.
Frågan är vad SAU 250 E1 aggregatet klarar att leverera för luftflöde när det extra kylvattenbatteriet är inkopplat? Troligtvis något lägre än 200 l/s? Elförbrukningen är ca 200 W för SAU aggregatet på högsta fläktstyrkan och för det mindre FTX aggregatet 130 S EC är förbrukningen runt 100 - 130 W vid 70 l/s. Så fläktarna drar lite mer om man skall lägga till frånluften.
Värmeförlusterna från ventilationen blir mycket små redan med FTX (150 l/s) när man kombinerar med Bergvärme (Ca 1000 W värme / 200 W el, vid -20 ute, 23 inne, 86% verkningsgrad mekanisk återvinning). Lägger man till återluft blir värmeförlusten 500 W / 100 W el men aggregaten drar å andra sidan nästan 100 W mer. Den totala elförbrukningen blir nog likvärdig. Kanske något lägre utan återluften eftersom de genomsnittliga värmeförlusterna är betydligt lägre än 200 W. Den stora vinsten med återluftsaggregatet är att man får 20-30% högre värme-/kylkapacitet om man lägger till återluftsaggregatet.
Värmekapaciteten räcker troligtvis redan utan återluftsaggregatet eftersom det går att skruva upp tilluftstemperaturen. Men för kyleffekten kan det ju göra skillnad eftersom man inte kan gå ner så mycket lägre än till 15 grader på tilluften.
Några nackdelar med att blanda in återluftaggregatet är att man får två enheter att sköta. Filterbyte, rengöring av fläktar etc. Det blir två kontrollenheter varav kylvattenbatteriet styrs från FTX aggregatet och varmvattenbatteriet är inbyggt i återluftsaggregatet och därmed styrs därifrån. Kanalsystemet blir mer komplicerat och tar mer plats eftersom man måste ha två separata frånluftkanalsystem.
Sammanfattningsvis tror jag nog att man gör livet lite enklare om man skippar återluftsaggregatet och i slutändan handlar det kanske om någon grad skillnad på innetemperaturen en riktigt varm sommardag. Behagliga nätter får man året runt med båda systemen.
Missa inte att du måste även ha energi till att värma upp huset, nu har vi bara räknat på ventilationsförlusten.
Vilken lösning man än tittar på så är det ett rätt stort batteri för att klara av effekten vid kalla vinterdagar.
Satt och slöräkna lite ... tror att skall du köra 150l/s så får du nog upp över 50 grader i tilluftstemperatur dom kallaste dagarna.
Vilken lösning man än tittar på så är det ett rätt stort batteri för att klara av effekten vid kalla vinterdagar.
Satt och slöräkna lite ... tror att skall du köra 150l/s så får du nog upp över 50 grader i tilluftstemperatur dom kallaste dagarna.
FTX = Krångel ! = Dyrt !
Majoriteten av husen som finns i landet har inget annat än självdragsventilation & radiatorer (Direktel eller vattenburet),
och det brukar fungera utmärkt!
Är man inte ett helt kompani som huserar i bygget, så är dessutom konstant ventilation i alla utrymmen rent slöseri !.
Ventilation skall man kunna anpassa efter behov (Och varför inte stänga av helt när man inte är hemma...) Utan att huset kallnar
Ett självdragshus, med köksfläkt och ev. nån behovsstyrd fläkt från badrummet är nog oöverträffat i enkelhet och kostnad. Uppvärmning med vattenburen värme (radiatorer eller golvvärme) förstås, Fjärrvärme där det finns, annars bergvärmepump, pelletspanna, eller vedpanna...(En vedkamin/kakelugn är också trevligt att ha..)
En annan aspekt på FTX som inte många tänker på: Har man radiatorer sätter man dem oftast under fönster för att minska kalldrag, och ge bäst komfort, värmer man med tilluft och inte tar in den under alla fönster kan det kännas kallare i huset än det är...
Majoriteten av husen som finns i landet har inget annat än självdragsventilation & radiatorer (Direktel eller vattenburet),
och det brukar fungera utmärkt!
Är man inte ett helt kompani som huserar i bygget, så är dessutom konstant ventilation i alla utrymmen rent slöseri !.
Ventilation skall man kunna anpassa efter behov (Och varför inte stänga av helt när man inte är hemma...) Utan att huset kallnar
Ett självdragshus, med köksfläkt och ev. nån behovsstyrd fläkt från badrummet är nog oöverträffat i enkelhet och kostnad. Uppvärmning med vattenburen värme (radiatorer eller golvvärme) förstås, Fjärrvärme där det finns, annars bergvärmepump, pelletspanna, eller vedpanna...(En vedkamin/kakelugn är också trevligt att ha..)
En annan aspekt på FTX som inte många tänker på: Har man radiatorer sätter man dem oftast under fönster för att minska kalldrag, och ge bäst komfort, värmer man med tilluft och inte tar in den under alla fönster kan det kännas kallare i huset än det är...
Redigerat:
Fritt_Drag_II:
Då räknar du alltså med att man behöver ett värmetillskott på 4,8 kW dom kallaste dagarna? Låter mycket på ett nytt hus tycker jag? 30 cm frigolit under plattan, u1,1 på fönster, 35 cm tjocka väggar, taket vet jag inte riktigt men klimatskalet är riktigt bra på hus från Myresjöhus. Väntar fortfarande på energideklarationen.
Enligt databladet är vattenbatterierna dimensionerade för att klara upp till 200 l/s så för normalventilation är dom rejält överdimensionerade. Det är alltså inga problem att komma ner till 15 grader vid kyla och upp till 50 grader vid uppvärmning, problemet är att komma upp i 200 l/s med EC varianten
Kom att tänka på ett annat bekymmer med denna lösning däremot. Hur påverkas kastlängd och rumsinblandning från tilluftsventilerna om man varierar luftflödet? Måste man ha speciella tilluftsdon som klarar variabelt flöde? Finns sådana i så fall eller måste man justera in efter ett visst luftflöde?
PST:
Som du kan se i denna forumtråd så blir energiförbrukningen med ett FTX komb. med bergvärme mycket låg. Betydligt lägre än för frånluftsventilation. Självdrag är inte tillåtet i nya hus idag, man måste kunna garantera ett luftflöde på 0,35 l/s per kvadratmeter.
Då räknar du alltså med att man behöver ett värmetillskott på 4,8 kW dom kallaste dagarna? Låter mycket på ett nytt hus tycker jag? 30 cm frigolit under plattan, u1,1 på fönster, 35 cm tjocka väggar, taket vet jag inte riktigt men klimatskalet är riktigt bra på hus från Myresjöhus. Väntar fortfarande på energideklarationen.
Enligt databladet är vattenbatterierna dimensionerade för att klara upp till 200 l/s så för normalventilation är dom rejält överdimensionerade. Det är alltså inga problem att komma ner till 15 grader vid kyla och upp till 50 grader vid uppvärmning, problemet är att komma upp i 200 l/s med EC varianten
Kom att tänka på ett annat bekymmer med denna lösning däremot. Hur påverkas kastlängd och rumsinblandning från tilluftsventilerna om man varierar luftflödet? Måste man ha speciella tilluftsdon som klarar variabelt flöde? Finns sådana i så fall eller måste man justera in efter ett visst luftflöde?
PST:
Som du kan se i denna forumtråd så blir energiförbrukningen med ett FTX komb. med bergvärme mycket låg. Betydligt lägre än för frånluftsventilation. Självdrag är inte tillåtet i nya hus idag, man måste kunna garantera ett luftflöde på 0,35 l/s per kvadratmeter.
0,5 luftomsättningar per timme har jag hört nån gång, l/m2 borde bero på takhöjd, men säg 2,5m, varje m2 "hålller" då en volym på 2500 l . 0,35l/s*3600s = 1260liter/h, 2500l*0,5oms/h = 1250l/h, så det kan stämma, men jag pratar inte om normer utan vad som är vettigt...
Sen är normer&rekommendationer en sak, verkliga krav ett annat...har svårt att tro att någon egentligen kräver att ett hus skall ventileras när ingen är inne i det...!, Säg att "normalfamiljen" jobbar/går i skolan/gör ngt annat 50h/vecka, det blir 30% av drifttiden..vintertid, då alla fläktar måste snurra för att hålla värmen, samt ventilera ut värme, (FTX har långt ifrån 100% verkningsgrad, + el till fläktar etc), jag tror inte det är lönsamt.....
I
Sen är normer&rekommendationer en sak, verkliga krav ett annat...har svårt att tro att någon egentligen kräver att ett hus skall ventileras när ingen är inne i det...!, Säg att "normalfamiljen" jobbar/går i skolan/gör ngt annat 50h/vecka, det blir 30% av drifttiden..vintertid, då alla fläktar måste snurra för att hålla värmen, samt ventilera ut värme, (FTX har långt ifrån 100% verkningsgrad, + el till fläktar etc), jag tror inte det är lönsamt.....
I
Det är här du kommer få problem med stor sannolikhet. Att du kan dra nytta av kylfallet är helt klart och ok, men att tillföra värme luftburet på ett vettigt sätt med låga flöden har sina sidor.Sidan77 skrev:Enligt databladet är vattenbatterierna dimensionerade för att klara upp till 200 l/s så för normalventilation är dom rejält överdimensionerade. Det är alltså inga problem att komma ner till 15 grader vid kyla och upp till 50 grader vid uppvärmning, problemet är att komma upp i 200 l/s med EC varianten
Kom att tänka på ett annat bekymmer med denna lösning däremot. Hur påverkas kastlängd och rumsinblandning från tilluftsventilerna om man varierar luftflödet? Måste man ha speciella tilluftsdon som klarar variabelt flöde? Finns sådana i så fall eller måste man justera in efter ett visst luftflöde?
Stora anläggningar installerade på 70-talet hade enormt överdrivna flöden och kunde ändå inte ha för hög slutlig inblåsningstemp om man skulle få komfort. Du måste tillföra luften utan alltför stor tempskillnad och typiskt med hög hastighet om den ska fördelas och blandas bra. Vid ombyggnad av såna fastigheter kan man numera använda komplicerade aktiva don som har ställdon och reglerar så att hög hastighet och omblandning sker vid låga flöden.
Dina teoretiska 50 grader är helt orealistiska, bara den termiska lyftkraften ger ett stort bidrag till att endast bilda kudde uppe vid taket osv. Men om du verkligen vill göra som du tänkt är det givetvis möjligt. Tänk dock igenom det hela och försök räkna och bedöma de olika fallen samt sök efter erfarenheter vad gäller don som är lämpliga i så fall.
PST:
-Du bör nog läs på lite mer fakta innan du yttrar dig om lönsamhet...
-Ventilationmängden 0,35l/s gäller + andra dimensionerande värden
(anpassade efter ytans funktion) som även bör uppfyllas.
-Visst, regler & rekommendationer MÅSTE du inte följa... MEN, dom
finns där av en anledning...
-Du bör nog läs på lite mer fakta innan du yttrar dig om lönsamhet...
-Ventilationmängden 0,35l/s gäller + andra dimensionerande värden
(anpassade efter ytans funktion) som även bör uppfyllas.
-Visst, regler & rekommendationer MÅSTE du inte följa... MEN, dom
finns där av en anledning...
PST:
Kör man Heru 180 s EC på högsta hastighet året runt så motsvarar det en elförbrukning (aggregatet) på 2000 kWh. Skulle det vara -20 ute och 23 inne hela året och man kör 150 l/s ventilationsflöde hela tiden blir värmeförlusten 5000 kWh, med bergvärmepumpen blir elförbrukningen för värmeförlusten 1000 kWh. Som sagt värmeförlusterna kostar väldigt lite i elförbrukning med denna konfiguration, även om man kör full fart året runt. Räkna lite på det så får du se. Värmetillskottet som behövs för att täcka andra förluster än genom ventilationen tillkommer givetvis sedan men den delen är ju samma för alla värmesystem.
minsta luftflöde 0,35 l/s /m2 enl. BBR 99 ”Allmänt för Bostäder”
Kör man Heru 180 s EC på högsta hastighet året runt så motsvarar det en elförbrukning (aggregatet) på 2000 kWh. Skulle det vara -20 ute och 23 inne hela året och man kör 150 l/s ventilationsflöde hela tiden blir värmeförlusten 5000 kWh, med bergvärmepumpen blir elförbrukningen för värmeförlusten 1000 kWh. Som sagt värmeförlusterna kostar väldigt lite i elförbrukning med denna konfiguration, även om man kör full fart året runt. Räkna lite på det så får du se. Värmetillskottet som behövs för att täcka andra förluster än genom ventilationen tillkommer givetvis sedan men den delen är ju samma för alla värmesystem.
minsta luftflöde 0,35 l/s /m2 enl. BBR 99 ”Allmänt för Bostäder”
GK100:
Tack för info. Har sökt lite snabbt efter tilluftsdon som klarar variabelt luftflöde men inte hittat något som verkar vettigt. Ser allt för avanserat och dyrt ut. Så skall man jobba vidare med detta alternativ så innebär det nog att man får köra 150 l/s kontinuerligt, d.v.s. dubbelt mot det rekommenderade ventilationsflödet. Egentligen tror jag inte det är några problem att göra det. Elförbrukningen blir något högre men det skiljer troligtvis inte mer än 1000 - 1500 kWh om året. Effektmässigt, om man jämför med en fläktkonvektor så motsvarar detta en värmeeffekt på ca 4 kW och kyeffekt på ca 3 kW.
Anledningen till att jag är intresserad av denna lösning är att jag inte tycker frånluftsventilation verkar vara ett bra alternativ. Det är detta som ingår i huset vi snart skall beställa men det finns ingen möjlighet till kyla, risk för kalldrag och är relativt dyrt i drift för ett så stort hus som vi skall bygga (220 m2). Jag tycker det är värt att lägga en del för att få minimal elförbrukning samt bra komfort året runt, d.v.s. det måste även finnas kylfunktion. Ett annat önskemål är att slippa radiatorer på övervåning, golvvärme ingår i bottenplattan men det kostar orimligt mycket extra om vi vill ha det till övervåningen.
Så vitt jag förslår så är det en rätt svårslagen kombination med bergvärme + FTX både vad gäller driftskostnad och komfort? Kan man få ut tillräcklig effekt från vattenbatterier om man bara ökar luftflödet lite så tycker jag det låter som ett riktigt attraktivt alternativ till andra uppvärmningssystem. Skalar man bort allt annat blir det ett relativt enkelt system. Vet att man gjort så här förut men det är ju helt nya förutsättningar idag. Betydligt bättre klimatskal och med bergvärme behöver man inte oroa sig för värmeförlusterna, de är i stort sätt försumbara även vid dubbla rekomenderade luftflödet. Eller är jag ute och cyklar?
Tack för info. Har sökt lite snabbt efter tilluftsdon som klarar variabelt luftflöde men inte hittat något som verkar vettigt. Ser allt för avanserat och dyrt ut. Så skall man jobba vidare med detta alternativ så innebär det nog att man får köra 150 l/s kontinuerligt, d.v.s. dubbelt mot det rekommenderade ventilationsflödet. Egentligen tror jag inte det är några problem att göra det. Elförbrukningen blir något högre men det skiljer troligtvis inte mer än 1000 - 1500 kWh om året. Effektmässigt, om man jämför med en fläktkonvektor så motsvarar detta en värmeeffekt på ca 4 kW och kyeffekt på ca 3 kW.
Anledningen till att jag är intresserad av denna lösning är att jag inte tycker frånluftsventilation verkar vara ett bra alternativ. Det är detta som ingår i huset vi snart skall beställa men det finns ingen möjlighet till kyla, risk för kalldrag och är relativt dyrt i drift för ett så stort hus som vi skall bygga (220 m2). Jag tycker det är värt att lägga en del för att få minimal elförbrukning samt bra komfort året runt, d.v.s. det måste även finnas kylfunktion. Ett annat önskemål är att slippa radiatorer på övervåning, golvvärme ingår i bottenplattan men det kostar orimligt mycket extra om vi vill ha det till övervåningen.
Så vitt jag förslår så är det en rätt svårslagen kombination med bergvärme + FTX både vad gäller driftskostnad och komfort? Kan man få ut tillräcklig effekt från vattenbatterier om man bara ökar luftflödet lite så tycker jag det låter som ett riktigt attraktivt alternativ till andra uppvärmningssystem. Skalar man bort allt annat blir det ett relativt enkelt system. Vet att man gjort så här förut men det är ju helt nya förutsättningar idag. Betydligt bättre klimatskal och med bergvärme behöver man inte oroa sig för värmeförlusterna, de är i stort sätt försumbara även vid dubbla rekomenderade luftflödet. Eller är jag ute och cyklar?
Nu har jag fått lite info från Alig ventilationsbutiken.
Inga problem att variera flödet mellan 7-17 l/s med vanliga tilluftsdon. Vid 17 l/s kan man ha tilluftstemperaturer upp till 45-50 grader (motsvarande 4-5 kW tillskottsvärme) utan att värmen samlas vid taket och man plaserar tilluftsdonen i förhållande tlil fönstren så man inte får problem med kallras etc.
Kanalsystemet blir ungefär dubbelt så dyrt om dom skall dimensioneras för 200 l/s, ca 39 000 kr inklusive kondensisolerade tilluftskanaler och ljuddämpare. Heru 180 s EC kostar 29 595 och vattenbatterierna 8 550 + 7 750. Total kostnad för hela klimatsystemet blir ca 85 000 kr. Enbart FTX ventilation kostar ca 47 000 inklusive kanalsystem.
Det kostar visserligen 38 000 att uppgradera från FTX ventilation till ett luftburet klimatsystem men då ersätter det radiatorer på övervåningen (-10 000), en fläktkonvektor på 3 kW (-10 000), golvvärme i bottenplattan (-30 000).
Elförbrukningen hamnar enligt mina beräkningar runt 4-5000 kWh (FTX + bergvärme/frikyla), vilket kan jämföras med ca 12 000 kWh med frånluftsvärmepump (max elförbrukning enligt BBR 09).
Inga problem att variera flödet mellan 7-17 l/s med vanliga tilluftsdon. Vid 17 l/s kan man ha tilluftstemperaturer upp till 45-50 grader (motsvarande 4-5 kW tillskottsvärme) utan att värmen samlas vid taket och man plaserar tilluftsdonen i förhållande tlil fönstren så man inte får problem med kallras etc.
Kanalsystemet blir ungefär dubbelt så dyrt om dom skall dimensioneras för 200 l/s, ca 39 000 kr inklusive kondensisolerade tilluftskanaler och ljuddämpare. Heru 180 s EC kostar 29 595 och vattenbatterierna 8 550 + 7 750. Total kostnad för hela klimatsystemet blir ca 85 000 kr. Enbart FTX ventilation kostar ca 47 000 inklusive kanalsystem.
Det kostar visserligen 38 000 att uppgradera från FTX ventilation till ett luftburet klimatsystem men då ersätter det radiatorer på övervåningen (-10 000), en fläktkonvektor på 3 kW (-10 000), golvvärme i bottenplattan (-30 000).
Elförbrukningen hamnar enligt mina beräkningar runt 4-5000 kWh (FTX + bergvärme/frikyla), vilket kan jämföras med ca 12 000 kWh med frånluftsvärmepump (max elförbrukning enligt BBR 09).
Vad är det för don du har fått rekommenderat av leverantören?
Jag skulle själv inte valt bort golvvärmen på bottenvåningen. Att använda dina tankar på övervåningen tror jag däremot mer på. Effekten där är betydligt mindre och om man bygger så att man kan forcera flödet även nere vid kylfallet kan det bli riktigt bra. De höga inblåsningstemperaturerna har jag svårt att tänka mig vara optimalt för den totala funktionen på ditt system.
Det vore kul om du kunde utveckla dina tankar mer i tekniska detaljer för detta är lite udda, men ända testat på många sätt förr. Hur ser en LCA eller LCC ut för vad du tänker dig? Jag har varit involverad i projekt där man försökt med olika lösningar för att uppgradera och behålla luftburen värme i diverse olika lokaltyper. Tyvärr har utfallet trots många olika angreppssätt inte varit alltigenom positivt. I dessa fall har jag jobbat med olika utveckling av elektronik för lokal och central styrning av aktiva don och flödesregleringar, så jag är inte ventilationsproffs på något sätt varken praktiskt eller i teorin.
Jag skulle själv inte valt bort golvvärmen på bottenvåningen. Att använda dina tankar på övervåningen tror jag däremot mer på. Effekten där är betydligt mindre och om man bygger så att man kan forcera flödet även nere vid kylfallet kan det bli riktigt bra. De höga inblåsningstemperaturerna har jag svårt att tänka mig vara optimalt för den totala funktionen på ditt system.
Det vore kul om du kunde utveckla dina tankar mer i tekniska detaljer för detta är lite udda, men ända testat på många sätt förr. Hur ser en LCA eller LCC ut för vad du tänker dig? Jag har varit involverad i projekt där man försökt med olika lösningar för att uppgradera och behålla luftburen värme i diverse olika lokaltyper. Tyvärr har utfallet trots många olika angreppssätt inte varit alltigenom positivt. I dessa fall har jag jobbat med olika utveckling av elektronik för lokal och central styrning av aktiva don och flödesregleringar, så jag är inte ventilationsproffs på något sätt varken praktiskt eller i teorin.
CK100:
Har bara fått ett cirkapris på hela paketet utan specifikation eftersom vi inte har fått fram våra byggritningar ännu. Men det är antingen en modell som heter CKT (stål) eller VST (plast). Det är dom enda takmonterade tilluftsdonen som dom säljer.
Kul att höra att du tror att systemet kan fungera bra. Höga tilluftstemperaturer behövs nog inte så ofta och tack vare högre luftflöde skall det gå bra ändå, utan att man får "takvärme". Leverantören hänvisade till passivhus där man ibland får tilluftstemperaturer på upp mot 45-50 grader. Jag tror vi kommer göra som du föreslår och behålla golvvärmen, åtminstone halva nedervåningen där det skall vara klinkers. Golvvärme under trägolv känns inte så effektivt och nödvändigt. Det jag klurar på är om man skall ha golvvärme som primär värmekälla eller bara som komfortvärme. Det kanske kan bli ojämn temperatur mellan över och undervåning annars? Sen skulle jag vilja dra ut en golvslinga till garaget också.
Enligt vad jag kommit fram till är ett FTX aggregat med vattenbatterier för kyla/värme kombinerat med bergvärme/naturkyla det absolut bästa system man kan ha idag för att åstadkomma en komplett klimatanläggning för villabruk. Problemet är som bekant att effekten från batterierna blir för låg vid det rekommenderade luftflödet på 0,35 l/s. Ändå finns dessa som tillval till många system för "komfotvärme" och "komfortkyla". Idag är klimatskalet i nya hus så bra att man inte behöver öka luftflödet så mycket för att få ut tillräcklig effekt för både kyla och värme. Med nya energisnåla fläktar drar aggregatet inte mer ström idag med dubbla luftflödet jämfört med vad det gjorde för ett par år sedan vid rekommenderat luftflöde. Sättar man till en bergvärmepump till detta så går det åt väldigt lite el för att klara både uppvärmning och kyla även om man bibehåller det höga luftflödet året runt.
Man kan ju sänka förbrukningen något om man skruvar ner luftflödet när effektbehovet är lägre men förtjänsten är marginell och jag tror inte det är värt att krångla till det med tilluftsdon som klarar variabelt luftflöde. Jag tror det är bättre att dimensionera hela systemet för ett konstant högre luftflöde från början. Det finns inte heller någon funktion i FTX aggregaten för att justera fläkthastigheten automatiskt. Säkert för att tilluftsdonen måste justeras in för rätt luftmängd för att kastlängd och rumsinblandning skall bli rätt.
LCC har jag inte räknat på men investeringskostnaden för både FTX, vattenbatterier, golvvärme och bergvärmepump är naturligtvis rätt hög. Intjäningstiden bedömmer jag dock som kort eftersom driftskostnaden blir så låg. Jag skulle tro att man tjänar in ca 8-10 000 kr om året i elförbrukning jämfört med en frånluftsvärmepump. Underhåll av aggregatet behöver bara göras en gång om året när man byter filter och rengör fläktarna.
Du kan väl berätta mer om vad du tror om detta och om det är några brister du känner till som man skall tänka på?
Har bara fått ett cirkapris på hela paketet utan specifikation eftersom vi inte har fått fram våra byggritningar ännu. Men det är antingen en modell som heter CKT (stål) eller VST (plast). Det är dom enda takmonterade tilluftsdonen som dom säljer.
Kul att höra att du tror att systemet kan fungera bra. Höga tilluftstemperaturer behövs nog inte så ofta och tack vare högre luftflöde skall det gå bra ändå, utan att man får "takvärme". Leverantören hänvisade till passivhus där man ibland får tilluftstemperaturer på upp mot 45-50 grader. Jag tror vi kommer göra som du föreslår och behålla golvvärmen, åtminstone halva nedervåningen där det skall vara klinkers. Golvvärme under trägolv känns inte så effektivt och nödvändigt. Det jag klurar på är om man skall ha golvvärme som primär värmekälla eller bara som komfortvärme. Det kanske kan bli ojämn temperatur mellan över och undervåning annars? Sen skulle jag vilja dra ut en golvslinga till garaget också.
Enligt vad jag kommit fram till är ett FTX aggregat med vattenbatterier för kyla/värme kombinerat med bergvärme/naturkyla det absolut bästa system man kan ha idag för att åstadkomma en komplett klimatanläggning för villabruk. Problemet är som bekant att effekten från batterierna blir för låg vid det rekommenderade luftflödet på 0,35 l/s. Ändå finns dessa som tillval till många system för "komfotvärme" och "komfortkyla". Idag är klimatskalet i nya hus så bra att man inte behöver öka luftflödet så mycket för att få ut tillräcklig effekt för både kyla och värme. Med nya energisnåla fläktar drar aggregatet inte mer ström idag med dubbla luftflödet jämfört med vad det gjorde för ett par år sedan vid rekommenderat luftflöde. Sättar man till en bergvärmepump till detta så går det åt väldigt lite el för att klara både uppvärmning och kyla även om man bibehåller det höga luftflödet året runt.
Man kan ju sänka förbrukningen något om man skruvar ner luftflödet när effektbehovet är lägre men förtjänsten är marginell och jag tror inte det är värt att krångla till det med tilluftsdon som klarar variabelt luftflöde. Jag tror det är bättre att dimensionera hela systemet för ett konstant högre luftflöde från början. Det finns inte heller någon funktion i FTX aggregaten för att justera fläkthastigheten automatiskt. Säkert för att tilluftsdonen måste justeras in för rätt luftmängd för att kastlängd och rumsinblandning skall bli rätt.
LCC har jag inte räknat på men investeringskostnaden för både FTX, vattenbatterier, golvvärme och bergvärmepump är naturligtvis rätt hög. Intjäningstiden bedömmer jag dock som kort eftersom driftskostnaden blir så låg. Jag skulle tro att man tjänar in ca 8-10 000 kr om året i elförbrukning jämfört med en frånluftsvärmepump. Underhåll av aggregatet behöver bara göras en gång om året när man byter filter och rengör fläktarna.
Du kan väl berätta mer om vad du tror om detta och om det är några brister du känner till som man skall tänka på?
CK100:
Bara en liten komplettering.
Jag har varit inne på att man skulle kunna variera luftflödet för att minska driftskostnaden ytterligare. Därav min fråga till ventilationsbutiken om ett standardtilluftsdon klarar ett luftflöde som varierar mellan 7-17 l/s utan att det blir problem med rumsinblandningen. Och enligt vad dom säger så kan man det. man behöver alltså inga speciella "aktiva" tilluftsdon eftersom flödesskillnaderna är relativt låga. Däremot finns det idag inget sätt att reglera luftflödet automatist i Heru aggregatet.
Det skulle dock vara väldigt enkelt för Östberg att lägga till denna funktion. Heru aggretatet ställer in vattenflödet i vattenbatterierna baserat på frånluftstemperatur eller rumstemperaturgivare (låter smidigast att använda frånluftstemperaturen så man reglerar på husets medeltemperatur). Värdet är mellan 0-100% och det är ju bara att lägga in tröskelvärden för när man skall öka resp. minska fläktstyrkan. Alltså inte så komplicerat egentligen.
Samma reglerprincip skulle kunna användas för att styra temperaturen på värmekretsen istället för att bergvärmepumpen reglerar framledningstemperaturen på egen hand. Framledningstemperaturen regleras normalt baserat på utetemperaturen. Vilken framledningstemp som behövs vid en viss utetemperatur justeras in vid installation. Detta bör alltså fungera bra tillsammans med FTX aggregatet som finjusterar effekten baserat på önskad temperatur. Men det skulle nog kunna fungera ännu bättre om Heru aggregatet fick styra framledningstemperaturen efter behov.
Ju lägre temperaturdelta mellan köldbärare och framledningstemperatur desto högre verkningsgrad i värmepumpen. Men ju högre luftflöde desto större förluster i ventilationen. Det finns nog en balans för lägsta möjliga energiförbrukning. Vore kul om man kunde labba lite själv med regleringen. Tror dock att det går att få till det riktigt bra utan att man krånglar till det. Man får köra konstant luftflöde (kanske skruva ner det lite manuellt höst/vår), låta bergvärmepumpen ställa in framledningstemperaturen baserat på utetemperatur samt låta FTX aggregatet finjustera effekten på vattenbatteriet. Då håller man sig till den reglering produkterna är byggda för.
Hur funkar det förresten med golvvärme? Kan man köra samma framledningstemperatur på golv och vattenbatteri? Vilken framledningstemperatur klarar golvet? Det kan vara en idé att antingen köra golvet som primär värmekälla och komfortvärme på vattenbatteriet, eller tvärt om. Dimensionerar man golvvärmen för att kunna köras för primär uppvärmning så kan man ju prova vilket som funkar bäst.
Bara en liten komplettering.
Jag har varit inne på att man skulle kunna variera luftflödet för att minska driftskostnaden ytterligare. Därav min fråga till ventilationsbutiken om ett standardtilluftsdon klarar ett luftflöde som varierar mellan 7-17 l/s utan att det blir problem med rumsinblandningen. Och enligt vad dom säger så kan man det. man behöver alltså inga speciella "aktiva" tilluftsdon eftersom flödesskillnaderna är relativt låga. Däremot finns det idag inget sätt att reglera luftflödet automatist i Heru aggregatet.
Det skulle dock vara väldigt enkelt för Östberg att lägga till denna funktion. Heru aggretatet ställer in vattenflödet i vattenbatterierna baserat på frånluftstemperatur eller rumstemperaturgivare (låter smidigast att använda frånluftstemperaturen så man reglerar på husets medeltemperatur). Värdet är mellan 0-100% och det är ju bara att lägga in tröskelvärden för när man skall öka resp. minska fläktstyrkan. Alltså inte så komplicerat egentligen.
Samma reglerprincip skulle kunna användas för att styra temperaturen på värmekretsen istället för att bergvärmepumpen reglerar framledningstemperaturen på egen hand. Framledningstemperaturen regleras normalt baserat på utetemperaturen. Vilken framledningstemp som behövs vid en viss utetemperatur justeras in vid installation. Detta bör alltså fungera bra tillsammans med FTX aggregatet som finjusterar effekten baserat på önskad temperatur. Men det skulle nog kunna fungera ännu bättre om Heru aggregatet fick styra framledningstemperaturen efter behov.
Ju lägre temperaturdelta mellan köldbärare och framledningstemperatur desto högre verkningsgrad i värmepumpen. Men ju högre luftflöde desto större förluster i ventilationen. Det finns nog en balans för lägsta möjliga energiförbrukning. Vore kul om man kunde labba lite själv med regleringen
. Tror dock att det går att få till det riktigt bra utan att man krånglar till det. Man får köra konstant luftflöde (kanske skruva ner det lite manuellt höst/vår), låta bergvärmepumpen ställa in framledningstemperaturen baserat på utetemperatur samt låta FTX aggregatet finjustera effekten på vattenbatteriet. Då håller man sig till den reglering produkterna är byggda för.Hur funkar det förresten med golvvärme? Kan man köra samma framledningstemperatur på golv och vattenbatteri? Vilken framledningstemperatur klarar golvet? Det kan vara en idé att antingen köra golvet som primär värmekälla och komfortvärme på vattenbatteriet, eller tvärt om. Dimensionerar man golvvärmen för att kunna köras för primär uppvärmning så kan man ju prova vilket som funkar bäst.
Kan du utveckla lite leverantörens resonemang här med den höga tilluftstemperaturen kopplat till passivhus? För mig låter denna temperatur som allt för hög för en passivhuskonstruktion.Sidan77 skrev:
En annan sak: För respektive tilluftsdon brukar det finnas ett diagam över hur luften sprids vid respektive inställning av termpatur. Nu kan jag inte exakt normen men jag misstänker att denna spridning är mycket beroende på temperaturen på luften, speciellt vid takmonterade tilluftsdon. Att tänka på men vid de höga flöden som diskuterats hittils antar jag att en bra blandning kommer att ordnas bara pga luftflödet. Dock tror jag verkligen ett extremt väl val av tilluftsdon behövs med stor spridningsvinkel för att unvika att man helt plöstligt kliver in i en "vind från sahara" Vid kallare luft och långsammare luftrörelser sker dock blandning genom att utnyttja den lilla temparaturskillnaden mellan rums och tilluften