Vi måste nog reda ut begreppen lite.Deven skrev:
Tillväxt betyder inte på ngt sätt automatiskt en högre miljöbelastning - det kan varra precis tvärtom.
Tillväxt kan komma til av utnyttjande av mer resurser, men också på mer effektivt utnyttjande av samma mängd, eller tom mindre mängd resurser.
Man kan också använda tex vattenkraft, vindkraft eller kärnkraft (som är mkt bränsleeffektivt) och använda återvunna råmaterial och skapa värden av detta - och i teorin inte belasta miljön alls eller iaf mkt lite - men få en enorm tillväxt.
Nån stans torde det finnas en gräns för hur mkt folk vi kan vara på jorden, men om det är 9 mdr, 12 mdr eller 200 mdr låter jag vara osagt...
Och om vi skall vara fler eller tom lika många som idag så måste vi börja ha ett mkt mer hållbart leverene och minimera utnyttjandet av "nya" råvaror. Dvs vi måste återvinna 100% (eller nästintill) och sedan bara tillföra energi (förnyelsebar i slutändan).
Än så länge kan vi använda metaller från gruvor, kol (finns ett tag till) och kärnbränsle (som finns för mellan 200-2000 års drift beroende på teknologin som används). MEN oljan är i princip, om inte slut så iaf sinande. Och många andra metaller och mineraler börjar bli mkt svåra att hitta.
/K
Håller med om det mesta, men detta kräver en kommentar. Om vi börjar utvinna uran ur havsvatten så finns det tillförlitliga beräkningar som pekar på att vi därigenom har tillräckligt med kärnbränsle för att räcka i bortåt fem miljarder år, längre än solen förväntas överleva, och detta även om vi fortsätter öka vår energikonsumtion i den takt vi hittills har. Detta innebär att vi skulle kunna ha så gott om energi att vi kan välja mindre energieffektiva lösningar för att spara pengar och att alla resurser som har använts och kommer att användas på energibesparingar, energisnåla hus etc egentligen är bortkastade.klaskarlsson skrev:
Om det finns efterfrågan på JAS-plan och dagis så kommer JAS-plan att byggas och dagis bedrivas av den fria marknaden, förmodligen mer effektivt än i statlig regi. Det enda staten kan tillföra här är att tvinga folk som annars skulle avstå från att investera i JAS-projekt och förskolor.Tokyoboy skrev:
Allmänintresse är ju inget annat än jämkning av flera indiviers egenintresse. Jag har svårt att se hur detta inte skulle kunna lösas genom grundläggande äganderätt och avtal. Infrastruktur och uppräthållande av lagar är inget som i sig kräver en stat utan kan även det lösas i privat regi, inklusive lagstiftande. Hantera kulturarv, där är vi ju tillbaka till att statens funktion där är att omfördela och tvinga människor att betala för sådant de egentligen inte är intresserade av att betala för: Om vi på riktigt tycker att kulturarvet är viktigt borde vi väl knappast behöva tvingas betala för dess bevarande. Övervakning låter lite för vagt för att kommentera, vad avser du här? Utrikespolitiska relationer är ju inte riktigt aktuellt om ingen stat och således ingen nation finns, däremot skulle individer i ett visst geografiskt område förmodligen vara intresserade av att samarbeta för att försvara sig mot aggressioner.Anders_Roslagen skrev:Kanske bevakar staten nationens allmänintresse? . Vill inte in i en diskussion om vad som skall och inte ingå i ett staligt ansvar och det är kanske inte relevant. Men det finns ett antal parametrar i ett samhälle där skillnader i egenintressen kontra allmännintressen lämnar hål. Låter kanske flummigt men jag menar infrastruktur, upprätthållandet av lagar, hantering av kulturarv, övervakning, utrikespolitiska relationer och så vidare... Svårt att säga att det inte är värdeskapande, precis som i Tokyoboys inlägg (dagis exempelvis) finns ju delar som fungerar som samhällets glidmedel(låter roligare än att kalla det katalysatorer)...
Saken är just den att i ett fritt system så får vilka som helst bilda vilka kollektiv de vill; vägkollektiv, vårdkollektiv, dagiskollektiv, försvarskollektiv etc, det finns inga hinder för detta. I dagens system så får vi naturligtvis också göra detsamma, men vi är fortfarande tvingade att betala för de kollektiv staten har instiftat och bedriver, varför det i praktiken inte låter sig göras. Staten är återigen inget annat än ett sätt att tvinga människor (omfördela deras tillgångar) att betala för det de inte vill ha. För att möjliggöra detta har staten ett monopol på att använda våld, tvång, hot och frihetsberövande mot de människor som bor i det geografiska område som innefattar nationen staten har makt över.
Visst är det så. Och är det nu så att exempelvis bra vägar ger en större ekonomisk vinst för företagen som använder sig av dem än det kostar att bygga dem så skulle naturligtvis företagen bygga dessa vägar. Vad staten däremot gör är att bygga bra vägar även där de inte inbringar en motsvarande intäkt, återigen omfördelning av människors tillgångar.klaskarlsson skrev:
Kärnkraftsförespråkare som jag är så är nog inte ens jag så optimistisk.BobbyEwing skrev:
Grejjen är att vi egentligen bara har sett början av atomåldern (trots att vi redan passerat informationsåldern och är på väg in i nanoåldern) - utvecklingen för fission och i viss mån fusion, pausade i 30 år. Troligen pga att ursprunget till tekniken är militärt och en hemsk militär användning (notera alltså att tekniken springer från militär användning till civil- inte tvärtom).
Men det finns en oerhörd utvecklingspotential inom både fission och fusion. Både vad gäller reaktorer, bränsle, återvinning av "kärnavfall", anrikning, miljövänligare brytning osv
Ett av spåren är som sagt utvinning av uran ur havsvatten.
Det går att göra på prototypnivå - men att få det lönsamt som massutvinning är en helt annan sak. Det är mkt möjligt att det kommer vara en dominerande källa till energi i framtiden - eller så blir det ngt annat - MEN kärnkraft är otroligt effektivt - och nyutvecklingen gör den än mer säker och effektiv hela tiden. En sockerbitsstor bit uran räcker för att driva 200 villor i ett år - jämför det med de 100 tals ton kol som går åt - och det är med den teknik som utvecklades på 60-70 talen !
Så om det är 15 miljoner år eller 2000 år eller tom "bara" 200 års bränsle vi vet om idag - så kommer det komma nya sätt och nya tekniker under tiden -det vi vet dock är att oljan troligen är "slut" inom 20-30 år - så vi behöver ngt storskaligt (storskaligt var det - dvs vind och sol är inte en lösning idag - även om vi skall arbeta på det också) alternativ som vi kan börja bygga ut nu.
/K
Tror nog hela mitt resonemang bygger på att en stat/nation finns... Vill visst påstå att det finns allmänintresse utöver de samlade individernas intressen. Vissa delar tar inte individen ansvar för och därför behövs ett allmänintresse. Du menar på fullaste allvar att man skall privatisera lagstiftande? Tog kulturarv som exempel för att det är så uppenbart allmänintresse, kunde lika gärna varit rådande skatteväxlingar, ringleden runt Stockholm, Allemansrätten eller jakträtter... Med övervakning menar jag den samlade mängden resurser som krävs för att upprätthålla den nivå av lag och förordnings-efterlevnad allmänintresset för stunden önskar. Försvar, polis, säkerhetspolis, kustbevakning, fängelser och de som av andra orsaker behöver översyn eller bevakning (psykisk vård, bevakning av madde och vickan, bevakning av evenemang mm).BobbyEwing skrev:
Antar att du med fritt system menar att det finns ett system och inte förespråkar anarki...
Tycker du sammantaget har en intressant ståndpunkt...
Har dock svårt för resonemangen som bygger på att "folk betalar för det dom inte vill ha". Skevheten i detta resonemang ligger i att en stats/nations livslängd förhoppningsvis är längre än individen och att den därför har annan hänsyn att ta. Individens behov är ofta styrd utifrån dess akuta behov något som stat/nation måste stå över.
Vad menar du här förresten: Om vi på riktigt tycker att kulturarvet är viktigt borde vi väl knappast behöva tvingas betala för dess bevarande.
Menar du att individuella insatser löser dessa och liknande allmänintressen och med vilken långsiktighet??? Ställer det inte krav på moral som torde skapas ur en nations eller stats förhållningssätt mot medborgaren?
Ja, helt klart. Här har jag inget att invända...BobbyEwing skrev:
Mja inte ENDA:¨blob skrev:
"Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att hålla inflationen låg och stabil. Banken har också i uppdrag att se till att betalningarna i ekonomin kan ske säkert och effektivt"
Vet inte om jag missat det i tråden, men den största anledningen till att vi haft låg inflation sen 90-talet är den flytande kronkursen. Innan krisen på 90-talet drevs reallönerna upp (skrotning av den svenska modellen med samarbete mellan fack och arbetsgivare på 70-talet). Den låga inflationen idag är ett resultat av riksbankens inflationspolitik och halvkass konjunktur.
Inflationen på 70/80-talet berodde väl på att man prioriterade sysselsättning framför inflation och att man försökte rädda den misskötta ekonomin med ständiga devalveringar.
En gigantisk överföring av förmögenhet från småfolket i lägenheter till skuldsatta villaägare, helt enkelt. Snacka om att sossarna rånade sina egna väljare..
En gigantisk överföring av förmögenhet från småfolket i lägenheter till skuldsatta villaägare, helt enkelt. Snacka om att sossarna rånade sina egna väljare..
BobbyEwing skrev:
Jag är inte med dig på noterna alls, med andra ord tycker jag det du skriver är helt uppåt väggarna. För att göra ett väldigt aktuellt och konkret exempel så kan vi exempelvis ta kraftbolagen. Jag tror knappast det skulle bli billigare och bättre skött om mitt kommunala energibolag säljs ut till privata aktörer. Snarare blir det tvärt om, som vi har sett med bland annat elnäten i många länder, att de drivs till bristningspunkten utan investeringar för att maximera vinsten för ägarna. Jag tror inte heller att en privat aktör skulle sänkt priset på fjärrvärmen för att den hade haft en effektivare organisation/dragit ner på underhållet, snarare hade de tagit ut mer vinst.
Vad jag har hört gick det bra med fjärrvärmen i Stockholm när fortum tog över
. Ett bolag som vid sitt senaste bokslut för någon vecka sedan redovisade en rörelsemarginal på nätta 49% för verksamheten i Norden, ja, ni läste rätt. Här i min kommun gör kommunens energibolag rätt stora vinster men de återinvesteras i kommunen på bra avfallsanläggningar, bra skolar och så vidare så det ser jag inget fel i.Nu är det inte så att jag vill att de ska fungera såhär inom alla områden utan just kraftbolag är en sådan samhällsnyttig funktion där de privata inte fungerar fullt ut. Givetvis vill jag också att privata aktörer ska kunna tjäna bra med pengar på sina företag och jag är ingen vänsterdriven människa om nu någon skulle få för sig det, med tanke på att jag refarerade till fortums vinstmarginal. Givetvis ska folk kunna tjäna bra med pengar på sina företag, inget snack om saken!
Jag har mycket mer att säga i frågan men jag tänkte gå ut i det fina vädret nu!
Du får ursäkta, men det är helt bakfram. Hur skulle en fast kronkurs kunna orsaka hög inflation? Sverige var anslutet till Bretton Woods-samarbetet under 1951-1973 och hade därmed fast kurs mot dollarn. Vi hade låg inflation under större delen av den tiden.il_duce skrev:
Helt rätt. Dessutom ville man hålla räntorna nere för att hjälpa industrin.mycke_nu skrev:
Men på den tiden röstade även villaägare på socialdemokraterna.mycke_nu skrev:
Tycker att situationen som den ser ut idag ute i världen gör det mer svårbedämnt än på mycket länge.
Kommer länders skuldproblem ge en högre eller lägre ränta i Sverige?
Under förutsättning att Sverige klarar sig utan några större störningar.
Länder med skuldproblem idag räknar jag;
USA
Grekland
Italien
Spanien
Portugal
Irland (Har väl återhämtat sig ganska bra)
England
Estland, Lettland, Litauren (Har väl oxå återhämtat sig bra, slår lite nonchalant ihop dessa länder)
Vid senaste mötet lämnades reproräntan oförändrad, 2 %, men den framtida räntebanan kunde hamna mellan 2 % och 7 % vilket blir ett ganska stort spann.
Då hamnar bolåneräntor kring 3 % och upp mot 8 %, med en bankmargial om 1 %.
Vad tror vi på forumet?
Kommer länders skuldproblem ge en högre eller lägre ränta i Sverige?
Under förutsättning att Sverige klarar sig utan några större störningar.
Länder med skuldproblem idag räknar jag;
USA
Grekland
Italien
Spanien
Portugal
Irland (Har väl återhämtat sig ganska bra)
England
Estland, Lettland, Litauren (Har väl oxå återhämtat sig bra, slår lite nonchalant ihop dessa länder)
Vid senaste mötet lämnades reproräntan oförändrad, 2 %, men den framtida räntebanan kunde hamna mellan 2 % och 7 % vilket blir ett ganska stort spann.
Då hamnar bolåneräntor kring 3 % och upp mot 8 %, med en bankmargial om 1 %.
Vad tror vi på forumet?
Precis men brukar det inte vara så att sämre tider ger en lägre ränta och tvärtom.Nyfniken skrev:
Nu vet man ju inte hur Sverige och dess ekonomi påverkas av andra länders elände (skulder).
Sämre tider i andra länder behöver ju inte betyda sämre tider i Sverige.