Slitstyrkan beror på vilken ytbehandling som utförts, t.ex. lacklager och typ av lack. Förmågan att motstå skador är ytbehandling och träskiktets hårdhet vid val av golv med 3-4mm träskikt.
Om du däremot väljer ett tunt golv som endast har ett fanerskikt så är de mycket hårda och klarar "intrycksmärken" mycket bra oberoende av vilket trä man valt i ytskiktet, men med de nackdelar som tidigare nämnts.
Om du däremot väljer ett tunt golv som endast har ett fanerskikt så är de mycket hårda och klarar "intrycksmärken" mycket bra oberoende av vilket trä man valt i ytskiktet, men med de nackdelar som tidigare nämnts.
Som messerschmitter måste jag ändå konstatera att oavsett ytbehandling, lack eller annat så är parkettens motståndskraft mot intrycksmärken måste bero på "bärmaterialet". Ju hårdare desto bättre.
Pergo- Ikea laminat golv, är som tidigare perstorpsplattor, d v s samma material som de flesta bänkskivor vi har i köket. Använder man inneskor/strumpsockar är dom i det närmsta outslitliga. Det är för det mesta höjden det beror på, när man vill byta golv, därför är laminat tacksamt med sina 7 mm.
Jag är osäker på vad som avses med "bärmtrl". Men det som är avgörande för intryck är hårdheten på de 3-4mm ytskikt. Och tunna fanergolv det underliggande materialet. Det skall till mycket stora tyngder om man ska lyckas deformera underliggande trä eller fiberskivor. Exkluderar ev. lågprismärken där man kanske använder enklare material och massiva golv.
Prova gärna att slå med en hammare på en spillbit av tunt golv (faner) och tjockare med 3-4mm skikt så ser man skillnaden, även vid olika träslag. Slå hammaren först en gång rakt med hela ytan och sedan snett så du träffar endast med kanten för att se hur golvmaterialet påverkas.
Prova gärna att slå med en hammare på en spillbit av tunt golv (faner) och tjockare med 3-4mm skikt så ser man skillnaden, även vid olika träslag. Slå hammaren först en gång rakt med hela ytan och sedan snett så du träffar endast med kanten för att se hur golvmaterialet påverkas.
Det tunna ytskiktet kan i sig egentligen inte stå emot mycket våld.AndersS skrev:
En liknelse kan illustreras med hjälp av vanligt papper.
Lägg ett papper platt mot en bordsskiva och kasta en penna eller suddigum mot pappret, inte mycket händer.
Håll där upp pappret i luften och upprepa ditt kast. Mer största sannolikhet går det hål i pappret.
Med detta vill jag mena att om jag har något under slitskiktet, ek bok, lönn eller vad det nu må vara blir skadan mindre än om jag har något mjukt bakom. Med bärmaterial menar jag det träslag som slitskiktet sitter monterat på. Är det hårt blir ju golvet tåligare för intryck än om om det skulle vara mjukt.
Precis det jag säger min vän.
Det man ska leta efter mao är en parkett som har något hårdare "bärskikt" alternativt en solid parkett rakt mot plattan (om man nu har plånboken till det).
Det man ska leta efter mao är en parkett som har något hårdare "bärskikt" alternativt en solid parkett rakt mot plattan (om man nu har plånboken till det).
Det tunna ytskiktet kan i sig egentligen inte stå emot mycket våld.Robert_Maria skrev:
En liknelse kan illustreras med hjälp av vanligt papper.
Lägg ett papper platt mot en bordsskiva och kasta en penna eller suddigum mot pappret, inte mycket händer.
Håll där upp pappret i luften och upprepa ditt kast. Mer största sannolikhet går det hål i pappret.
Med detta vill jag mena att om jag har något under slitskiktet, ek bok, lönn eller vad det nu må vara blir skadan mindre än om jag har något mjukt bakom. Med bärmaterial menar jag det träslag som slitskiktet sitter monterat på. Är det hårt blir ju golvet tåligare för intryck än om om det skulle vara mjukt.
[/quote]
Mina trägolv har 1 mm "faner". Jag får inga större "intryckta" märken. Vad som händer är vid hårdare smäll är att "faneren" slås sönder och släpper mot skivmaterialet. Blir alltså märken upp till någon cm där skivmtrl syns.
Jag skulle inte vilja göra jämnförelsen med papper. Vi tar det en gång till:
Alla golv har en konstruktion där material limmas samman och blir en homogen enhet med, oftast, ett lackskikt ovanpå. Under finns det normalt någon form av "kryssfaner" för att förhindra att de vrider sig.
Om du har ett golv med slitskikt på 3-4 mm så är det slitskiktets hårdhet som avgör om du får några märken.
Beroende på träslag i slitskiktet mera eller mindre känsligt för tryckmärken, och underliggande material är tillräckligt hårt för att inte deformeras. Självklart finns det en gräns även här när märket kan bli djupare än slitskitet. Men jag har inte sett att ett märke som går ned till underkonstruktionen.
Om du har ett "fanergolv" så är det materialet under slitskiktet som är avgörande.
Ett tunt golv av normalkvalite har tillräckligt hård mtrl för att förhindra tryckmärken, men om man tappar något tungt med en vass kant så blir det ett fullt märke. Oftast så blir underkonstruktionen synlig.
Alla golv har en konstruktion där material limmas samman och blir en homogen enhet med, oftast, ett lackskikt ovanpå. Under finns det normalt någon form av "kryssfaner" för att förhindra att de vrider sig.
Om du har ett golv med slitskikt på 3-4 mm så är det slitskiktets hårdhet som avgör om du får några märken.
Beroende på träslag i slitskiktet mera eller mindre känsligt för tryckmärken, och underliggande material är tillräckligt hårt för att inte deformeras. Självklart finns det en gräns även här när märket kan bli djupare än slitskitet. Men jag har inte sett att ett märke som går ned till underkonstruktionen.
Om du har ett "fanergolv" så är det materialet under slitskiktet som är avgörande.
Ett tunt golv av normalkvalite har tillräckligt hård mtrl för att förhindra tryckmärken, men om man tappar något tungt med en vass kant så blir det ett fullt märke. Oftast så blir underkonstruktionen synlig.
Liknelsen med papper är just bara en liknelse. Men samtidigt funkar den väldigt bra för att visa att det du skriver bara är delvis rätt.AndersS skrev:
Slitskiktet (ädelträt) tillsammans med lacken har en motståndskraft mot repor och lätt slitning. Den typ av slitning som man med tillräckligt tjockt skikt kan reparera med att slipa om golvet.
Bärskiktets hårdhet är helt avgörande för parkettens motståndskraft mot tryck eller slag märken.
Papper på mark tål att rulla ett bildäck över, papper på skumgummi går sönder om du rullar ett bildäck över. Samma sak gäller för parkett. 3,6 mm ek tål inte högklackade skor, det tål ingenting utan stöd men med något riktigt hårt under så har det en motståndskraft mot inte bara belastning men också mot tryck och slagmärken.
Slitskiktet hårdhet avgör hur mycket repor jag får, bärskiktets hårdhet avgör hur många hack du får i parketten.
När det gäller golv med 3-4 mm slitskikt hävdar jag nog ganska envist 
att det är slitskiktet som är avgörande, därav anger golvföretagen träslagets hårdhet. Ta t.ex. ett 15mm golv som samtliga har samma lamellkärna så anges följande:
(urklipp från golvtillverkare)
_________
"Vilka träslag tål tuffast tag?
Olika träslag är av naturen olika hårda.
Hårdheten hos parkett mäts med Brinellmetoden.
Det innebär att en stålkula med diametern 10 mm pressas mot parkettytan med fastställd kraft och tid.
Efteråt mäts kvarvarande intrycksmärke och det aktuella Brinellvärdet kalkyleras.
Ju hårdare trä desto högre Brinellvärde. (Träets strukturer gör att det förekommer variationer, men det angivna värdet är ett medelvärde av ett stort antal mätningar.)"
__________
Här finnar man brinellvärden från 1,5-7,0 för 15mm golv.
Fur har 1,5 brinell och det hårdaste Jatoba 7.0 och det som skiljer mellan dessa golvmtrl vid mätningen är träslaget i det översta ytskiktet 3-4mm.
Självklart kan även lamellkärnan bli deformerad men då krävs det helt andra krafter än vikten av en människa fördelat på några kvadratcm skoklack.
Även 7mm redovisas men då till värdet 5-6 oberoende av träslag i fanerskikt.
Ett 15mm har en helt annan konstruktion än ett 7mm därav denna skillnad.
att det är slitskiktet som är avgörande, därav anger golvföretagen träslagets hårdhet. Ta t.ex. ett 15mm golv som samtliga har samma lamellkärna så anges följande:(urklipp från golvtillverkare)
_________
"Vilka träslag tål tuffast tag?
Olika träslag är av naturen olika hårda.
Hårdheten hos parkett mäts med Brinellmetoden.
Det innebär att en stålkula med diametern 10 mm pressas mot parkettytan med fastställd kraft och tid.
Efteråt mäts kvarvarande intrycksmärke och det aktuella Brinellvärdet kalkyleras.
Ju hårdare trä desto högre Brinellvärde. (Träets strukturer gör att det förekommer variationer, men det angivna värdet är ett medelvärde av ett stort antal mätningar.)"
__________
Här finnar man brinellvärden från 1,5-7,0 för 15mm golv.
Fur har 1,5 brinell och det hårdaste Jatoba 7.0 och det som skiljer mellan dessa golvmtrl vid mätningen är träslaget i det översta ytskiktet 3-4mm.
Självklart kan även lamellkärnan bli deformerad men då krävs det helt andra krafter än vikten av en människa fördelat på några kvadratcm skoklack.
Även 7mm redovisas men då till värdet 5-6 oberoende av träslag i fanerskikt.
Ett 15mm har en helt annan konstruktion än ett 7mm därav denna skillnad.
Jag vill inleda med att vi nu börjar prata hårklyverier men jag fortsätter ändå på inslagen bana.
Brinellprov i all ära men man måste ändå fudera lite på vad ett sådant visar.
Anta att vi pratar ek-parkett så kan denna brytas ner i två delar. Den övre delen, den du ser som består av ädelträt och lacken/oljan/ytbehandlingen och den undre delen som består av träfiber, fur eller någon annan bärare av ytskiktet.
Gör ett brinellprov på en 3 mm skiva av ek och gör ett på ett ekblock. Du kommer få två olika resultat. Resultaten kommer visa att ekblocket är hårt, ja hårt som ek ska vara och den 3mm skivan undrar jag om du överhuvudtaget kan göra ett sådant prov på, den kommer flexa tills den knäcks.
Gör samma brinellprov på fur eller en träfiberskiva och du får ett annat värde, ett som visar att det är ett betydligt mjukare material (logiskt kanske men jag skriver det ändå )
Lägg ihop det mjuka materialet i den undre bärande delen av en parkett och lägg till en tunn skiva av hårt material, en väldigt tunn skiva. Gör sedan ett brinell prov på detta "laminat". Du får inte ett brinellvärde som mosvarar solid ek (som vi pratar om i detta fallet). Du får ett värde som visar att det är hårdare än det bärande materialet (fur eller vad det är) men mycket mjukare än den tunna skivans (eken).
Det var kul att du nämnde just klackar. Det är ju inte en rak nedsättning av en ca 3 kvadratcentimeters klack som gör ett märke (jag gic och måttade på frugans finskor). Det är ju en sned nedsättning, kanten som gör ett märke. Om vi då ponerar att kanten på en klack kan motsvaras av 0,2 kvadratcentimeter och att en genomsnittlig kvinna (nu får jag väl på nöten) kan antas väga 65kg. Det ger en belastning av 325 kg/cm2. En rätt imponerande siffra. Lägg därtill eventuella accelreationskrafter (som vid dans eller annat ståhej) så kan den siffran mångdubblas.
Som sagt, det må vara hårklyverier men ingen kan inbilla mig att en parkett är starkare än sin svagaste del, eller en kedja än sin svagaste länk.
Tackar för ordet.
Brinellprov i all ära men man måste ändå fudera lite på vad ett sådant visar.
Anta att vi pratar ek-parkett så kan denna brytas ner i två delar. Den övre delen, den du ser som består av ädelträt och lacken/oljan/ytbehandlingen och den undre delen som består av träfiber, fur eller någon annan bärare av ytskiktet.
Gör ett brinellprov på en 3 mm skiva av ek och gör ett på ett ekblock. Du kommer få två olika resultat. Resultaten kommer visa att ekblocket är hårt, ja hårt som ek ska vara och den 3mm skivan undrar jag om du överhuvudtaget kan göra ett sådant prov på, den kommer flexa tills den knäcks.
Gör samma brinellprov på fur eller en träfiberskiva och du får ett annat värde, ett som visar att det är ett betydligt mjukare material (logiskt kanske men jag skriver det ändå
)Lägg ihop det mjuka materialet i den undre bärande delen av en parkett och lägg till en tunn skiva av hårt material, en väldigt tunn skiva. Gör sedan ett brinell prov på detta "laminat". Du får inte ett brinellvärde som mosvarar solid ek (som vi pratar om i detta fallet). Du får ett värde som visar att det är hårdare än det bärande materialet (fur eller vad det är) men mycket mjukare än den tunna skivans (eken).
Det var kul att du nämnde just klackar. Det är ju inte en rak nedsättning av en ca 3 kvadratcentimeters klack som gör ett märke (jag gic och måttade på frugans finskor). Det är ju en sned nedsättning, kanten som gör ett märke. Om vi då ponerar att kanten på en klack kan motsvaras av 0,2 kvadratcentimeter och att en genomsnittlig kvinna (nu får jag väl på nöten) kan antas väga 65kg. Det ger en belastning av 325 kg/cm2. En rätt imponerande siffra. Lägg därtill eventuella accelreationskrafter (som vid dans eller annat ståhej) så kan den siffran mångdubblas.
Som sagt, det må vara hårklyverier men ingen kan inbilla mig att en parkett är starkare än sin svagaste del, eller en kedja än sin svagaste länk.
Tackar för ordet.
Men det jag hela tiden besvarat var Strixx ursprungsfråga om skillnaden mellan 15mm och 7mm trägolv, dvs normal benämning på golv med ytskikt av trä. Syftet med mina inlägg var att besvara Strixx fråga och de på marknaden förekommande golvkonstruktionerna fungerar.
Min avsikt var inte att jämföra med olika massiva trägolv vilket jag inte tror förekommer i 7mm, därav hade jag uteslutit det massiva trägolvet.
Min avsikt var inte att jämföra med olika massiva trägolv vilket jag inte tror förekommer i 7mm, därav hade jag uteslutit det massiva trägolvet.