Helt klart. Min golvvärmeplåtsidé var ju endast på tankestadiet.kamilenski skrev:
Klarar sig inte Alu sig ingjuten i betong så låter det ju som en sämre idé.
Mikael_L: Taket är ett fantastiskt praktiskt ställe att isolera väl. Det är ofta gott om plats att bokstavligt talat vräka ut isolering, och är det bara ett modernt och tätt hus så "ska" det ju inte medföra problem. Att bygga väggar som är 600mm tjocka är ofta fulare (och tar mer byggyta!) än ett tak där det inte märks på samma sätt.
Problem med tjock isolering under plattan och tjälskador tål nog att funderas på...hur skulle en ouppvärmd torpargrund stå sig mot tjälen? Nej, den typen av problem måste byggas bort på annat sätt än att värma upp åt daggmaskarna med innevärmen.
Problem med tjock isolering under plattan och tjälskador tål nog att funderas på...hur skulle en ouppvärmd torpargrund stå sig mot tjälen? Nej, den typen av problem måste byggas bort på annat sätt än att värma upp åt daggmaskarna med innevärmen.
I våran kommun är det så att man måste lämna in energideklaration innan byggnation påbörjas.
Det betyder att man måste isolera mer än nödvändigt om stora fönsterpartier önskas.
Eventuellt, för att kringå energi/isolerings kraven, räcker det att installera en pellets kamin.
Allt för att få "bra" u-värden. Det betyder att om man ska ha ljus villa, ska taket isoleras med minst 70cm, golvet 40cm och väggar så mycket som möjligt. Fast i praktiken, ger det inte så mycket.
Det betyder att man måste isolera mer än nödvändigt om stora fönsterpartier önskas.
Eventuellt, för att kringå energi/isolerings kraven, räcker det att installera en pellets kamin.
Allt för att få "bra" u-värden. Det betyder att om man ska ha ljus villa, ska taket isoleras med minst 70cm, golvet 40cm och väggar så mycket som möjligt. Fast i praktiken, ger det inte så mycket.
Mikael, precis så som Kamilienski skriver så läggs golvvärmeslingorna gärna tätare vid ytterväggar och framförallt vid ytterväggar med mycket fönsteryta.
Vad jag förstår så har hustillverkarna en "standard" där de lägger golvvärmeslingorna med ett visst avstånd (30cm har jag för mig) och att de dessutom har en viss "standard" på grovleken hos golvvärmeslingorna (har för mig 16 mm). Till detta slänger de in en luft/vattenvärmepump med en viss (för liten) kapacitet. Självklart blir det kallras vid fönstren och självklart blir det kallt på vintern och elpatron måste stå och gå hela tiden. Har läst att det inte ens räcker med det utan familjer sitter o fryser i nybuggda hus med för liten värmepump och för glesa och klena golvvärmeslingor .(varje meter golvvärmeslinga kostar för husföretagen)
Vi har ett långsmalt 20 meter långt hus med en hel fönstervägg (från golv till tak) på ena långsidan. Våra golvvärmeslingor ligger förstås tätare vid fönstren 16cm cc, men även tätare i hela huset. Dessutom har vi uppdelat på fler slingor (det finns en maxgräns för hur långa slingorna bör vara) än vad husföretagen brukar ha ((varje extraslinga kostar mer). Själva värmen står en vattenmantlad pelletskamin med ack.tank för.
För att sammanfatta så har vi aldrig upplevt kallras. Men vi hade förstås lagt ut en liten slant för att få en VVS-ingenför räkna på det hela. (Man kan få wiresbo med flera göra kalkyler gratis om man skickar ritningar till dem.)
Kolla igenom detta noga innan du bygger, eftersom det har sån stor betydelse för hur man upplever huset och inneklimatet.
Vad jag förstår så har hustillverkarna en "standard" där de lägger golvvärmeslingorna med ett visst avstånd (30cm har jag för mig) och att de dessutom har en viss "standard" på grovleken hos golvvärmeslingorna (har för mig 16 mm). Till detta slänger de in en luft/vattenvärmepump med en viss (för liten) kapacitet. Självklart blir det kallras vid fönstren och självklart blir det kallt på vintern och elpatron måste stå och gå hela tiden. Har läst att det inte ens räcker med det utan familjer sitter o fryser i nybuggda hus med för liten värmepump och för glesa och klena golvvärmeslingor .(varje meter golvvärmeslinga kostar för husföretagen)
Vi har ett långsmalt 20 meter långt hus med en hel fönstervägg (från golv till tak) på ena långsidan. Våra golvvärmeslingor ligger förstås tätare vid fönstren 16cm cc, men även tätare i hela huset. Dessutom har vi uppdelat på fler slingor (det finns en maxgräns för hur långa slingorna bör vara) än vad husföretagen brukar ha ((varje extraslinga kostar mer). Själva värmen står en vattenmantlad pelletskamin med ack.tank för.
För att sammanfatta så har vi aldrig upplevt kallras. Men vi hade förstås lagt ut en liten slant för att få en VVS-ingenför räkna på det hela. (Man kan få wiresbo med flera göra kalkyler gratis om man skickar ritningar till dem.)
Kolla igenom detta noga innan du bygger, eftersom det har sån stor betydelse för hur man upplever huset och inneklimatet.
läste tråden och undrar om ingen tänker på att olika material har olika egenskaper ?
att säga att 200mm isolering i grunden skulle släppa ut si eller så många W vid en viss temp på uteluften så glömmer ni att marken inte har samma temp som luften
tippar på att har ni en stor villa med 200mm isolering under hela plattan och det är -20C ute så kommer det nog ligga runt +15C mitt under plattan fast den är välisolerad och ju längre ut man kommer ju kallare blir det och vid yterväggen så är det ganska så kallt men som i år så var det inte ens 20cm tjäle fast det var en så kall vinter så där kantbalken slutar är det ju plus grader och har man lagt en isoleringsskiva runt huset så kan det vara några plusgrader under kantbalken (under all isolering) och då gör det ingen direkt skilnad när man bör räkna på åratal för att värmen ska röra sig hela vägen under plattan att det några dagar är -20 ute då det är maggasinerat med värme sen sommaren som var innan under den största delen av huset
sen att kantbalkarna inte brukar vara ens 100mm isolering och att det står i direkt kontakt med ytjord eller luft gör att det är där det är sämst isolerat
men skulle man höfta till det så kan man nästan säga att tempen under huset är nått mellan medeltemp för området och innetemp och sen beror det också på hur fuktigt det är och vad det är byggt på men att räkna på samma sätt på platta på mark med värmeslinga och välisolerat som man gör på en husväg som står blottad för kyla och vind är i mina ögon felaktigt
tycker själv att det nästan är försumbart när man ska räkna på extremfallen att ta med plattan men när man däremot ska räkan på årsförbrukning så ska det ju vara med och då ska man räkna med de reduseringsfaktorer som finns och baseras på avstånd till väg och annat
(men när det är kalt så kommer det ganska så säkert vara mer förluster av värme genom ofrivillig ventilation än genom golvet och sen tillkommer den frivilliga ventilation med som är ganska så stor energitjuv när det blir köldpikar ute )
att säga att 200mm isolering i grunden skulle släppa ut si eller så många W vid en viss temp på uteluften så glömmer ni att marken inte har samma temp som luften
tippar på att har ni en stor villa med 200mm isolering under hela plattan och det är -20C ute så kommer det nog ligga runt +15C mitt under plattan fast den är välisolerad och ju längre ut man kommer ju kallare blir det och vid yterväggen så är det ganska så kallt men som i år så var det inte ens 20cm tjäle fast det var en så kall vinter så där kantbalken slutar är det ju plus grader och har man lagt en isoleringsskiva runt huset så kan det vara några plusgrader under kantbalken (under all isolering) och då gör det ingen direkt skilnad när man bör räkna på åratal för att värmen ska röra sig hela vägen under plattan att det några dagar är -20 ute då det är maggasinerat med värme sen sommaren som var innan under den största delen av huset
sen att kantbalkarna inte brukar vara ens 100mm isolering och att det står i direkt kontakt med ytjord eller luft gör att det är där det är sämst isolerat
men skulle man höfta till det så kan man nästan säga att tempen under huset är nått mellan medeltemp för området och innetemp och sen beror det också på hur fuktigt det är och vad det är byggt på men att räkna på samma sätt på platta på mark med värmeslinga och välisolerat som man gör på en husväg som står blottad för kyla och vind är i mina ögon felaktigt
tycker själv att det nästan är försumbart när man ska räkna på extremfallen att ta med plattan men när man däremot ska räkan på årsförbrukning så ska det ju vara med och då ska man räkna med de reduseringsfaktorer som finns och baseras på avstånd till väg och annat
(men när det är kalt så kommer det ganska så säkert vara mer förluster av värme genom ofrivillig ventilation än genom golvet och sen tillkommer den frivilliga ventilation med som är ganska så stor energitjuv när det blir köldpikar ute )
Byggstandard är 300mm. Du ska inte ha något annat. Offerten är åt H-e. Kräv bättre pris!
Du har helt rätt i det att det är varmare under plattan än "på sidorna" under vintern, så sidoläckaget av värmen är något att beakta. Därför kan man fundera på u-min-grund (supergrund) eller LECA-balk sk Alba-balk, båda är nog lite energieffektivare än L-element.miry skrev:
Men i vilket fall får du inte glömma årsmedel, när du ifrågasätter isoleringen under vs isolering på sidan.
Helt sant att läckaget åt sidan är stort, större än nedåt, under de 3-4 kallaste månaderna.
Men de 4-5 varmaste månaderna per år är det däremot nästan inget läckage åt sidan, men däremot suger marken värme hela tiden.
Så helt ointressant med tjock isolering under är det ju inte.
Börjar min slinga läcka om 50år så ger jag min husrobot en lite vekare slang så springer han ner i den befintliga golvvärmeslangen med denna. Sen är det bara att slå på värmen igen och så har jag ytterligare 50års livstid på mitt system.Västerhaninge 17 skrev:Vet ej hur läng du planerar att bo i huset men om 50-60 år kanskevärmeslangen som är inguten har börjat läcka !
Nästa gång jag bygger hus blir det nog en konstrukton med betongplatta-platonmatta-100 mm frigolite-värmeslang med fördelningsplåtar.
Eller en torpargrund som fylls med frigolite hela vägen upp (jävla smart)
Kanske något att fundera över ni som skall bygga nytt.
Ett icke problem i min värld.d^_^b
kolla i en tabell jag hitta och där sätter man R till 1 för lera(dränerad sand/grus) för den ytersta metern och 3,4 för marken mellan 1-6m från kanten och 4,4 för mer än 6m från kant
och 0,7/2,2/2,7 för silt/morän som ej är dränerad
så har man en platta på 10x15m och använder 300mm isolering under hela (även kantbalken) så blir det nått i stil med
(15x10)-(13x8)=46kvm
(0,035/0,3)=0,117>R=8,57
R=8,57+1=9,57 > U=1/R=1/9,57=0,104 x 46=4,8W/K (ytersta metern)
R=8,57+3,4=11,97 > U=0,084 *104kvm =8,7W
=> 4,8+8,7=13,5 /150 > U=0,09
och räknar man samma sak på 200mm under plattan och har jämt under så det bara blir 100mm under kantbalken på 1m brett så blir det
0,035/0,1=0,35
R=1/0,35=2,87 > 3,87 = U=(1/3,87)=0,26
0,26x46=12W/K
0,035/0,2=0,175 >R=5,71
5,71+3,4=9,11 >U=0,11
0,11*104kvm = 11,4W/K
så i det fallet fast man har en 10m bred platta som är ganska så stort så kommer förlusterna på den ytersta metern vara större än på resten av plattan och den totala förlusten blir 23,4W/K
och räknar man på en Dt på 15C så blir 9,9W (24*365*15*9,9)=1300kWh/år extra iställe för 1770kWh så blir det 3075kWh för att snåla in på hur man lägger isoleringen och hur mycke man lägger och i rent material så är det ungefär 15kkr vilket är återbetalat på mindre än 10år (beroende på vad man betalar för energin)
och isolerar man mer så kommer det också bli en större tröghet och lägger man isolering utanför så kan man sänka det ännu mer fast det hittar jag inget beräkningsmetod för men då kan man ev räkna tillgodo från kanten på isoleringen som är utanför grunden så man kan köra på R=3,4 under hela plattan och det är ju en sak som underlättar att räkna hem saker när man får 0,3W/K/kvm extra utöver det man isolerar
och ska man vara petig så var det väll 21 december 2012 som det var men sen så förespådde Inka att det skulle vara slutet på det som de viste och det kan också tolkas som att vår utveckling gör så pass stora framsteg att det kommer bli en ny tidsålder och med de framstegen som mänskligheten gjort de senaste 10åren är mycke större än de gjorde de 50åren innan och de är större än det som hänt under de hundra åren innan och vi gör nästan lika många upptäkter under nått år nu som man gjorde under 1700talet så att säga att vi går in i en ny tidsålder där det blir svårt att gissa hur saker kommer se ut i framtiden
och då pratar man ändå om 7000år gammal kalender och de kan är början på nått nytt nu med alla gigantiska framsteg som sker hela tiden nu inom olika områden
och 0,7/2,2/2,7 för silt/morän som ej är dränerad
så har man en platta på 10x15m och använder 300mm isolering under hela (även kantbalken) så blir det nått i stil med
(15x10)-(13x8)=46kvm
(0,035/0,3)=0,117>R=8,57
R=8,57+1=9,57 > U=1/R=1/9,57=0,104 x 46=4,8W/K (ytersta metern)
R=8,57+3,4=11,97 > U=0,084 *104kvm =8,7W
=> 4,8+8,7=13,5 /150 > U=0,09
och räknar man samma sak på 200mm under plattan och har jämt under så det bara blir 100mm under kantbalken på 1m brett så blir det
0,035/0,1=0,35
R=1/0,35=2,87 > 3,87 = U=(1/3,87)=0,26
0,26x46=12W/K
0,035/0,2=0,175 >R=5,71
5,71+3,4=9,11 >U=0,11
0,11*104kvm = 11,4W/K
så i det fallet fast man har en 10m bred platta som är ganska så stort så kommer förlusterna på den ytersta metern vara större än på resten av plattan och den totala förlusten blir 23,4W/K
och räknar man på en Dt på 15C så blir 9,9W (24*365*15*9,9)=1300kWh/år extra iställe för 1770kWh så blir det 3075kWh för att snåla in på hur man lägger isoleringen och hur mycke man lägger och i rent material så är det ungefär 15kkr vilket är återbetalat på mindre än 10år (beroende på vad man betalar för energin)
och isolerar man mer så kommer det också bli en större tröghet och lägger man isolering utanför så kan man sänka det ännu mer fast det hittar jag inget beräkningsmetod för men då kan man ev räkna tillgodo från kanten på isoleringen som är utanför grunden så man kan köra på R=3,4 under hela plattan och det är ju en sak som underlättar att räkna hem saker när man får 0,3W/K/kvm extra utöver det man isolerar
och ska man vara petig så var det väll 21 december 2012 som det var men sen så förespådde Inka att det skulle vara slutet på det som de viste och det kan också tolkas som att vår utveckling gör så pass stora framsteg att det kommer bli en ny tidsålder och med de framstegen som mänskligheten gjort de senaste 10åren är mycke större än de gjorde de 50åren innan och de är större än det som hänt under de hundra åren innan och vi gör nästan lika många upptäkter under nått år nu som man gjorde under 1700talet så att säga att vi går in i en ny tidsålder där det blir svårt att gissa hur saker kommer se ut i framtiden
och då pratar man ändå om 7000år gammal kalender och de kan är början på nått nytt nu med alla gigantiska framsteg som sker hela tiden nu inom olika områden