År det verkligen någon ide att använda en luftvärmepump för underhållsvärme i stugan. Drar inte underhållsvärmen minst lika mycket el som ett vanligt element.

I luftvärmepumpen antar jag att man måste ha ett elelement för avfrostning och dessutom måste man ju driva fläkten som går mest hela tiden.

Är det någon som har erfarenhet av detta och som har tagit reda på hur mycket el som underhållsvärmen kräver om man jämför luftvärmepumpen med vanliga elelement.

För egen del har jag installerat en solarventi SV14 och med den sparar jag 1000 kwh/år (ca 2000 kr/år om man räknar elförbrukning, elöverföring och alla skatter).
 
Jag har ingen egen erfarenhet, men har förstått att det finns fler aspekter än kostnaden. En arbetskamrat värmer sitt hus med luftvärmepump. Mot slutet av vintern misslyckades den med att frosta av sig ordentligt. Det växande isblocket bröt sönder ett rör i förångaren. Sedan var det färdigvärmt med den pumpen. Hemma hos en annan arbetskamrat gick ingenting sönder, men isen tog emot fläkten så att det lät illa. Med några dagars mellanrum fick hon slå om pumpen till kyldrift en stund för att smälta isen. Nu var detta ingen normal vinter i vare sig Nykvarn eller Södertälje där dessa pumpar satt, men det finns nog väderlekar då det är dumt att lämna en luftvärmepump ensam under länge tid.

När det gäller ursprungsfrågan så kan jag inte tänka mig att det skulle dra mer el att använda luftvärmepumpen än element.

Erik
 
Avemo skrev:
Jag har ingen egen erfarenhet, men har förstått att det finns fler aspekter än kostnaden. En arbetskamrat värmer sitt hus med luftvärmepump. Mot slutet av vintern misslyckades den med att frosta av sig ordentligt. Det växande isblocket bröt sönder ett rör i förångaren. Sedan var det färdigvärmt med den pumpen. Hemma hos en annan arbetskamrat gick ingenting sönder, men isen tog emot fläkten så att det lät illa. Med några dagars mellanrum fick hon slå om pumpen till kyldrift en stund för att smälta isen. Nu var detta ingen normal vinter i vare sig Nykvarn eller Södertälje där dessa pumpar satt, men det finns nog väderlekar då det är dumt att lämna en luftvärmepump ensam under länge tid.

När det gäller ursprungsfrågan så kan jag inte tänka mig att det skulle dra mer el att använda luftvärmepumpen än element.

Erik
Tack för svaret. Frågan är snarare hur man minimerar kostnaderna för uppvärmining i stugan när man inte är där.

För egen del har jag installerat en solarventi SV14 och med den sparar jag ca 1000 kwh/år (ca 2000 kr/år om man räknar elförbrukning, elöverföring och alla skatter).

Solarventi fungerar endast när solen skiner, och under november, december, januari och februari är det för kallt och solen för svag för att solpanelen ska ge något överhuvudtaget, därför måste jag använda elelement och dem sätter jag på 9 grader.

Men redan under slutet av mars och fram till mitten av oktober gör solarventien nytta och eftersom det är frågan om underhållsvärme så minskar kostnaderna så fort panelen ger ett tillskott som gör att temperaturen överstiger 9 grader och för oss ger det den besparing på ca 1000 kwh. (Vi har vår stuga i Hälsingland).

Men frågan är om luftvärmepupen kan få ned kostnadern ytterligare under den tid då det för kallt och solen för svag, och om en sådan investering betalar tillbaka sig på rimlig tid.

Om man ställer en luftvärmepump på underhållsvärme (8 - 10 grader C) fungerar väl den som ett vanliga elelement, med ett COP värdet som är nära 1? I luftvärme-pumpen antar jag att man måste ha ett elelement för avfrostning och dessutom måste man ju driva fläkten som går mest hela tiden.
 
Det som följer blir mest ett resonemang. Värmen som tillförs kondensorn kommer från tre håll.

1. temperatursänkning av utomhusluften.
2. ångbildningsvärme från den kondenserande luftfuktigheten.
3. smältvärme när kondensen fryser på förångaren.

Hur dessa fördelas mellan varandra vet jag inte, men gissar att den sista är den minsta delen. När förångaren har blivit en isklump måste den tinas. Vad man gör då är att under avfrostningen återföra smältvärmet till isen. Den värme som kommit från temperatursänkning och ångbildningsvärme behöver inte återföras. Ju torrare luften är desto mindre is blir det.

Värmefaktorn sjunker av att man då och då måste smälta isen, men den är fortfarande över ett. Med detta sagt att det är fysikaliskt möjligt att bygga en luftvärmepump som ger mer värme än den tar i el även under underhållsvärmning. Hur det fungerar i praktiken är visserligen en annan sak, men varför skulle värmepumparna säljas med underhållsvärme om det inte var lönsamt?

Minimera kostnaden för underhållsvärme gör man enklast genom att minimera underhållsvärmen. Måste det vara 9 grader, eller räcker det med 5? Måste det värmas överallt, eller räcker det med att hålla varmt där det finns vattenrör?

Erik
 
Avemo skrev:
Det som följer blir mest ett resonemang. Värmen som tillförs kondensorn kommer från tre håll.

1. temperatursänkning av utomhusluften.
2. ångbildningsvärme från den kondenserande luftfuktigheten.
3. smältvärme när kondensen fryser på förångaren.

Hur dessa fördelas mellan varandra vet jag inte, men gissar att den sista är den minsta delen. När förångaren har blivit en isklump måste den tinas. Vad man gör då är att under avfrostningen återföra smältvärmet till isen. Den värme som kommit från temperatursänkning och ångbildningsvärme behöver inte återföras. Ju torrare luften är desto mindre is blir det.

Värmefaktorn sjunker av att man då och då måste smälta isen, men den är fortfarande över ett. Med detta sagt att det är fysikaliskt möjligt att bygga en luftvärmepump som ger mer värme än den tar i el även under underhållsvärmning. Hur det fungerar i praktiken är visserligen en annan sak, men varför skulle värmepumparna säljas med underhållsvärme om det inte var lönsamt?

Minimera kostnaden för underhållsvärme gör man enklast genom att minimera underhållsvärmen. Måste det vara 9 grader, eller räcker det med 5? Måste det värmas överallt, eller räcker det med att hålla varmt där det finns vattenrör?

Erik
Det är klart att det är lönsamt att köra på underhållsvärme. Det går ju åt mindre energi desto lägre temperatur man har inomhus. Frågan är dock om verkningsgraden mellan ett elelement och en värmepump börjar närma sig varandra om inomhustemperaturen är så låg som 10 grader.

Det är knappas ett naturligt driftfall för en värmepump att endast köra vid underhållsvärme. Troligen har tillverkan designat pumpen för att den ska ha bäst verkningsgrad vid ca 20 grader C skulle jag gissa.

Vid avfrosning blir det också tuffar för pumpen eftersom man i normala fall använder sig av inomhusvärmen men den är väl låg vid 10 grader c (underhållsvärme).
 
Det skulle vara kul om någon med lite praktisk erfarenhet yttrade sig också. Som jag förstått det är det avfrostningen som är hela problemet vid låg inomhustemperatur. Själva kylprocessen blir effektivare ju kallare det är inomhus. Närmare bestämt blir den effektivare ju mindre differensen är mellan inner- och yttertemperatur. Jämför med värmepumpar som jobbar mot ett vattenburet system. Där eftersträvas så låg framledningstemperatur som möjligt.

För övrigt har jag fått för mig att värmepumparna oftast är konstruerade för att kyla inomhus. Sedan har de modifierats i varierande omfattning för att även klara vårt konstiga nordiska sätt att använda dem till att värma huset i stället.

Erik
 
I garaget ungefär halverade jag kostnaden för uppvärmning till ~8-9 grader med luftvärmepump kontra elelementen jag hade sedan tidigare. 80m2 helt öppen yta. Detta då det var runt 10-15 minus ute i vintras. Mätningen är ju såklart inte 100% då jag mätte 1 vecka med element och nästkommande vecka med pumpen, men så mycket bör det inte skilja.
 
Vår luftvärmepump går inte att ställa lägre än 16grader, så det är nog inte alla luftvärmepumpar som ens kan hålla så låg inomhustemp som 8-9grader.
 
miza1466 skrev:
I garaget ungefär halverade jag kostnaden för uppvärmning till ~8-9 grader med luftvärmepump kontra elelementen jag hade sedan tidigare. 80m2 helt öppen yta. Detta då det var runt 10-15 minus ute i vintras. Mätningen är ju såklart inte 100% då jag mätte 1 vecka med element och nästkommande vecka med pumpen, men så mycket bör det inte skilja.

Det låter ju som luftvärmepumpen fungerar bra för underhållsvärme. Det var intressant att höra. Vad har du för elelement; har de bimetalltermostat eller har de en digital termostat? Om det är bimetall brukar de inte reglera så bra.
 
Gamla med bimetall, så de kunde varit bättre. Den stora behållningen med luftpumpen blir ju i samband med möjligheten att jag nu snabbt kan få upp en skön komfortvärme under helgen tex (om det inte är för kallt ute).
Är en billig luftpump från Jula, Coolix, med underhållsvärme. Så jag har inte lagt så mycket pengar på den men den fungerar bra.
 
Finns det någon mer med praktisk erfarenhet?

/Elin
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.