Troligtvis inte, Om de klarar av att få ner ljudet så det klassar ljudklass B så lär du inte få någon prisreduktion.
Svårt att uttala sig utan att veta alla omständigheter. Och det kan ibland vara svårt för en lekman att reda ut vem som är motpart osv.
Om man vill driva frågan köprättsligt är frågan om vem som är säljare. Har föreningen själv upplåtit lägenheten direkt till nya medlemmar eller har avtal slutits med annan? Föravtal? Finns mäklare med i bilden? Vad är utlovat genom mäklaren?
Är det bostadsrättsföreningen som låtit uppföra huset (jämfört med att ha köpt fastigheten med färdig byggnad) - dvs är beställare i förhållande till entreprenören? Detta kan mycket väl vara fallet även om det ser ut som att någon annan aktör är beställare (denne aktör har iofs då oftast sin personal som interimstyrelse i föreningen, men det spelar ingen roll). I så fall måste man få den nya brf-styrelsen att driva frågan mot entreprenören. Då är det viktigt att man passar alla frister som finns i entreprenadrätten. Efter två år från slutbesiktningen omvänds exempelvis bevisbördan enligt normala entreprenadkontrakt och bara vissa allvarligare fel kan åberopas mot entreprenören (och bara under vissa omständigheter).
Föreningsrättsligt har också föreningen vissa skyldigheter mot bostadsrättshavaren. Såsom ansvarig för konstruktionen och stammar kan det bli tal om att föreningen får åtgärda dessa, annars kan medlemmen vara berättigad till nedsatt årsavgift m.m.
Det finns många variabler och jag skulle säga att det är omöjligt att avgöra åt vilket håll det lutar för din del. Som jag ser kan inte några kvalificerade gissningar ges utan mycket mer information. Dessutom är bevissäkring helt avgörande varför det kan vara bra att även få råd angående detta av en kvalificerad jurist.
Är säker på att de som gissat i tråden har haft god grund för det och inte bara kastat tärning så möjligen är deras gissningar fullt tillräckliga. För egen del skulle jag lägga någon juristtimme på detta. Får du besked om att det inte finns något att göra kan det också kännas tryggt att åtminstone känna att man gjort vad man kunnat.
Om man vill driva frågan köprättsligt är frågan om vem som är säljare. Har föreningen själv upplåtit lägenheten direkt till nya medlemmar eller har avtal slutits med annan? Föravtal? Finns mäklare med i bilden? Vad är utlovat genom mäklaren?
Är det bostadsrättsföreningen som låtit uppföra huset (jämfört med att ha köpt fastigheten med färdig byggnad) - dvs är beställare i förhållande till entreprenören? Detta kan mycket väl vara fallet även om det ser ut som att någon annan aktör är beställare (denne aktör har iofs då oftast sin personal som interimstyrelse i föreningen, men det spelar ingen roll). I så fall måste man få den nya brf-styrelsen att driva frågan mot entreprenören. Då är det viktigt att man passar alla frister som finns i entreprenadrätten. Efter två år från slutbesiktningen omvänds exempelvis bevisbördan enligt normala entreprenadkontrakt och bara vissa allvarligare fel kan åberopas mot entreprenören (och bara under vissa omständigheter).
Föreningsrättsligt har också föreningen vissa skyldigheter mot bostadsrättshavaren. Såsom ansvarig för konstruktionen och stammar kan det bli tal om att föreningen får åtgärda dessa, annars kan medlemmen vara berättigad till nedsatt årsavgift m.m.
Det finns många variabler och jag skulle säga att det är omöjligt att avgöra åt vilket håll det lutar för din del. Som jag ser kan inte några kvalificerade gissningar ges utan mycket mer information. Dessutom är bevissäkring helt avgörande varför det kan vara bra att även få råd angående detta av en kvalificerad jurist.
Är säker på att de som gissat i tråden har haft god grund för det och inte bara kastat tärning så möjligen är deras gissningar fullt tillräckliga. För egen del skulle jag lägga någon juristtimme på detta. Får du besked om att det inte finns något att göra kan det också kännas tryggt att åtminstone känna att man gjort vad man kunnat.
Onödigt omständigt. Finns det relationsritningar som är godkända för dragningen och byggaren når den ljudklass som krävs så har TS inget att sätta emot, onödiga pengar på jurist.jaso skrev:
Härligt, du verkar besitta stor expertis. Alltid tacksamt! Har två följdfrågor...Glufsglufs skrev:
1. TS har alltså inget att sätta emot. Samtidigt påstår TS att den föreslagna lösningen inverkar på planlösningen. Om lägenheten redan har upplåtits till TS med bostadsrätt har TS rådigheten över nyttjanderätten. Enligt bostadsrättslagens 9 kapitel krävs alltid bostadsrättshavarens godkännande för sådana förändringar av lägenheten, eller hyresnämndens godkännande. Man kan ju tolka det som att TS i sådant fall har en form av veto mot denna lösning (vilken kan tvinga fram en annan lösning alternativt en uppgörelse där TS kan få ekonomisk kompensation). Var tänker jag fel?
2. TS tror sig få merkostnader om entreprenören får välja "sin" lösning. Är det givet att dessa kostnader ersätts? Kan storleken på kostnaden bli tvistig? Kan man vara säker på att TS inte hamnar i ett sämre läge om inte detta krav framställs innan åtgärden görs än efter? Och att kravet ställs till rätt part (entreprenören är antagligen inte motpart till TS). Bara orolig över att TS får ångra sig i efterhand... förstår att det är onödiga frågeställningar, men exakt varför de är onödiga förstår jag inte riktigt.
Hej igen!
Som jag fått det förklarat är det ett totalentreprenadskontrakt mellan bostadsrättföreningen som beställare och HSB Bostad som entreprenör. Skanska är byggaren.
Jag har ju dock ett köpeavtal med en mäklarfirma som HSB anlitat för försäljningen. Så ser konstellationen ut.
Jag tror Jaso är på rätt spår och förstår vårt problem. Vi är mest oroliga för att tvingas stå med ett tydligt hörande ljud även efter åtgärden oavsett det når ljudklass B eller inte, som vi måste stå för vid en framtida försäljning. Är det rimligt ? När det finns andra förslag på åtgärder som löser problemet till 100%
Får vi bara kompensation på köpeskillingen efter nuvarande åtgärdsförslag så är vi nöjda. Men det bästa vore att åtgärda det rätt så slipper någon kompensera oss.
Som jag fått det förklarat är det ett totalentreprenadskontrakt mellan bostadsrättföreningen som beställare och HSB Bostad som entreprenör. Skanska är byggaren.
Jag har ju dock ett köpeavtal med en mäklarfirma som HSB anlitat för försäljningen. Så ser konstellationen ut.
Jag tror Jaso är på rätt spår och förstår vårt problem. Vi är mest oroliga för att tvingas stå med ett tydligt hörande ljud även efter åtgärden oavsett det når ljudklass B eller inte, som vi måste stå för vid en framtida försäljning. Är det rimligt ? När det finns andra förslag på åtgärder som löser problemet till 100%
Får vi bara kompensation på köpeskillingen efter nuvarande åtgärdsförslag så är vi nöjda. Men det bästa vore att åtgärda det rätt så slipper någon kompensera oss.
Problemet i det stora hela är att entreprenören har rätt att fixa till problemet på ett sätt som han själv bestämmer, såvida det inte är absolut olämpligt. Hur kan du vara så säker på att det som entreprenören väljer för att åtgärda felet är så dåligt ljudmässigt? Är det så att du själv är expert på området? Isåfall förstår jag din oro. Men annars så är det inte alls säkert att det blir så hemskt!
Vad gäller min expertis så sträcker den sig så långt att jag ofta ingår under planering, projektering och löpande möten samt slutbesiktningar och lösningar på uppkommna problem under projekt, både nyproduktion och ROT...så...som jag skrev, finns det godkända relationsritningar på denna nyproducerade lägenhet så kan inte TS ha mycket att säga till om. Pga anledningar vi inte vet så är rördragningen gjord på ett visst sätt och för att få göra det så tas ett beslut på ett byggmöte mellan byggare, UE VVS och byggherre innan åtgärden utförs. Detta beslut förs sen in på en relationsritning och lägenheten stämmer då överens med ritningen. Finns denna relationsritning så är allt i sin ordning från projekteringens sida på denna lägenhet.jaso skrev:
Gällande ljudet så finns det gränser och byggaren har en lösning för att uppnå denna gräns. Uppfylls detta så går det igenom besiktningen och TS har inget att komma med där heller. Det handlar om nyproduktion det här med en förvaltare som byggherre som säljer färdiga lägenheter till personer som sen kommer att ingå i en förening.
TS äger inte lägenheten, TS äger rätten att bo i den. Det som ni snackar om tillhör föreningen och förvaltas av HSB.
TS får väl isf prata med HSB och få tillbaka pengar som är likvärdigt med den yta som försvinner.
Lägenheten går fortfarande under garantitid och saken är den att om något måste ändras i konstruktionen för att det är fel så har dom rätt att göra det och gör det då säkerligen på billigaste sätt för att uppnå sitt syfte. Om en lägenhetsinnehavare sen får egna merkostnader pga att väggen kommer att bygga ytterligare 13mm så blir det nog helt enkelt shit happends.
Det beställare och byggare är ute efter i slutändan är att projektet ska kunna lämnas utan besiktningsanmärkningar elelr andra fel och detta sker konternuerligt under garantitiden när eventuella nya fel upptäcks och detta har med konstruktionen att göra, något som inte tillhör TS så jag tror helt enkelt fortfarande att TS inte har något att komma med om nu inte HSB och byggaren är väldigt tillmötesgående med antingen hjälp eller ekonomisk kompensation av något slag. Ytan som försvinner är väl i runda slängar runt 50-60 mm2.
Redigerat:
Mitt inlägg # 4 förklarar varför vi anser lösningen olämplig.
Avloppsröret tar emot avlopp/vatten från fyra våningars fallhöjd och svänger direkt i vårt tak 90 grader, går 1,5 meter åt sidan och sedan rakt ned i golvet. Alla lägenheter ovanför har röret enbart lodrätt och påverkas därmed inte av något ljud. Snedvridningen borde gjorts under orsakande lägenhet för att dämpa fallhöjden enligt vår besiktningsman. Alternativt skulle snedvridningen ske under vår bottenvåning i en affärslokal. I bästa fall kunde röret som härstammer från 4:e våningens badrum nr 2 sättas ihop med badrum nr 1 rör. Det är nämligen så att Badrum # 2 i femrummaren redan har två avloppsrör där det ena går ihop med badrum # 1s rör men inte det här röret som orsakar problemet.
Avloppsröret tar emot avlopp/vatten från fyra våningars fallhöjd och svänger direkt i vårt tak 90 grader, går 1,5 meter åt sidan och sedan rakt ned i golvet. Alla lägenheter ovanför har röret enbart lodrätt och påverkas därmed inte av något ljud. Snedvridningen borde gjorts under orsakande lägenhet för att dämpa fallhöjden enligt vår besiktningsman. Alternativt skulle snedvridningen ske under vår bottenvåning i en affärslokal. I bästa fall kunde röret som härstammer från 4:e våningens badrum nr 2 sättas ihop med badrum nr 1 rör. Det är nämligen så att Badrum # 2 i femrummaren redan har två avloppsrör där det ena går ihop med badrum # 1s rör men inte det här röret som orsakar problemet.
Det kommer att höras eftersom ljudnivån pekar på ca 36 db nu och 2 gipskivor + isoleringsmatta får ned det med max 15 db (någon nämnde att en gipsväg dämpade med ca 5 db). Detta bara om man står i vardagsrummet. Står man i hallen är det endast mattan som kanske minskar ljudet med 5 db men där har man inte tidigare ens mätt upp ljudet. Sovrummet och arbetsrummet ligger också bakom eller vid sidan av väggen och får ingen fördel av två gipsskivor på den väggen. Väggen röret går igenom har ju baksidan mot förrådet/hallen och framsidan mot vardagsrummet. Snett bakåt finns sovrummet och åt sidanarbetsrummet.
Tilläggas är att detta är åtgärdsförslag nummer två. Det första försökte man lägga dubbla gipsskivor runt röret samt använde någon mineralull men fogarna slöt inte tätt och ljudet for ut i den 5 meter långa ihåliga väggen och platsbristen runt röret gjorde det hela problematiskt. Vi märkte subjektivt ingen skillnad även om det gick ned kanske 5 db.
Tilläggas är att detta är åtgärdsförslag nummer två. Det första försökte man lägga dubbla gipsskivor runt röret samt använde någon mineralull men fogarna slöt inte tätt och ljudet for ut i den 5 meter långa ihåliga väggen och platsbristen runt röret gjorde det hela problematiskt. Vi märkte subjektivt ingen skillnad även om det gick ned kanske 5 db.