I en av de ekonomiska föreningar jag sitter i styrelsen för har frågan om borgensåtagande kommit upp. Det handlar alltså om att styrelsen skulle gå i borgen för ett lån.

Föreningen har tillgångar i form av en anläggning som de boende utnyttjar, men denna är inte belåningsbar, dvs banken tar den inte som säkerhet för ett kortfristigt lån.

Kan man som borgensman ställa krav på säkerhet i den värdefulla anläggningen i den händelse föreningen mot förmodan skulle gå i konkurs?
 
Hur menar du nu? Typ att något ligger i borgen för föreningens borgensåtagande? Att gå i borgen innebär väl att man får pynta upp eventuella skulder som uppkommer i exempelvis en konkurs om inte konkursboets innehav av pengar, kommande intäkter, egendommar, lösöre osv osv täcker skulden.

Nu kanske det finns något som styr detta men om det finns minsta oro över att det kan skita sig så bör man ju inte göra ett borgensåtagande.
 
Jag menar att Styrelsen tar hela borgensansvaret för Föreningen.

Det känns inte OK att ett fåtal personer i Styrelsen går i borgen för något som hundratals medlemmar åtnjuter..
 
Styrelser är inte statiska utan byts ut med jämna mellanrum. Att styrelsen går i norgen är absolut inget att rekomendera.

det finns inget annat av värde i föreningen som kan läggas som säkerhet?
 
Det handlar (förmodligen) inte om Styrelsen i Förening om de nuvarande valda ledamöterna individuellt. Anläggningen är den enda tillgången i föreningen, förutom kontrakterade framtida inkomster från medlemmarna.
 
Mikael_L
mycke_nu skrev:
Kan man som borgensman ställa krav på säkerhet i den värdefulla anläggningen i den händelse föreningen mot förmodan skulle gå i konkurs?
Verkligen inte mitt kunskapsområde, bara så du vet det ... :blushing:

Men jag tänker att det blir ju kanske ett lite märkligt problem att reda ut ifall det går åt he***ete.
Om föreningen går i KK, så har ju banken en fordran (lånet) och vill väl få alla föreningens tillgångar samt sälja ut det som går (och däri borde ju den värdefulla anläggningen också ligga).
Först om detta inte täcker förlusten kommer ju borgenärerna in. Om banken tagit eller sålt av det värdefulla redan så har ju säkerheten försvunnit.
 
Risken är, som jag ser det, att banken tar den lätta utvägen och struntar i anläggningen och i stället begär att borgenärerna betalar.
 
Mikael_L
Ja eller att dom tar både och.

Jag vet inte vad ni måste göra för att garanterat ha "bättre rätt till" anläggningen än kreditgivaren.

Det föreligger en KK. Konkursboets fordringsägare kräver in sina pengar.
Det tas därifrån där det kan tas.

Men jag ska kanske sluta här, för jag är nog ute i tassemarkerna nu ... :blushing:
Inte mitt område direkt, som sagt ...
 
Tycker det låter som en helt vansinnig tanke.

Tänk också på att borgensförbindelser kan vara trickiga. En bekant gick för massor av år sedan i borgen när hans son startade ett företag, borgen gällde ett lån till aktiekapitalet (50 000 på den tiden). Nästan 10 år senare gick bolaget i KK, det hade då under många år varit väldigt lönsamt, omsatte typ 30 milj.

Lånet som borgen gällde för var sedan länge återbetalt. Banken hävdade att efterssom det inte utryckligen stod på borgensförbindelsen att den var begränsad till det lån som nämndes på den så var det en allmän borgen, och banken hävdade att förbindelsen fortfarande gällde. Min bekant fick ett krav på ca. 1,6 milj. Jag vet att det senare blev en förlikning på betydligt lägre belopp. Sonen ifråga var helt övertygad om att borgenförbindelsen var borta ur sammanhanget sedan länge.
 
Nej, aldrig i h-lsike skulle jag skriva på.

Här är en diskussion man inte vill ha vid köksbordet:

- Älskling, imorgon kommer Kronofogden och mäter ut vårt hem för att..
 
Låter inte klokt att styrelsen skall gå i borgen. Det borde hellre gå att öka insatsen från varje medlem. Nu framkommer dock inte hur många medlemmar det är och hur stort kapitalbehovet är.
 
Det farliga med borgensåtaganden är (förutom att de är så lätta att skriva under) att de helt och hållet är utformade för att passa långivarens behov. Hempularens berättelse ger ett bra exempel på det. Det man åtminstone skulle vilja se är en övre gräns för hur mycket borgensgivaren kan bli skyldig och en tidsgräns för hur länge det gäller.

Som flera andra har påpekat låter det helt orimligt att styrelsen för en förening skulle gå i borgen. Jag är säker på att banken också inser det, men de tänker väl att det kostar inget att försöka...

Kom också ihåg vad Bibeln säger: Den som går i borgen för en annan, honom går det illa. :(
 
Redigerat:
Det hela låter lite märkligt. Jag är ingen expert på lån i näringslivet. Men en ekonomisk förening bör kunna belåna sin balansräkning, ungefär som ett aktiebolag. Jag vet inte hur det går till rent praktiskt.

Men om du har ett bolag, och vill köpa en maskin för ex. 50 milj. Så är det för ett bolag med sunda finanser och god bankontakt inga problem att få ett sådant lån, trots att maskinen som sådan inte är belåningsbar (finns inget system med inteckningar för maskiner). Som jag fattat det så finns det något som kallas för företagsinteckning, som jag tror att även en ekonomisk förening kan ordna. Dvs man pantsätter företaget i sin helhet, inte just den maskin eller anläggning som lånet är avsett för.
 
Ja jag kan personligen säga att tanken skulle aldrig uppkomma från oss att godta ett borgenärsåtagande från en styrelse i en förening. Oavsett vilket borgenärsåtagande som åläggs blir det en i förhållande orimlig uppgift för de som sitter i styrelsen då de i slutändan bara är en andel av övriga medlemmar men ändå sitter med ekonomiskt ansvar.

Det rimliga är att åtgärder utförs med de lån som kan ges till föreningen enligt de säkerheter som kan uppges (däribland finns föreningen och dess historiska ekonomi som kan blancobelånas i värsta fall). Om föreningen nekas lån på övriga grunder befinner den sig i mina ögon inte i ett sådant läge att en investering kan göras på ett betryggande sätt. Då blir det också helt orimligt att påtvinga investeringarna genom att ställa andra säkerheter såsom borgenär.

Saknas medlen själv eller via lån får man bestämma hur viktig investeringen är. Antingen får medlemmarna solidariskt gå in och göra en engångsavsättning (ovanligt) eller så får styrelsen besluta om ökade kostnader för framtida investeringsavsättning och göra en begränsad avgiftshöjning för sina medlemmar tills ekonomin tillåter åtgärderna som behövs.

MVH Lorant
 
Nej, hela idén är fullständigt absurd.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.