Vi står förmodligen i begrepp att dränera

[loffes]

Huset är byggt 1970 och skulle behöva en ny altan.

Vi har tidigare diskuterat kring dränering men avvaktat med detta eftersom vi inte
har några problem med fukt i källaren.
Källaren används idag mest som tvättstuga, förråd och hobbyrum men vi kommer
(troligen) under nästa år inreda ett rum som sällskaps/TV-rum.

Diskutionen kring dräneringen tog fart när vi började prata om en ny altan eller egentligen
trädäck.

Har några frågorfunderingar.

Källarens takhöjd är 230 cm och har källarfönster och jag uppskattar att golvet är
ca 180 cm under marknivå. Troligen behöver man gräva 2 - 2,5 meter för att hamna
under plattan.

Priser jag har läst mig till är ca 1 000kr/kvm eller då i vårt fall 2 500kr/lpm.

Utförandet har jag lite funderingar kring.
Idag är källarens utsida målad med någon typ av asfalt och den sandblästras väl först
bort för att källarväggen ska andas.
Utsidan täcks med isodrän/pordrän (200mm är väl den nya rekomendationen för
markisolering?).
(På Pordräns hemsida fanns inte 200mm som ett beräkningsalternativ. På Isodräns
hemsida visas alltid endast en skiva, två skivor längst ner, skivorna är 65 alt 100 mm).

Dräneringsrör läggs under golvnivån.
Makadam fylls upp kring rör, makadammet läggs "mellan" källarvägg och filterduk.
Återfylls med fyllnadsmassorna (jord?).

Monteringsanvisning isodrän (länk):
http://www.isodran.se/kallarvagg-montering.pdf

Så ett par frågor:
Ett par hus har i grannskapet har grus upp i dagen. Vet dock ej om det bara är ett tunnt lager
lagt kring huset för utseendets skull eller om det är hela vägen ner till dräneringsröret.
Men borde det inte vara bättre att återfylla med grus/makadom istället för att lägga
tillbaka jorden?
Det blir säkert dyrare men rent funktionsmässigt?
http://www.isodran.se/kallarvagg.pdf
På sid 6 (6/12) står det under "Återfyllning".
"Om nya massor behöver anskaffas rekommenderas mosand
OBS! De översta 0,3 m skall alltid återfyllas med finkorning jord."

Varför jord alt. sand och inte gus/makadam?

Vårt hus är ungefär 52 meter runt om. Det skulle innebära ett riktpris om 130 00kr.
Sedan tillkommer det säkert en del på plats. Brorsan dränerade för ett par år sedan
och det var ca 54 m och gick på ca 180 000kr (Det gjordes annat på tomten också).

Med tillkommande arbeten så kanske man kan räkna upp lite till 150 000kr.
För att göra en hyffsad kalkyl (innan vi frågor runt) kan man uppskatta
att man delar upp detta i tre delar där material, maskintid samt arbetstid utgär
ungefär lika delar. I sådana fall skulle ROT avdraget ge ca 25 000Kr
(150 000kr / 3 * 50%).

 

[Magnus Ladulås]

jag uppskattar att golvet är ca 180 cm under marknivå. Troligen behöver man gräva 2 - 2,5 meter för att hamna under plattan.

Snarare kring 2,5 m gissar jag då: 180 + innergolv 10 om det finns + sula säg 40 + komma under sulans nivå 30 = 260 cm

Priser jag har läst mig till är ca 1 000kr/kvm eller då i vårt fall 2 500kr/lpm.

2000 kr/lpm eller tom under det förekommer också på marknaden

På Isodräns hemsida visas alltid endast en skiva, två skivor längst ner, skivorna är 65 alt 100 mm).

Isodrän rekommenderar 2x100 mm för boyta, baserat på nya normer för u-värdet antar jag. Men den andra funktionen med dränerande isolering är ju att kondenspunkten flyttas längre ut med 200 mm. Dvs bättre fukttransport utåt om man har fuktkällor tex tvättstuga, oisolerat golv, kapillärsugande lättbetongväggar etc.

"Om nya massor behöver anskaffas rekommenderas mosand
OBS! De översta 0,3 m skall alltid återfyllas med finkorning jord."

Varför jord alt. sand och inte gus/makadam?

Finkorning jord släpper igenom mindre vatten än andra jordarter (undantaget lera och silt då kanske som man nog inte vill ha framför huset). Med marklutning från huset flyttas alltså upptaget av vatten i mark bort från huset så att filterduk och dränering inte belastas med partiklar från omgivande fyllmassor som dras med ner av sjunkvattnet.

Vårt hus är ungefär 52 meter runt om. Det skulle innebära ett riktpris om 130 00kr.

eller med tex 2000 kr/lpm blir väl riktpriset lite bättre 104000 kr.

kan man uppskatta att man delar upp detta i tre delar där material, maskintid samt arbetstid utgär ungefär lika delar.

Arbetskostnaden är den stora posten, jag skulle gissa minst 2/3 till arbetet, vilket ju inte är till nackdel

 

[loffes]

Tack för svaren.

Anledningen att man fyller med jord överst är för att det mesta vattnet kommer ovanifrån som regn
och rinner då av efter marken tack vare att man gör ett fall från huset.
Med grus skulle detta bara rinna ner i marken och belasta dräneringsrören extra mycket.

Lägre pris är alltid bättre och jag kommer väl att fråga två-tre företag innan jag bestämmer mig.

Att arbetskostnaden är större är ju som sagt bara en fördel i ROT tider (tumme-upp).

Hur är det förresten med hängrännor/stuprör samt anslutning ut till kommunalt vatten.
Antar att det är bra att byta i samband med dräneringen när det finns grävare på plats.

 

[mexitegel]

Isodrän rekommenderar 2x100 mm för boyta, baserat på nya normer för u-värdet antar jag. Men den andra funktionen med dränerande isolering är ju att kondenspunkten flyttas längre ut med 200 mm. Dvs bättre fukttransport utåt om man har fuktkällor tex tvättstuga, oisolerat golv, kapillärsugande lättbetongväggar etc.

Lånar tråden lite, hoppas det är OK.
Står också i begrepp att dränera om, men det blir troligen först nästa å men funderar på just tjockleken på Isodränen... Vår källare är idag redan boyta och det ligger 100 mm islolering på insidan av betongelementen. Är det då ändå att rekomendera 200 mm på utsidan?

 

[Magnus Ladulås]

Vår källare är idag redan boyta och det ligger 100 mm islolering på insidan av betongelementen. Är det då ändå att rekomendera 200 mm på utsidan?

Det är väl främst en avvägningsfråga mellan insparade kronor och extra kostnad. Kostnaden för att öka till 200 beror ju mkt på om man har souterränghus í låg sluttning eller full källare med 4 väggar. Man kan ju räkna ut avskrivningstiden. Antagligen tar det ganska många år i de flesta fall.

Däremot ökar ju fukttransporten utåt i väggen med 200 mm på utsidan och det har ju ett värde (som kan bli stort i framtiden om man som sagt har man fuktkällor inomhus, fukt upp genom golv, fukt i väggarna som behöver torka ut etc). Invändig isolering har ju motsatt effekt genom att motverka fukttransporten utåt. Har man invändig isolering talar väl det mer för att slänga på 100 mm extra på utsidan som en motvikt. Men det är ju klart svårare att räkna på förtjänster av ökad fuktransport så det blir väl ofta en kvalitativ bedömning.

Vi har 300 mm lättbetong från -79 i källarväggarna vilket förstås är bra isolering (ca u = 0,30) jämfört med en betongvägg. Men eftersom vi hade en skada på ytskiktet i ett hörn som lett till fuktskada (lättbetong är ju extremt bra på att suga i sig vatten kapillärt) så satte vi ändå 2x100 mm för att öka uttorkningen, samt bättre motverka lättbetongens kapillära kraft inåt i väggen vid ev fukt inifrån i framtiden.

 

[loffes]

Isoleringen sparar en del energikostnader (uppvärmning) dock hitter jag inte den uträkningen
nu men jag fyllde i den och fick fram en årlig besparing på mellan 14 - 17 000Kr.
Jag ändrade lite på ingångsvärdena. Dels isoleringstjocklecken men även på priset.

Dock fanns inte bergvärme som uppvärmningsalternativ inte heller vilken rums (källar) temperatur
man har/vill ha.

>>Mexitegel
Här hittade jag lite om in- och utvändig isolering. Jag har läst om att det inte ska vara optimalt utan
att enbart isolering på utsidan är att föredra. Stämmer det?
Det beror väl även på vilken typ av isolering (metod) man har använt.
http://www.stenull.paroc.se/produktdat/pdf_down/Nr_6_2006.pdf
(Från Maj 2006 så man vet ju inte om något har förändrats).

En annan länk:
http://www.thermisol.se/aktuellt.php?aktuellt=dran


Hur gör man med återställandet efter ett dräneringsarbete?
Tänker främst på växter av olika slag. De grannar som jag nämnde i första har som sagt
sten men det kanske bara är överst. Då får man ett naturligt avstånd mellan hus och början
av plantering och/eller gräsmatta. Växter nära huset gör väl så att vattnet stannar och
binder fukten mot källarväggen.

(Däremot har jag hört att tex björkar ska suga i sig mängder med vatten och skulle på
så sätt vara bra(?) för att torka ut marken).

 

[Magnus Ladulås]

Jag har läst om att det inte ska vara optimalt utan att enbart isolering på utsidan är att föredra. Stämmer det?

Stämmer. Isolering på insidan motverkar utgående diffusion. Det blir lätt kondensering och fukt mellan isolering och betongvägg. Tyvärr var isolering på insidan vanligt på husen från 60- och 70-tal med omfattande fuktskador som följd.

 

[Magnus Ladulås]

Isoleringen sparar en del energikostnader (uppvärmning) dock hitter jag inte den uträkningen
nu men jag fyllde i den och fick fram en årlig besparing på mellan 14 - 17 000Kr.

Du jämför mellan ingen och 200 mm eller vad? Siffrorna är otroliga. En nolla för mkt?

 

[mexitegel]

Har man invändig isolering talar väl det mer för att slänga på 100 mm extra på utsidan som en motvikt. Men det är ju klart svårare att räkna på förtjänster av ökad fuktransport så det blir väl ofta en kvalitativ bedömning.

Det har du rätt i, så har jag inte ens tänkt! Avskrivningstiden för en omdränering/tilläggsisolering för mig räknat enbart på minskat värmeläckage lär bli hysteriskt lång. Ligger på U-värde runt 0,35 nu och med 100 mm isodrän hamnar den på 0,2 ungefär. Ytterrligare 100 mm isodrän ger 0,15. Värdet för mig ligger i att huset har en sk EW-grund och får jag fukt i de nedgjutna träbjälkarna så är jag rökt.... Dessa 70-tals konstruktioner!


Återställandet ska man ägna en stunds funderande åt. Växlighet närmast huset är bannlyst då det binder fukt, dessutom ska ju diverse plantor vattnas om det blir torrt osv. Inte bra. Rekomendationen som jag läst är att ha något asymetriskt material närmast husgrunden (som ytskikt). Sten eller makadam tex. som bryter nedfallade vatten så det inte stänker upp på husgrunden. Har sett hus där man haft sten närmsta 30-50 cm från husgrunden och sedan satt en rabatt utanför som är inramad av kantsten. Det var riktigt snyggt.

Du ska absolut inte plantera träd nära husgrunden då deras rötter kan växa ner i dräneringen med stopp som följd.

 

[loffes]

Du jämför mellan ingen och 200 mm eller vad? Siffrorna är otroliga. En nolla för mkt?

Ingen nolla för mcket men vet inte hur de stämmer.
Kanske stämmer de om man har källaren helt uppvärmd och direktverkande el
eller fjärrvärme (som var de alternativ som fanns).

17000 kr så skrev jag att elen kostade 1 kr och 100 mm isolering
14 000 kr sparande man med elpris om 0,80 kr men med 200 mm.
Måste hitta "testat". Tror att knappast att siffrorna stämmer, jag reagerade
oxå på att det blev så stor kostnadsbesparing.

Vad det gäller återställning så är jag med på att ha jord överst/gräsmatta och
att det har en bra funktion i och med att nederbörd rinner först bort från huset
innan det blir mättat och först då börjar rinna ner i marken.

Vid grus/makadam alternativet så rinner ju regnet rakt ner.

Någon björk ska jag inte plantera vid huset men har hört att sådana kan vara
bra om man vill markdränera. Har också hört att man inte ska ha växter nära
husväggen för att dessa binder fukt i marken.
Det jag undrar är om man kan ha ett lager med sten/kross överst som rent
estetiskt de närmsta ~40 centimetrarna och sedan en rabatt och sen själva
gräsmattan.

 

[Dalbotant]

Någon björk ska jag inte plantera vid huset men har hört att sådana kan vara
bra om man vill markdränera. Har också hört att man inte ska ha växter nära
husväggen för att dessa binder fukt i marken.
Det jag undrar är om man kan ha ett lager med sten/kross överst som rent
estetiskt de närmsta ~40 centimetrarna och sedan en rabatt och sen själva
gräsmattan.

Jupp. Luta alltihop svagt utåt och kolla så inte eventuell takfot stoppar för mycket regn. Då kommer din rabatt att bli ledsen och gul.
Men, lägger du två skivor så kommer du komma lite väl nära dräneringen med rabatten tycker jag. Lite onödigt att förkorta livslängden, då är det bättre att flytta ut rabatten lite till. Varför inte göra en blomstercirkel på gräsmattan istället? Mycket roligare att titta på.

 

[Magnus Ladulås]

Jupp. Luta alltihop svagt utåt

Lutning 1:20 inom 3 meter från fasaden enligt Boverket. Om inte detta är möjligt, tex vid berg, bör ett avskärande dike anläggas.

Det jag undrar är om man kan ha ett lager med sten/kross överst som rent
estetiskt de närmsta ~40 centimetrarna och sedan en rabatt och sen själva
gräsmattan.

Fast om du vill ha dränerande skivor så slutar de enligt instruktion 4-5 cm under markytan. Täckningen ovanför ska vara jord enligt tex Isodräns instruktion så att skarv mellan täcklist och fasad bättre skyddas från vatten. Avviker isf från branschnorm.

 

[renoverarn]

varför aviker det från branchnorm

 

[Magnus Ladulås]

varför aviker det från branchnorm

var nog lite trött igår, menade förstås inte branschnorm i striktaste mening, typ gemensam publikation från branschorganisation. Utan att alla tillverkare av dränerande skivor jag kunde hitta för ett halvår sen föreskrivde återfyllning med befintliga massor hela vägen upp över täcklisten. Sten/kross som översta lager och ovanpå täcklisten kändes lite avvikande från det.

Om man nu lägger sten/kross överst 40 cm ut från huset och säg 10 cm djupt? så skapar man ju ett dike på 40x10 cm i de underliggande befintliga massorna som är tätare än sten/kross. Det kan ju inte vara bra för avrinningen från huset? Plattor överst med lutning utåt bättre isf.

 

[loffes]

Hmm plattor kanske inte är så dumt.
Tack för alla svar