Golvvärme 30% dyrare i drift?
Appropå artikeln i GP som lades ut på byggahus-sidan i veckan ( http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=701&a=145690 ):
I artikeln står det ingenting om varför golvvärme skulle dra mer energi än radiatorer. Är det någon som hittat mer kompletta rapporter/artiklar någon annanstans?
I artikeln står det ingenting om varför golvvärme skulle dra mer energi än radiatorer. Är det någon som hittat mer kompletta rapporter/artiklar någon annanstans?
Jag har inga stora kunskaper, men 30% låter lite väl mycket, med tanke på det stora antalet hus som uppförs med just golvvärme. I så fall skulle många fler hus byggas med radiatorer - vem skulle inte vilja komma undan med 30% i energibesparing?! 8)
Däremot har jag hört att golvvärme inte är lika fullt så effektivt. Vitsen har varit att man kan dra ner på inomhustemperaturen med 1 grad exvis men p g a värmen i golvet minskar inte komforten och man upplever inomhustemperaturen som varmare. Därigenom blir energiåtgången ungefär samma som med radiatorer.
En annan aspekt är att frånluftsvärmepumpar, som i hög grad används i nyproducerade hus, inte klarar att värma upp 55-gradigt vatten lika effektivt som för ett lågtempererat värmesystem, exvis golvvärme med ca 30 grader.
Ni värmegurus får gärna rätta mig om jag har fel. :
Kan det vara så att professorn pratar om elslingor?
Däremot har jag hört att golvvärme inte är lika fullt så effektivt. Vitsen har varit att man kan dra ner på inomhustemperaturen med 1 grad exvis men p g a värmen i golvet minskar inte komforten och man upplever inomhustemperaturen som varmare. Därigenom blir energiåtgången ungefär samma som med radiatorer.
En annan aspekt är att frånluftsvärmepumpar, som i hög grad används i nyproducerade hus, inte klarar att värma upp 55-gradigt vatten lika effektivt som för ett lågtempererat värmesystem, exvis golvvärme med ca 30 grader.
Ni värmegurus får gärna rätta mig om jag har fel. :
Kan det vara så att professorn pratar om elslingor?
Jag tror man måste ha paraplyvyn för att se detta på rätt sätt.
Resonemanget kring energiökning går ut på att man dels har större förluster nedåt, dels undviker att sänka tempen i rummet vilket man borde göra för att få motsvarande "komfort". Detta leder till att systemet som sådant förbrukar mer energi än en samling plåtskivor på väggen skulle göra.
Ser man det hela i ett större sammanhang och väger in det faktum att en modern värmeanläggninge (VP-baserad) är effektivare vid lägre framledningstemperaturer tror jag att slutresultatet blir ett annat.
Jag tror också att man skall fråga sig varför man lägger in golvvärme.
1. Är det för att spara pengar?
2. Är det för att det är förbaskat skönt för fossingarna?
3. Är det för att vi vill slippa fula element på väggarna?
För mig är det 2+3 som gäller.
Resonemanget kring energiökning går ut på att man dels har större förluster nedåt, dels undviker att sänka tempen i rummet vilket man borde göra för att få motsvarande "komfort". Detta leder till att systemet som sådant förbrukar mer energi än en samling plåtskivor på väggen skulle göra.
Ser man det hela i ett större sammanhang och väger in det faktum att en modern värmeanläggninge (VP-baserad) är effektivare vid lägre framledningstemperaturer tror jag att slutresultatet blir ett annat.
Jag tror också att man skall fråga sig varför man lägger in golvvärme.
1. Är det för att spara pengar?
2. Är det för att det är förbaskat skönt för fossingarna?
3. Är det för att vi vill slippa fula element på väggarna?
För mig är det 2+3 som gäller.
Håller med ovanstående två inlägg, men det vore intressant att ta del av en mer komplett rapport från någon studie. Vet man anledningarna till att golvvärme drar mer energi kanske de kan undvikas. T.ex. kan ju förluster nedåt undvikas genom att isolera bättre under plattan.
Jag har hittat en artikel på nätet som ger en viss motivering till påståendena, men jag tycker inte heller den är särskilt uttömmande:
http://www.villavarm.com/download.a...en%20artikel%20ur%20tidningen%20Byggfakta.JPG
Är det någon som hittat andra artiklar?
Jag har hittat en artikel på nätet som ger en viss motivering till påståendena, men jag tycker inte heller den är särskilt uttömmande:
http://www.villavarm.com/download.a...en%20artikel%20ur%20tidningen%20Byggfakta.JPG
Är det någon som hittat andra artiklar?
Christers firma har en något svårmanövrerad hemsida:
http://home.swipnet.se/byggochenergiteknik/ Han skriver också lite om nackdelarna med luftburen värme. Men 30 procents energiförluster har mätts upp vid hus med bara 100 mm isolering under betongplattan och idag är ju 200-300 mm standard.
Skilj på ingjuten och ovanpåliggande vattenburen golvvärme. Ovanpåliggande vattenburen golvvärme ska (som jag förstår det) ha lika låga (höga...) värmeförluster och lika snabb reglering som vattenburen radiatorvärme.
Den ingjutna golvvärmen kräver 300 mm isolering under betongplattan för att ha lika låga värmeförluster som radiatorvärme. Men den ingjutna golvvärmen dras med en stor nackdel: regleringen. Den tröga regleringen orsakar högre värmeförbrukning än vid radiatorvärme.
En annan vanlig orsak till högre värmeförbrukning är också att golvvärmen av komfortskäl är igång längre in på våren och dras igång tidigare på hösten än vid radiatorvärme.
Och golvvärmetillverkarnas argument att inomhustemperaturen kan sänkas vid golvvärme är bara nys, 20 graders inomhustemperatur är fortfarande kallare än 21 grader... Dessutom blir inte trägolv särskilt varma vid normal drift. Enligt Christer Harrysson är det vetenskapligt belagt att gränsen för vad som upplevs som kalla golv och varma golv ligger inom intervallet 22,5 23,5 grader. Över det intervallet upplevs alltså golven som varma, under som kalla. Något som mina egna mätningar hemma har bekräftat.
Det är många som talar om värmepumparnas högre verkningsgrad vid golvvärmetemperaturerna, men det uppväger inte förlusterna. Du måste se på värmesystemet som en helhet. Det Christer har undersökt är ett trettiotal hus där några haft ingjuten golvvärme och andra radiatorer där den totala energikostnaden mätts under längre tid. Några av husen hade också värmepumpar.
Kort sagt: gjut in precis hur mycket golvvärme du vill. Men läs på ordentligt först och bilda dig en egen uppfattning!
Fler länkar:
Institutionen för Teknik och byggd miljö, Högskolan i Gävle, forskning om golvvärme: http://www.hig.se/t-inst/forskning/forskning_sb.htm
Om golvvärmeförluster: http://www.hig.se/t-inst/forskning/sb/peterroots/slutrapport-1-golv2-del-2.pdf och http://www.hig.se/t-inst/forskning/sb/peterroots/slutrapp-delprojekt-1.pdf
Statens energimyndighet har genomfört projektet 2000-talets energieffektiva småhus, där några av de intervjuade husinvånarna klagar på trögheten i den ingjutna golvvärmen:
http://www.stem.se/web/spar.nsf/FilAtkomst/2000.pdf/$FILE/2000.pdf
http://home.swipnet.se/byggochenergiteknik/ Han skriver också lite om nackdelarna med luftburen värme. Men 30 procents energiförluster har mätts upp vid hus med bara 100 mm isolering under betongplattan och idag är ju 200-300 mm standard.
Skilj på ingjuten och ovanpåliggande vattenburen golvvärme. Ovanpåliggande vattenburen golvvärme ska (som jag förstår det) ha lika låga (höga...
) värmeförluster och lika snabb reglering som vattenburen radiatorvärme.Den ingjutna golvvärmen kräver 300 mm isolering under betongplattan för att ha lika låga värmeförluster som radiatorvärme. Men den ingjutna golvvärmen dras med en stor nackdel: regleringen. Den tröga regleringen orsakar högre värmeförbrukning än vid radiatorvärme.
En annan vanlig orsak till högre värmeförbrukning är också att golvvärmen av komfortskäl är igång längre in på våren och dras igång tidigare på hösten än vid radiatorvärme.
Och golvvärmetillverkarnas argument att inomhustemperaturen kan sänkas vid golvvärme är bara nys, 20 graders inomhustemperatur är fortfarande kallare än 21 grader... Dessutom blir inte trägolv särskilt varma vid normal drift. Enligt Christer Harrysson är det vetenskapligt belagt att gränsen för vad som upplevs som kalla golv och varma golv ligger inom intervallet 22,5 23,5 grader. Över det intervallet upplevs alltså golven som varma, under som kalla. Något som mina egna mätningar hemma har bekräftat.
Det är många som talar om värmepumparnas högre verkningsgrad vid golvvärmetemperaturerna, men det uppväger inte förlusterna. Du måste se på värmesystemet som en helhet. Det Christer har undersökt är ett trettiotal hus där några haft ingjuten golvvärme och andra radiatorer där den totala energikostnaden mätts under längre tid. Några av husen hade också värmepumpar.
Kort sagt: gjut in precis hur mycket golvvärme du vill. Men läs på ordentligt först och bilda dig en egen uppfattning!
Fler länkar:
Institutionen för Teknik och byggd miljö, Högskolan i Gävle, forskning om golvvärme: http://www.hig.se/t-inst/forskning/forskning_sb.htm
Om golvvärmeförluster: http://www.hig.se/t-inst/forskning/sb/peterroots/slutrapport-1-golv2-del-2.pdf och http://www.hig.se/t-inst/forskning/sb/peterroots/slutrapp-delprojekt-1.pdf
Statens energimyndighet har genomfört projektet 2000-talets energieffektiva småhus, där några av de intervjuade husinvånarna klagar på trögheten i den ingjutna golvvärmen:
http://www.stem.se/web/spar.nsf/FilAtkomst/2000.pdf/$FILE/2000.pdf
Tackar för dom länkarna! Det var ungefär det jag var ute efter.
Detta ger en mer nyanserad och trovärdig bild. En platta med ingjuten golvvärme och 300 mm isolering skulle alltså förbruka ca 10% mer energi än motsvarande konstruktion med radiatorer, och en platta samma isolering, men med slingorna ovanpå plattan skulle vara jämförbar med radiatorer.
Då är det väl bara att fundera på om det är värt ca 30' extra för ovanpåliggande golvvärme. Det är väl mest en fråga om komfort, för ekonomiskt tar det väl 30-40 år att räkna hem den investeringen, med dagens energipriser.
Detta ger en mer nyanserad och trovärdig bild. En platta med ingjuten golvvärme och 300 mm isolering skulle alltså förbruka ca 10% mer energi än motsvarande konstruktion med radiatorer, och en platta samma isolering, men med slingorna ovanpå plattan skulle vara jämförbar med radiatorer.
Då är det väl bara att fundera på om det är värt ca 30' extra för ovanpåliggande golvvärme. Det är väl mest en fråga om komfort, för ekonomiskt tar det väl 30-40 år att räkna hem den investeringen, med dagens energipriser.
Mattelektion igen:
En värmepump (testad av SP) har följande värden:
Vid 50 grader
Effekt in= 2,2 kW avgiven effekt=5,9 kW COP=2,7
Vid 35 grader
Effekt in=1,5 kW avgiven effekt=6,1 kW COP=4,0
Anta att fallet med radiatorer kräver ca 50 grader och fallet med golvvärme kräver ca 35 grader så ger fallet med radiatorer 48 % högre COP 8)
Kan väl hända ???. Men är det inte så att 10 gradig cellplast upplevs som varmare än en 20 gradig stenplatta?. Glöm ej att materielet i golvskiktet har stor betydelse.
För övrigs så har MathiasS en del övriga åsikter som måste beaktas då man väljer uppvärmningssystem.
Stengolvet släpper igenom värmen till inneluften lättare. Att det upplevs som kallare har att göra med att värmetransporten från din varma fot går på samma sätt effektivare - skilj på dessa.
En siffra som jag har i en brochyr från boverket hävdar att 2 graders temperatursänkning inomhus spar 10 %.
Dessutom finns det väl ingen som har 35 grader i vattentemp till golven??? Kanske vid -35! Vi har vid 0 grader en temp på c:a 24 grader på vattnet.
En siffra som jag har i en brochyr från boverket hävdar att 2 graders temperatursänkning inomhus spar 10 %.
Dessutom finns det väl ingen som har 35 grader i vattentemp till golven??? Kanske vid -35! Vi har vid 0 grader en temp på c:a 24 grader på vattnet.
Mattelektion nr 2:
1/1,48 är inte 2.
1/1,48=0,67 :
Du tjänar alltså ytterligare ca 1/3 i energiåtgång på att sänka temperaturen i varma delen på en bergvärmepump från 50 till 35 [sup]o[/sup] C
Tänk att matte är så svårt för den stora allmänheten ;D
Det finns de tillverkare som ändå envisas med att låta värmepumpen göra 50 gradigt vatten och SCHUNTA ner det till lägre temperatur. Hål i huvet brukar det visst heta. Det är konsumenten som betalar merpriset för såna pumpar (som dessutom får gå hårdare och inte håller lika länge).
1/1,48 är inte 2.
1/1,48=0,67 :
Du tjänar alltså ytterligare ca 1/3 i energiåtgång på att sänka temperaturen i varma delen på en bergvärmepump från 50 till 35 [sup]o[/sup] C
Tänk att matte är så svårt för den stora allmänheten ;D
Det finns de tillverkare som ändå envisas med att låta värmepumpen göra 50 gradigt vatten och SCHUNTA ner det till lägre temperatur. Hål i huvet brukar det visst heta. Det är konsumenten som betalar merpriset för såna pumpar (som dessutom får gå hårdare och inte håller lika länge).
Men om man inte gör femtiogradigt vatten måste man ju spetsvärma förbrukningsvarmvattnet med elpatron en hel del, och det verkar ju inte heller så bra.
Eller menar du att det finns en intelligent VP som känner av behovet av förbrukningsvärmevattnet och av värmevarmvattnet och anpassar produktionen därefter..?
Eller menar du att det finns en intelligent VP som känner av behovet av förbrukningsvärmevattnet och av värmevarmvattnet och anpassar produktionen därefter..?
Men hur kommer det sig då att golvvärmetillverkarna inte gör reklam för att golvvärme är 30 procent snålare än radiatorvärme? Jag skulle gå ut i dagspressen med helsidor om jag sålde golvvärme... ;DBAS skrev:
Med andra ord: Det finns idag inga mätningar som visar att så är fallet i verkligheten vad gäller HELA husets värmesystem. Och för sista gången: Var får du 50-gradigt radiatorvatten från? 8)