Vi har nyss köpt ett hus från 1968 där taket är från byggåret.
Som många hus på den tiden använde man inte papp och råspont utan plywood under betongpannorna.
På kallvinden har vi nu upptäckt 8-10 st fuktgenomträngningar på plywoodskivorna.
Då är frågan, ska man laga dessa ställen eller renovera hela taket, byta pannor och hela baletten?
Det är ju en rejäl skillnad i kostnad och vad jag kan se är inte betongpannorna så dåliga. Dom är ju dock 40 år gamla...
Skjuter jag på problemet om jag bara lagar de skadade plyfaskivorna eller hur hade ni gjort??
Tacksam för svar - kanske någon känner igen problemet.
 
Man bygger med skivor som undertak även idag, inte bara råspont och papp som du säger.

Jag gissar att pannorna är i slutet av sin livslängd och att yttertaket inte är helt tätt.

Har du fuktgenomträngning även sommartid? Om inte så kan det du kallar för fuktgenomträngning vara resultatet av kallvindsproblematiken.
 
Vet ej ang. fukten sommartid. Vi har precis köpt huset och besiktningsmannen noterade fuktrosor på flera av plywoodskivorna. Om det är kallvindproblematiken borde väl en "lagning" räcka som åtgärd tills vidare?
Är det pannorna som har gjort sitt är det väl en helrenovering som gäller?
 
B
man har faktiskt använt papp på den tiden. men inte sån papp som nu för tiden.
men kan ju va så att det är eget byggt också.
 
Jag säger såhär. Oavsett hur man bygger nu eller då så känns det toppenbra att ha ett tätt lager med takpapp under takteglet. Jag slipper fundera på om det läcker in i årtionden framöver.
 
brunte skrev:
Vet ej ang. fukten sommartid. Vi har precis köpt huset och besiktningsmannen noterade fuktrosor på flera av plywoodskivorna. Om det är kallvindproblematiken borde väl en "lagning" räcka som åtgärd tills vidare?
Är det pannorna som har gjort sitt är det väl en helrenovering som gäller?
Det går inte att "laga" en kallvind. Det är en riskkonstruktion.

Vad gäller fuktrosorna så kan de vara ett resultat av kondensutfällning och rimfrost på insidan vintertid. Under sommaren torkar detta ut fullständigt. Sen återupprepas förloppet. Därför kan det vara bra att inspektera vinden under sommaren, gärna efter en störtskur. Är det blött då så har du ett otätt yttertak. Är det torrt då, men du upptäcker rimfrost på insidan en kall vinternatt, ja då har du kallvindsproblmatik istället. Det sistnämnda går inte att "laga", det är omkonstruktion eller andra nödlösningar som gäller (tex avfuktare, trygghetsvakten, mfl).

Är taket 40 år gammalt så börjar det närma sig ett takbyte. Då kan du passa på att bygga om huset så att du får klimatvind istället för kallvind. Då blir din vind fukt- och mögelsäker.
 
MathiasS skrev:
Jag säger såhär. Oavsett hur man bygger nu eller då så känns det toppenbra att ha ett tätt lager med takpapp under takteglet. Jag slipper fundera på om det läcker in i årtionden framöver.
Du förvånar mig Mathias, du tänker konventionellt och diffusionstätt. Har läst många av dina inlägg och du verkar ju inte främmande för nya, smartare, lösningar? Det finns andra underlagsdukar som inte stänger in fukten. Vi är många här som förespråkar en diffusionsöppen lösning. Tänk nytt, tänk rätt - tänk klimatvind!
 
Redigerat:
Hmmm.....ja detta kan ju missförstås. Gjorde för en stund sedan ett inlägg i en annan tråd där jag just beklagade mig över att jag missade möjligheten att bygga en klimatvind, helt enkelt för att jag inte fattade det när jag la om taket och isolerade för några år sedan.

Det jag egentligen menade här var en pekpinne till trådskaparen med innebörden att det är väldigt skönt att ha en fungerande (och för vatten tät) taklösning där man inte behöver oroa sig för att hitta en vattenpöl på matbordet när man kommer hem. Dvs, skjut inte problemet på framtiden med en quick-fix utan gör jobbet ordentligt. Inlägget var inte menat som en åsikt om vilken teknisk lösning som ska användas, även om det förstås ser ut så.:x

Tack för påpekandet.d^_^b
 
Angående det här med klimatvind, skulle någon kunna utveckla och förklara?
 
Det är säkert någon som vill utveckla detta mer, men grunden är att:

Med den traditionella kallvinden med allt mer isolering så går man från 22 grader inomhus till minusgrader på kallvinden på 50cm. Det betyder att den varma (och därmed oftast fuktiga) luft som smiter upp från bovåningen kondenserar i ditt vindsutrymme. Om den inte gör det i isoleringen så kondenserar det nästan med garanti på undersidan av råsponten/yttertaket. Det betyder att det blir blött och fuktbelastningen är stor på vinden och alla träkonstruktioner däri. N

När det man sedan blandar i ingrediens nr 2 som behövs för att det ska börja växa mögel på vinden, nämligen värme, så har du skapat ett perfekt växthus för det du inte vill odla på tomten.

Om man istället lägger delar av isoleringen på takets utsida når du flera fördelar där den största är att fuktbelastningen på träkonstruktionen minskar avsevärt. Otrevliga daggpunkter för luften (där vatten fälls ut) flyttas till ofarliga delar av takkonstruktionen (på utsidan) och din vind blir varmare. Bara några grader varmare luft är många procent lägre relativ fuktighet vilket ofta är nog för att vindsutrymmet inte ska vara fuktigt nog för att mögel ska växa.

Några nackdelar med att bygga bort kallvinden kan jag inte direkt komma på.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.