Hej

Vilka yrkesmän kan/vill byta murkna stockar i ett timmerhus?

Kan en "vanlig" byggnadssnickare t.ex. byta en syll på ett liggtimmerhus. Huset ifråga har panel så det är inte frågan om byggnadsvårdsjobb med krav på traditionell knuttimringsteknik. Men jag vill inte byta ut till reglar och gullfiber utan till massiva sågade stockar. Vill en byggnadssnickare ens hålla på med sånt?

Eller är det bara timmerhustillverkare och specialister som inriktar sig på byggnadsvård av timmerhus som vill och kan ta på sig såna jobb?
 
Det finns byggnadssnickare som kan sånt också, inte alla.
Men det gäller att hitta dom.
Men visst finns dom flesta i den sektor nu nämner.
 
Ad acta
Ta kontakt med med Nacka byggnadsvård, han var "boss" när vi renoverade mjölnargården på djurgården i Stockholm -94.

Det är dyrt och tidskrävande att byta syllen, hela syllen kanske inte är genomrutten och då går det bättre. Annars måste hela huset stämpas upp.
 
Tack, bra tips, Nacka Byggnadsvård ligger ju "nästgårds" för mig. Har ändå tänkt att åka dit nån dag för att kolla upp lite litteratur.
 
Lånar tråden lite. Har en kusin som vill köpa tillbaka sin mammas gamla timmerstuga som stått i princip oanvänd i nästan 20 år. Vi har varit inne och tittat och den är i förvånansvärt bra skick bortsett från ena hörnet där timret är murket. Är det någonting som överhuvudtaget går att reparera och i så fall hur?
 
byggankan skrev:
Lånar tråden lite. Har en kusin som vill köpa tillbaka sin mammas gamla timmerstuga som stått i princip oanvänd i nästan 20 år. Vi har varit inne och tittat och den är i förvånansvärt bra skick bortsett från ena hörnet där timret är murket. Är det någonting som överhuvudtaget går att reparera och i så fall hur?
Kom på lite till. Stugan är utanför Härnösand och är inte vär mer än kanske 50 000, men det finns ett högt affektionsvärde både i att han har tillbringat somrarna där som liten och att alla andra stugor i närheten ägs av hans kusiner och farbröder.
 
byggankan skrev:
Kom på lite till. Stugan är utanför Härnösand och är inte vär mer än kanske 50 000, men det finns ett högt affektionsvärde både i att han har tillbringat somrarna där som liten och att alla andra stugor i närheten ägs av hans kusiner och farbröder.
Stugan har uppenbarligen ett mycket större värde för dig än vad någon annan vill betala. Ta det som stugans värde. Har du råd så är det klart borde försöka göra något åt den. Även om du inte får pengarna tillbaka ifall du skulle sälja stugan, vilket du ändå inte kommer att göra, eller hur?
 
byggankan skrev:
Lånar tråden lite. Har en kusin som vill köpa tillbaka sin mammas gamla timmerstuga som stått i princip oanvänd i nästan 20 år. Vi har varit inne och tittat och den är i förvånansvärt bra skick bortsett från ena hörnet där timret är murket. Är det någonting som överhuvudtaget går att reparera och i så fall hur?
Ta dit en timmerman, så räknar han/hon på vad det kostar att reparera de skadade delarna. Vilka timmermän som finns i respektive län brukar man kunna få tips på via länsmuseets byggnadsantikvarier, om du inte känner till någon själv.
 
Tack för tipsen!
 
Ad acta
Sara_B skrev:
Ta dit en timmerman, så räknar han/hon på vad det kostar att reparera de skadade delarna. Vilka timmermän som finns i respektive län brukar man kunna få tips på via länsmuseets byggnadsantikvarier, om du inte känner till någon själv.
En timmerman formsätter, men visst kanske han har kunskap om äldre byggnadsvård oxå.
 
Ad acta skrev:
En timmerman formsätter, men visst kanske han har kunskap om äldre byggnadsvård oxå.
Formsätter?

/ATW
 
Ad acta
ArneTW skrev:
Formsätter?

/ATW
Ja, formsätter. !!
 
I Stockholmsområdet används fortfarande titeln timmerman på de byggnadssnickare som håller på med "grova" snickeriarbeten som formsättning av gjutformar för betong. De har ingen som helst kunskap i traditionell timringsteknik. På många andra orter i landet så kallar man endast den som kan bygga med timmer för timmerman.
 
Snickar-Urban skrev:
I Stockholmsområdet används fortfarande titeln timmerman på de byggnadssnickare som håller på med "grova" snickeriarbeten som formsättning av gjutformar för betong. De har ingen som helst kunskap i traditionell timringsteknik. På många andra orter i landet så kallar man endast den som kan bygga med timmer för timmerman.

Ah, tack jag blev lite förvirrad. Jag hör hemma på en av de "andra orter" som finns.

/ATW
 
Tack Snickar-Urban, nu har vi lärt oss något i dag också! Vilken märklig dialektal variant, men kul! Som gjort för missförstånd dock.

Jag fortsätter nog med den gamla betydelsen av ordet, men hur är det är nu igen med gränsdragningen - timmermannen arbetar i första hand med yxa, snickaren med... hammare? Har hört det där men minns inte riktigt hur det är.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.