Planerar en större utbyggnad (100%) utan toalett, kök etc utan bara "rum" och förvaring. Innebär det att jag måste beakta handikappregler i den gamla delen som har toalett ?
 
Nej, det finns ingen "frizon". Reglerna kan tillämpas vid första bästa utbyggnad eller ombyggnad. Om befintlig bottenvåning saknar våtrum där en rullstolsbunden själv kan sköta sin hygien kommer byggnadsnämnden troligen att begära att ni i samband med utbygget ser till att ni åtgärdar också detta.

Kommunerna är skyldiga att bekosta bostadsanpassning den dag någon i hushållet råkar ut för ett handikapp. Därför brukar byggnadsnämnderna passa på tillfället att övervältra ansvaret på fastighetsägaren så snart tillfälle gives.
 
Nu är det faktiskt så att kommunen som bekostar handikappanpassningen gör det med dina skattepengar. Så varför ska jag betala ändringen av ditt hus så att du kan bo kvar för att du var snål och inte betalade själv?
 
Ok, då får jag flytta en dörr så att man kommer in på toaletten från "markplan" i utbyggnaden. Idag är det två trappsteg ned till toaletten.

Fråga 2:
Hur kan bygglovsnissarna se att vi saknar rullstols tillgängligt badrum när allt man kan se är fasad ritningar och ritningar på väggar etc, de två trappstegen syns ju inte ...
 
Hej!
Vi står själva i samma sits att bygga ut, 70 kvm i två plan. Vi hade inga problem att få igenom vårt bygglov utan att ta hänsyn till handikappregler. Vi ska ha nytt badrum på övervåning och nytt kök o tvättstuga på bottenvåning. Hade vi däremot byggt toalett/badrum på bv hade handikappkraven på tillgänglighet gällt. Vi behövde inte heller anpassa befintlig toalett på bv för handikappade (går dock att ganska enkelt anpassa vid senare tillfälle).

/ Ante
 
För att kommentera både tallmilan och ante75 på samma gång: "Bygglovsnissarna" ute i landet är, från fall till fall, olika "snälla" helt enkelt därför lagar och regler trots allt ger ett visst utrymme för tolkning och godtycke.

Besluten om anpassningsbidrag med budgetansvar har i många kommuner placerats hos just bygglovsmyndigheten. Modellen är lanserad av dåvarande Kommunförbundet. Syftet är förstås att göra "nissarna" kostnadsmedvetna, när de i framtiden själva får ta ansvar för budgetskrällar vållade av deras egna bygglov.

:)
 
Mikael_L
Jag har för mig att den springande punkten är i Plan och bygglagen (eller var det byggnadsverkslagen) att om förändringen medför avsevärt förlängd brukandetid på byggnaden så ska alla nya regler tillämpas.
Rätta mig om jag har fel.

Och ja, det är väldigt mycket godtyckligt tolkande av småpåvarna i landets olika byggnadsnämnder.
Jag vet en som skulle bygga ut ett gammalt litet 40-talshus. Dom skulle gräva ur och förstora källaren och en utbyggnad ovanpå detta.

I källaren fanns en gammal pytteliten toa, mindre än en kvm liten. Den blev nu plötsligt föremål för full handikappanpassning (vilket i princip omöjliggjorde alla planer på att få ut vettiga utrymmen nere i källaren).
Detta trots att trappen ner till källaren var en sån där typisk 40-tals trapp ner till källare, dvs så brant och smal att den borde heta stege istället för trapp.

Och deras funderingar över hur byggnadsnämnden tänkt... , hade dom tänkt att man skulle hyra in en lyftkran för att låta lyfta ner en rullstolsburen person ner i källaren, bara för att den personen inte tyckte om toan på entreplanet eller vad ...?
De frågorna hade givetvis inte BN några svar på, men däremot var dom väldigt duktiga på att rabbla upp paragrafer.
 
tallmilan skrev:
Hur kan bygglovsnissarna se att vi saknar rullstols tillgängligt badrum när allt man kan se är fasad ritningar och ritningar på väggar etc, de två trappstegen syns ju inte ...
Ska du söka bygglov kräver de väl planritning också? I så fall är ju inte två trappsteg svåra att se.
 
Menar du sektionsritning ?
 
Nej. En sektionsritning måste iofs också in, men du måste ju inte lägga sektionen i den känsligaste punkten...
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.