Isolering i taket vs isolering i väggen i fuktsynpunkt?
Jag sitter och klurar på tre olika situationer och försöker förstå på vilket sätt de skiljer sig åt i fuktsynpunkt.
1. En modern väggkonstruktion: fasad, luftspalt, asfa el dyl, en massa isolering, ångplast.
Jag har inte hört några fuktproblem nämnas i samband med denna (väl?) ganska länge utprovade metod, givet att den är rätt utförd (tätt ångskikt!)
Om det kommer in varm fuktig luft i luftspalten (eller blåser in snö) så gör det väl inget om den kondenserar antar jag, för det rinner ju ut igen
2. En modern kallvind: Yttertak med nockventiler, kallvind, en massa isolering, ångplast. Luftspalt och takfotsventilation i eventuellt "snedtaksisolering" Här är det ju massa problemrapporter och jag kan ju tänka mig att om varm fuktigt luft kommer in genom nockventilerna och kondenserar så hamnar ju fukten isolering och reglar och att det är grunden till problemen. Fråga 1: Är det rätt att det är det som är problemet och/eller finns det andra problem?
3. Öppet upp till nock: luftspalt mellan isolering och yttertak som ventileras i takfot och nock, en massa isolering och sen ångskikt.
Detta borde ju motsvara väggkonstruktionen ovan, bara lutad och utsatt från ett högre ångtryck nedifrån (eftersom varm luft stiger uppåt)
Fråga 2: Betyder detta att denna konstruktion är att föredra framför kallvind? Lite dyrare uppvärmningskostnad iofs, men i fuktsynpunkt är det väl bättre?
Eftersom min tillbyggnad ska ha både en del som är öppen till nock och en del inte, så funderar jag på att isolera hela efter variant 3.
1. En modern väggkonstruktion: fasad, luftspalt, asfa el dyl, en massa isolering, ångplast.
Jag har inte hört några fuktproblem nämnas i samband med denna (väl?) ganska länge utprovade metod, givet att den är rätt utförd (tätt ångskikt!)
Om det kommer in varm fuktig luft i luftspalten (eller blåser in snö) så gör det väl inget om den kondenserar antar jag, för det rinner ju ut igen
2. En modern kallvind: Yttertak med nockventiler, kallvind, en massa isolering, ångplast. Luftspalt och takfotsventilation i eventuellt "snedtaksisolering" Här är det ju massa problemrapporter och jag kan ju tänka mig att om varm fuktigt luft kommer in genom nockventilerna och kondenserar så hamnar ju fukten isolering och reglar och att det är grunden till problemen. Fråga 1: Är det rätt att det är det som är problemet och/eller finns det andra problem?
3. Öppet upp till nock: luftspalt mellan isolering och yttertak som ventileras i takfot och nock, en massa isolering och sen ångskikt.
Detta borde ju motsvara väggkonstruktionen ovan, bara lutad och utsatt från ett högre ångtryck nedifrån (eftersom varm luft stiger uppåt)
Fråga 2: Betyder detta att denna konstruktion är att föredra framför kallvind? Lite dyrare uppvärmningskostnad iofs, men i fuktsynpunkt är det väl bättre?
Eftersom min tillbyggnad ska ha både en del som är öppen till nock och en del inte, så funderar jag på att isolera hela efter variant 3.
En skillnad mellan kallvind (smalt spalt eller stor utrymme, samma sak) och ytterväggen är att det utanpå råsponten i ett "vanligt" tak finns ett diffusionstätt skikt, detta finns inte på ytterväggen.
En annan bov i kallvinds-problematiken är värme-utstålningen hos yttertaket under tex. kalla, klara nätter. Detta sänker temperaturen hos yttertaket.
En annan bov i kallvinds-problematiken är värme-utstålningen hos yttertaket under tex. kalla, klara nätter. Detta sänker temperaturen hos yttertaket.
Är de verkligen helt identiska?Consensus skrev:
Vid alternativet med en tunn luftspalt får luften svårare att cirkulera vilket borde vara sämre med tanke på ev. kondens som inte förs bort lika fort när lufttemperaturen stiger. Dessutom riskerar man att tex isolering flyttar sig och täpper till luftspalten, vilket ytterligare försämrar förutsättningarna.
Redigerat:
Crebel: Jag vet inget om din tillbyggnad, men har du tittat på alternativen.
1) Isolering utan råspont med diffusionsöppen underlagsduk direkt på isoleringen under tex. takpannor?
2) Isolering utanpå råsponten, tex. med cellplast?
Med dessa varianter slipper du de klassiska fuktproblemen.
1) Isolering utan råspont med diffusionsöppen underlagsduk direkt på isoleringen under tex. takpannor?
2) Isolering utanpå råsponten, tex. med cellplast?
Med dessa varianter slipper du de klassiska fuktproblemen.
Du har förstås rätt. Parallelltak är faktiskt värre än den vanliga kallvinden. Många lever dock i tron att man bygger bort kallvindsproblemet genom att "inreda" vinden. Kallvindens fuktproblem försvinner inte förräns man flyttat ut daggpunkten till utsidan av undertaket.janwide skrev:
janwide: Jag har noterat dem i förbifarten men är lite konservativ av mig. Jag vill gärna låta metoderna få något decennium minst på sig. Och det kanske bara är känslomässigt, men ingen råspont känns instabilt. Bygglovet är satt och därmed höjden på huset och takstolarna är beställda så det är nog kört på cellplastfronten med.
Men bara för nyfikenhetens skull, variant 2 med öppet till nock, hur skulle den lösningen se ut? All isolering i form av cellplast utanpå? Luftspalt? Ingen ångspärr på insidan förutsätter jag, men hur fogar man ihop det med ångspärren i väggen?
Men bara för nyfikenhetens skull, variant 2 med öppet till nock, hur skulle den lösningen se ut? All isolering i form av cellplast utanpå? Luftspalt? Ingen ångspärr på insidan förutsätter jag, men hur fogar man ihop det med ångspärren i väggen?
Jo det ska vara ångspärr.Crebel skrev:
Man kan isolera invändigt eller ha all isolering på utsidan.
Ingen luftspalt.
Det finns flera varianter på lösningar. Kolla tex in Thermisols hemsida. www.thermisol.se där kan man ladda ner material som beskriver din variant (parallelltak).
Cellplast är inte ångtätt, fukt diffunderar minst lika bra i det som i trä.
Men då cellplast ibland läggs i hyggligt tjocka skikt, upp till typ 300mm så bromsas ångtransporten en del av transportsträckan, vilket alltså även skulle ske i en tjock massivträkonstruktion.
Men då cellplast ibland läggs i hyggligt tjocka skikt, upp till typ 300mm så bromsas ångtransporten en del av transportsträckan, vilket alltså även skulle ske i en tjock massivträkonstruktion.