puts på isoblock?
Hej 
Tänkte kolla om det finns nån expert därute som kan stötta mig angående puts till ett isoblocks murat utbygge i skåne. Jag har en del erfarenhet av putsning när jag för ett antal år sen jobbade med en murare.Vi putsade tegelväggar och en del lersten(aldrig leca) och körde nästan alltid med en metod som verkade funka bra: 1.näta väggen 2.slamma med 1 del KC-C och 4 delar putsgrus 3.ett påslag eller mer vid ojämnt underlag 1:4 KC-C. Jag kommer inte riktigt ihåg hur vi blandade till socklar men tror att det var 1 del KC-C, 1 del cement och 8 delar sand. Vi putsade mest skånelängor men jag står nu med mitt isoblocksbygge och undrar egentligen om jag kan överföra den här metoden till leca-väggen. Det jag tänkte ändra är dock att sätta putsnätet efter slamningen,så att nätet blir en sprickarmering i utstockningslagret(i det här fallet också ytlagret). Hur blir det med fogarna, kan dom komma igenom om jag inte kör med rödgrunden.Men om dom gör det så kommer dom väl iallafall inte igenom färgen? Enligt instruktionernna så säger dom rödgrund och sen b-bruk men måste det va så starkt? Å det blir ju mycket dyrare att köra med dom där torrbruken dom rek än att blanda själv.(plus att det hade varit coolt att köra murargubbens style för han var grym..) Kanske nån kan förbarma sig?? :-?
Tänkte kolla om det finns nån expert därute som kan stötta mig angående puts till ett isoblocks murat utbygge i skåne. Jag har en del erfarenhet av putsning när jag för ett antal år sen jobbade med en murare.Vi putsade tegelväggar och en del lersten(aldrig leca) och körde nästan alltid med en metod som verkade funka bra: 1.näta väggen 2.slamma med 1 del KC-C och 4 delar putsgrus 3.ett påslag eller mer vid ojämnt underlag 1:4 KC-C. Jag kommer inte riktigt ihåg hur vi blandade till socklar men tror att det var 1 del KC-C, 1 del cement och 8 delar sand. Vi putsade mest skånelängor men jag står nu med mitt isoblocksbygge och undrar egentligen om jag kan överföra den här metoden till leca-väggen. Det jag tänkte ändra är dock att sätta putsnätet efter slamningen,så att nätet blir en sprickarmering i utstockningslagret(i det här fallet också ytlagret). Hur blir det med fogarna, kan dom komma igenom om jag inte kör med rödgrunden.Men om dom gör det så kommer dom väl iallafall inte igenom färgen? Enligt instruktionernna så säger dom rödgrund och sen b-bruk men måste det va så starkt? Å det blir ju mycket dyrare att köra med dom där torrbruken dom rek än att blanda själv.(plus att det hade varit coolt att köra murargubbens style för han var grym..) Kanske nån kan förbarma sig?? :-?
Medlem
· Västra Götaland
· 545 inlägg
Här kommer mitt förbarmande... men det är kanske inte det du vill höra...
Murargubbens kunskaper i hantverket tvekar jag inte en sekund på, men putsens funktion och kemi är jag inte lika säker på att han behärskade... :-/
KC-C är ett bindemedel som består av lika viktdelar (50/50) kalk och cement... det betyder att du i princip inte kan blanda ett bruk som är starkare än C-klass.
http://optiroc.lithoteknik.se/pid/data_sheet/pdf/341_1.pdf
Grundningen skall vara tunn (3-4mm / 5-6kg/kvm) och heltäckande med A-bruk. Anledningarna är tre:
1. Med ett tunt lager A-bruk blir det lättare att få på nästa påslag, bruket "hänger" bättre på väggen (egentligen är det så att du får ett lager som suger åt sig av vattnet i nästa påslag)
2. A-bruket fungerar som kapillärbroms. Lecan suger ju inte mycket vatten (det var ju därför det var svårt att få på ett tjockt första påslag) men det minskar fukttransporten ytterligare in i stenen.
3. Då stenen inte suger så mycket vatten blir det en skillnad mot fogen som är av B-bruk, och gärna håller vatten. När då fogen alltid håller mer fukt än stenen får man rutmönstret. A-bruket jämnar alltså ut sug skillnaderna mellan fog och sten.
Iso-blocken skall nätas på både in- och utsida. Anledningen är två:
1. Den yttre skivan av leca utsätts för fukt och temperaturer mellan +40 och -15 grader medan den inre håller en jämn temperatur på knappt 20 grader året om och påverkas mycket lite av olika fuktkvoter. Vi får en liten men inte obetydlig spänning mellan den yttre och inre skivan av leca som vi inte kan ta hand om i isolerskiktet. (jämfört med en massiv sten)
2. Nätet i putsskiktet fungerar som armering av väggen både horisontellt och vertikalt (jämför med en spånskiva med och utan laminat)
Putsa 10+7mm (ca 30kg/kvm) med B-bruk Anledningarna är i första hand två:
1. En vägg som är murad med drygt 8 block/kvm har relativt få fogar (jämfört med tegel som har 50 sten/kvm eller mer), som är murad med ett B-bruk av en sten som har en "rörelseförmåga" som motsvarar den för B-bruk - skall som jag ser det, inte putsas med ett bruk som är svagare än B-bruk. (Här skiljer sig Finja från maxit då Finja tycker att det kan räcka med 10mm C-bruk - det skulle jag aldrig rekommendera)
2. Putsen skall fungera som "vattenmagasin" och vara tillräckligt tjock och "tätt" för att det skall kunna storma och regna en vecka, för att sedan frysa, utan att putsen fryser sönder.
Ju starkare bruket är ju mindre suger det och ju tjockare det är ju mer marginal får man innan det uppstår problem (det är därför Finjas rekommendation inte håller)
Ytputs/färg väljs efter tycke och smak, men om jag hittar en burk nordsjö sandokryl på arbetsplatsen kommer jag att gå i taket ;D ;D ;D
En rivputs är ju oöverträffad
Om du köper färdigblandat så får du visst betala några kronor extra för det men du är garanterad ett bruk som håller samma kvalitet mellan blandningarna, med rätt luftporstruktur och vattenkvarhållare (egentligen diskmedel och tapetklister;D) och utan humus.
Denna rekommendation gäller för all utvändig putsning på lättklinker, både Finjas och maxits
Lycke till!
Murargubbens kunskaper i hantverket tvekar jag inte en sekund på, men putsens funktion och kemi är jag inte lika säker på att han behärskade... :-/
KC-C är ett bindemedel som består av lika viktdelar (50/50) kalk och cement... det betyder att du i princip inte kan blanda ett bruk som är starkare än C-klass.
http://optiroc.lithoteknik.se/pid/data_sheet/pdf/341_1.pdf
Grundningen skall vara tunn (3-4mm / 5-6kg/kvm) och heltäckande med A-bruk. Anledningarna är tre:
1. Med ett tunt lager A-bruk blir det lättare att få på nästa påslag, bruket "hänger" bättre på väggen (egentligen är det så att du får ett lager som suger åt sig av vattnet i nästa påslag)
2. A-bruket fungerar som kapillärbroms. Lecan suger ju inte mycket vatten (det var ju därför det var svårt att få på ett tjockt första påslag) men det minskar fukttransporten ytterligare in i stenen.
3. Då stenen inte suger så mycket vatten blir det en skillnad mot fogen som är av B-bruk, och gärna håller vatten. När då fogen alltid håller mer fukt än stenen får man rutmönstret. A-bruket jämnar alltså ut sug skillnaderna mellan fog och sten.
Iso-blocken skall nätas på både in- och utsida. Anledningen är två:
1. Den yttre skivan av leca utsätts för fukt och temperaturer mellan +40 och -15 grader medan den inre håller en jämn temperatur på knappt 20 grader året om och påverkas mycket lite av olika fuktkvoter. Vi får en liten men inte obetydlig spänning mellan den yttre och inre skivan av leca som vi inte kan ta hand om i isolerskiktet. (jämfört med en massiv sten)
2. Nätet i putsskiktet fungerar som armering av väggen både horisontellt och vertikalt (jämför med en spånskiva med och utan laminat)
Putsa 10+7mm (ca 30kg/kvm) med B-bruk Anledningarna är i första hand två:
1. En vägg som är murad med drygt 8 block/kvm har relativt få fogar (jämfört med tegel som har 50 sten/kvm eller mer), som är murad med ett B-bruk av en sten som har en "rörelseförmåga" som motsvarar den för B-bruk - skall som jag ser det, inte putsas med ett bruk som är svagare än B-bruk. (Här skiljer sig Finja från maxit då Finja tycker att det kan räcka med 10mm C-bruk - det skulle jag aldrig rekommendera)
2. Putsen skall fungera som "vattenmagasin" och vara tillräckligt tjock och "tätt" för att det skall kunna storma och regna en vecka, för att sedan frysa, utan att putsen fryser sönder.
Ju starkare bruket är ju mindre suger det och ju tjockare det är ju mer marginal får man innan det uppstår problem (det är därför Finjas rekommendation inte håller)
Ytputs/färg väljs efter tycke och smak, men om jag hittar en burk nordsjö sandokryl på arbetsplatsen kommer jag att gå i taket ;D ;D ;D
En rivputs är ju oöverträffad
Om du köper färdigblandat så får du visst betala några kronor extra för det men du är garanterad ett bruk som håller samma kvalitet mellan blandningarna, med rätt luftporstruktur och vattenkvarhållare (egentligen diskmedel och tapetklister;D) och utan humus.
Denna rekommendation gäller för all utvändig putsning på lättklinker, både Finjas och maxits
Lycke till!
Tack för svaret.
Ja jag får nog tänka om lite angående cdet där bruket, förstår jag nu. :-? Saken är den att jag har 14 säckar färskt kc:c och vill gärna använda dom.(dom blev över sen jag putsade inomhus..) Vad kommer det sig att finja och maxit skiljer sig i sina rekomendationer tror du? Kan det vara att finja e skånskt och härnere är inte vintrarna så stränga, eller vad? Vilket fall som helst så tar jag till mig av dina råd.Jag tänker mig nu att grunda med rödgrunden och sen utstockning med KC:C... Sen är det en progressiv sockel dvs den sticker ut 40 mm utanför väggen , den är 1,7 m hög men bara 40 cm är under mark. Hur ser volymdelarna ut för att blanda ett b-bruk med hjälp av bindemedel och grus? Delar KC:C, delar cement och delar grus? Eller ska man kanske använda ett a-bruk iom att grunden sticker ut? Hur ser volymproportionerna ut för ett sånt? Nu till nått helt annat: Det står ju på säckarna att bruket kan användas bl a på tidigare KC putsade ytor. Betyder detta att man kan putsa på gammalt kc bruk med nytt bruk? Det går emot det jag har lärt mig att all gammal puts ska ner och sen slår man på nytt.. Det är en massa frågor men jag passar på nu när jag har fått dig på kroken..T
Ja jag får nog tänka om lite angående cdet där bruket, förstår jag nu. :-? Saken är den att jag har 14 säckar färskt kc:c och vill gärna använda dom.(dom blev över sen jag putsade inomhus..) Vad kommer det sig att finja och maxit skiljer sig i sina rekomendationer tror du? Kan det vara att finja e skånskt och härnere är inte vintrarna så stränga, eller vad? Vilket fall som helst så tar jag till mig av dina råd.Jag tänker mig nu att grunda med rödgrunden och sen utstockning med KC:C... Sen är det en progressiv sockel dvs den sticker ut 40 mm utanför väggen , den är 1,7 m hög men bara 40 cm är under mark. Hur ser volymdelarna ut för att blanda ett b-bruk med hjälp av bindemedel och grus? Delar KC:C, delar cement och delar grus? Eller ska man kanske använda ett a-bruk iom att grunden sticker ut? Hur ser volymproportionerna ut för ett sånt? Nu till nått helt annat: Det står ju på säckarna att bruket kan användas bl a på tidigare KC putsade ytor. Betyder detta att man kan putsa på gammalt kc bruk med nytt bruk? Det går emot det jag har lärt mig att all gammal puts ska ner och sen slår man på nytt.. Det är en massa frågor men jag passar på nu när jag har fått dig på kroken..
T
Medlem
· Västra Götaland
· 545 inlägg
Roligt att få hjälpa till och detta är en tråd som säkert många kommer att ha nytta av.jonas1 skrev:Tack för svaret.
Ja jag får nog tänka om lite angående cdet där bruket, förstår jag nu. :-? Saken är den att jag har 14 säckar färskt kc:c och vill gärna använda dom.(dom blev över sen jag putsade inomhus..) Vad kommer det sig att finja och maxit skiljer sig i sina rekomendationer tror du? Kan det vara att finja e skånskt och härnere är inte vintrarna så stränga, eller vad?
Jag tror (eller vet...) att forskning och utveckling hos Finja inte är lika omfattande som hos maxit. När man slog ihop leca och dåvarande optiroc gjordes ett omfattande utredningsarbete från båda håll för att samordna rekommendationerna. Resultat kan du läsa i broschyren [länk], ibland tycker även jag att man tagit till både hängslen och livrem plus flytväst i vissa lösningar (t.ex är grund rekommendationen för ytbehandling på Iso-blocken silikatfärg, vilket jag tycker är överdrivet). Dock skall man inte använda stänkputs i utsatta lägen
Vilket fall som helst så tar jag till mig av dina råd. Jag tänker mig nu att grunda med rödgrunden och sen utstockning med KC:C... Sen är det en progressiv sockel dvs den sticker ut 40 mm utanför väggen , den är 1,7 m hög men bara 40 cm är under mark. Hur ser volymdelarna ut för att blanda ett b-bruk med hjälp av bindemedel och grus? Delar KC:C, delar cement och delar grus?
Många frågor har du...
Produktblad KC-C: [länk]
Eller ska man kanske använda ett a-bruk iom att grunden sticker ut? Hur ser volymproportionerna ut för ett sånt? 10/90/350-400 Kalk, cement och sand 0-3mm. Jag föreslår att du i så fall antingen putsar med serpo 101 utstocknings bruk A, 10+5mm eller målar sockeln med silikat färg. Se till att du har en plåt som täcker av krönet
Nu till nått helt annat: Det står ju på säckarna att bruket kan användas bl.a. på tidigare KC putsade ytor. Betyder detta att man kan putsa på gammalt KC-bruk med nytt bruk? Det går emot det jag har lärt mig att all gammal puts ska ner och sen slår man på nytt..
Det går normalt att putsa på gammal puts som har en tillräcklig hållfasthet och som är ren från organisk färg mm. Det går dock inte att göra riktigt tunt utan måste vara ett helt påslag, dvs. bort åt 10mm. En sådan renovering får normalt inte samma livslängd som en ny puts men om man nätar ytan och sedan får ett släpp blir ju inte konsekvenserna så stora
Det är en massa frågor men jag passar på nu när jag har fått dig på kroken..
Många runt om i Sverige undrar nog vad det här KC-C är för något, det är något som nästan bara amvänds i Skåne, övriga Sverige använder gullex.
Men gullex är inget putsbruk (även om det står på påsen) utan man skall bara blanda murbruk av gullex (murcement A)
//Lycke till
Det är helt kanon att du hjälper till .
Har en annan grej på gång angående detta att lägga ny puts på gammal... En lerstensvägg inomhus som är putsad med kalkbruk där ytan är tråkig och vissa småpartier är bom. Om jag tar ner dessa å lagar i upp i liv med resten av väggen, kan jag sen då lägga på ett 10 mm påslag med kalkbruk utanpå? Å det där med nätning, e d något som skall till här när det handlar om kalkbruk?
Du anar inte hur mkt jag uppskattar att få expertråd.
.Har en annan grej på gång angående detta att lägga ny puts på gammal... En lerstensvägg inomhus som är putsad med kalkbruk där ytan är tråkig och vissa småpartier är bom. Om jag tar ner dessa å lagar i upp i liv med resten av väggen, kan jag sen då lägga på ett 10 mm påslag med kalkbruk utanpå? Å det där med nätning, e d något som skall till här när det handlar om kalkbruk?
Du anar inte hur mkt jag uppskattar att få expertråd.
Medlem
· Västra Götaland
· 545 inlägg
Alltid kul att hjälpa till...
När du skriver "lerstensvägg" menar du då tegel eller torkade lerstenar?
Hur som så är den ju idag kalkputsad så vi utgår från det...
Du kan göra precis som du skriver, frågan är bara vad det är för färg på det bruk som blir kvar? Anledningen till att jag i en annan tråd föreslog att låta viss puts sitta kvar berodde på att det var ett KC-bruk - här har du ett kalkbruk så frågan är om det är värt att spara något av det då det är så lätt att ta ner och du få ett rent underlag att putas på. Om du i så fall behöver nät eller ej beror då på om det finns sprickor i väggen som du vill försöka överbrygga.
När det gäller torkad lera har jag ingen erfarenhet, men det finns de på forumet som är väl bevandrade i lerklining, som säkert skulle kunna vara en variant på behandlig.
Tro det är under rubriken byggnadsvård de för den diskussionen
Vi hörs!
När du skriver "lerstensvägg" menar du då tegel eller torkade lerstenar?
Hur som så är den ju idag kalkputsad så vi utgår från det...
Du kan göra precis som du skriver, frågan är bara vad det är för färg på det bruk som blir kvar? Anledningen till att jag i en annan tråd föreslog att låta viss puts sitta kvar berodde på att det var ett KC-bruk - här har du ett kalkbruk så frågan är om det är värt att spara något av det då det är så lätt att ta ner och du få ett rent underlag att putas på. Om du i så fall behöver nät eller ej beror då på om det finns sprickor i väggen som du vill försöka överbrygga.
När det gäller torkad lera har jag ingen erfarenhet, men det finns de på forumet som är väl bevandrade i lerklining, som säkert skulle kunna vara en variant på behandlig.
Tro det är under rubriken byggnadsvård de för den diskussionen
Vi hörs!