Det kan dock kännas svårt att prata om saker ifall man bara kan det engelska uttrycket (vilket inte alltid passar in så bra i den svenska språkmelodin).
Även när man t.ex. jobbar med datorer, där det mesta är på engelska, så används svenska uttryck istället för de engelska i väldigt många fall. T.ex. heter det tangentbord istället för keyboard, mus istället för mouse, diskettstation istället för floppy drive, ikoner istället för icons, osv. Många ord kan vara snarlika på svenska och engelska, men ofta används det svenska ordet (eller det engelska med ett svenskt uttal).
Om man berättar åt någon att "igår sågade jag en dovetail joint", så kan det låta lite märkligt eftersom det engelska uttrycket inte riktigt passar in. Dessutom skulle det kännas konstigt att förklara det engelska uttrycket åt någon. Speciellt om man då får svaret "jaha du menar gradning".
Jag vill gärna lära mig de svenska uttrycken också. Har sett några exempel på de engelska uttrycken, och så köpte jag en bok på bokrean på svenska om sammanfogningar i trä. Den är för övrigt väldigt trevlig, med exempel på alla olika fogningsmetoder.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9153424905
Det vore som sagt kul med en lista på svenskt, respektive engelskt uttryck, samt en bild.
Även när man t.ex. jobbar med datorer, där det mesta är på engelska, så används svenska uttryck istället för de engelska i väldigt många fall. T.ex. heter det tangentbord istället för keyboard, mus istället för mouse, diskettstation istället för floppy drive, ikoner istället för icons, osv. Många ord kan vara snarlika på svenska och engelska, men ofta används det svenska ordet (eller det engelska med ett svenskt uttal).
Om man berättar åt någon att "igår sågade jag en dovetail joint", så kan det låta lite märkligt eftersom det engelska uttrycket inte riktigt passar in. Dessutom skulle det kännas konstigt att förklara det engelska uttrycket åt någon. Speciellt om man då får svaret "jaha du menar gradning".
Jag vill gärna lära mig de svenska uttrycken också. Har sett några exempel på de engelska uttrycken, och så köpte jag en bok på bokrean på svenska om sammanfogningar i trä. Den är för övrigt väldigt trevlig, med exempel på alla olika fogningsmetoder.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9153424905
Det vore som sagt kul med en lista på svenskt, respektive engelskt uttryck, samt en bild.
Bra idé, skall vi kunna anväda svenska uttryck borde vi åtminstone ha översättningen listad. dessutom, omvänt, för de som kan svenska uttryck, så får man sökordet för att leta engelsk litteratur på området.Greger77 skrev:
Är detta rent av en sticky?
spont
not
gradning
motning med gradning
sinkfräs
sinka
.
.
.
--- Mats ---
> Detta skrivet på en maskin med två miljarder oktetter, och användande en råtta (definierad svensk standard för Gigabyte och mus).
Din jämförelse haltar. Skillnaden mellan datorernas underbara värld och snickeri är att snickartermerna finns och fanns och har använts och används alltjämt av yrket. Facktermer så klart, men i levande tradition. Det fanns inget svenskt svenskt fackspråk för den teknik som växte fram i datorernas underbara värld.
Din jämförelse haltar. Skillnaden mellan datorernas underbara värld och snickeri är att snickartermerna finns och fanns och har använts och används alltjämt av yrket. Facktermer så klart, men i levande tradition. Det fanns inget svenskt svenskt fackspråk för den teknik som växte fram i datorernas underbara värld.
Tråden är just nu aningen mångfacetterad (vilket absolut inte är fel i sig), bla med debatten kring om det ens är önskvärt med svenska ord etc , vilket gör att tråden inte riktigt lämpar sig för att klistras. Men om vi också lyckas komma fram till en lista med:Mats Bengtsson skrev:
1. Det svenska ordet.
2. Det engelska ordet.
3. En bild.
Så ska jag klippa in listan i en ny tråd och klistra den.
Jag är ledsen att behöva tala om det för dig, men det fanns datorer i Sverige långt innan det fanns en PC på ditt skrivbord. Det forskades på och omkring datorer, och det tillverkades datorer, saker till datorer, och saker gjorda med datorer. Att du inte känner till det gör inte att det inte finns.edvinf skrev:
Ett skäl till att du inte känner till det är att det som finns skrivet om datoreer på engelska vida överstiger det som finns på svenska, både i form av rena böcker, likväl som i form av sökbara begrepp på Google. Så det vi lär oss lär vi oss lättare med hjälp av engelska spräket, på grund av tillgänglighet. Upprepar lite statistik:
Men om du vill komma framåt i frågan, istället för att argumentera för varför du vill komma framåt i frågan, skapa eller bidra till listan. Den måste starta från någon som kan och är villig att beskriva de svenska begreppen. Utan den är resten en teoretisk övning kring vikten av att undvika ett världsspråk.
--- Mats ---
PC = Personal Computer = Personlig dator *S*
Så slipper vi kanske flamewaret rörande Mac, Windows eller Linux här *ler lite*
/Kent
Så slipper vi kanske flamewaret rörande Mac, Windows eller Linux här *ler lite*
/Kent
Det var din syn att man inte kunde jämföra, baserat på skillnaden "finns och fanns och har använts och används alltjämt ..." kunde inte tänka mig man kunde skriva så utan att tro att datorn kom i bruk alldeles nyss.edvinf skrev:
Hiur som helst, det är väl listan som för diskussionen framåt...
--- Mats ---
Kreativ slutledningsförmåga du har... om än något oortodox.
Jag pratade om fackspråk. Snickeri har ett sedan urminnes tid etablerat svenskt fackspråk. Säkerligen förändras det över tid, men det finns, används och lever. Jag kan det inte helt, men jag känner till dess existens genom vänner och bekanta och släkt och litteratur. Ny teknik som du använde som argument saknar - eller snarare saknade sådant på den tiden innan "oktett" var aktuellt(*). När det finns ett språkvakuum så fylls det med något. Det är alltså helt olika förutsättningar och din slutledning blir därför rätt knepig. Rätt knepig är även din slutledning kring mina kunskaper om datorns historia.
Jag anser alltså att vi bör använda de termer som redan finns och applåderar trådskaparens ambitioner. Jag vill också lära mig.
Not och fjäder är väl rätt vanligt förekommande även bland vanligt folk? Ordet "fog" trodde jag inte heller var någon hemlighet. Varför skulle man kalla det "joint"?
(*) På den tiden fanns det för övrigt maskiner med alla möjliga ordlängder. 8 bit (oktett) var inget givet. Jag har skrivit för maskiner med 9bit och 13bits bytes...
Jag pratade om fackspråk. Snickeri har ett sedan urminnes tid etablerat svenskt fackspråk. Säkerligen förändras det över tid, men det finns, används och lever. Jag kan det inte helt, men jag känner till dess existens genom vänner och bekanta och släkt och litteratur. Ny teknik som du använde som argument saknar - eller snarare saknade sådant på den tiden innan "oktett" var aktuellt(*). När det finns ett språkvakuum så fylls det med något. Det är alltså helt olika förutsättningar och din slutledning blir därför rätt knepig. Rätt knepig är även din slutledning kring mina kunskaper om datorns historia.
Jag anser alltså att vi bör använda de termer som redan finns och applåderar trådskaparens ambitioner. Jag vill också lära mig.
Not och fjäder är väl rätt vanligt förekommande även bland vanligt folk? Ordet "fog" trodde jag inte heller var någon hemlighet. Varför skulle man kalla det "joint"?
(*) På den tiden fanns det för övrigt maskiner med alla möjliga ordlängder. 8 bit (oktett) var inget givet. Jag har skrivit för maskiner med 9bit och 13bits bytes...
Bravo, du utökade listan mededvinf skrev:
fjäder
fog
Men vad är då not?
--- Mats ---
Dado, tror jag...
Känner mig lite skyldig till gnabbandet här eftersom jag började... Men, min kritik gällde närmast några fall där det blev lite FÖR mycket routande, joinande, dovetailande etc. Det var svårt att läsa kort och gott. Språket är ju bara ett verktyg, och de fungerar olika bra på olika platser. På ett snickeri, där man är fostrad av en "mäster" skulle de flesta småle om någon bad snickaren att göra en "sliding dovetail", om man studerar en podcast och snackar med likasinnade fungerar "gradfog" säkert lika illa. Att försöka tvinga människor att använda vissa ord går inte, har aldrig gått... Språket lånar, snor, tappar, gör om hela tiden utan att vi kan-ska göra nå´t åt det. Mitt problem var rent läsmässigt, jag fick ingen mening i texten när det var FÖR mycket termer som lika gärna kunde stått på svenska.
Trots att jag är upplärd av möbelsnickare i Svedala följer jag drösvis med amerikanska siter/sajter, för man kan lära sig massor även den vägen!
När jag har tid ska jag se till att göra en lista med bild plus svenska termer så får ni andra översätta till podcastiska, närmaste dagarna hinner jag dock inte... (Upptagen med böjlimning, slits-tapp och falsfräsning...)
Snickra på! (Vilket språk ni än använder...)
Känner mig lite skyldig till gnabbandet här eftersom jag började... Men, min kritik gällde närmast några fall där det blev lite FÖR mycket routande, joinande, dovetailande etc. Det var svårt att läsa kort och gott. Språket är ju bara ett verktyg, och de fungerar olika bra på olika platser. På ett snickeri, där man är fostrad av en "mäster" skulle de flesta småle om någon bad snickaren att göra en "sliding dovetail", om man studerar en podcast och snackar med likasinnade fungerar "gradfog" säkert lika illa. Att försöka tvinga människor att använda vissa ord går inte, har aldrig gått... Språket lånar, snor, tappar, gör om hela tiden utan att vi kan-ska göra nå´t åt det. Mitt problem var rent läsmässigt, jag fick ingen mening i texten när det var FÖR mycket termer som lika gärna kunde stått på svenska.
Trots att jag är upplärd av möbelsnickare i Svedala följer jag drösvis med amerikanska siter/sajter, för man kan lära sig massor även den vägen!
När jag har tid ska jag se till att göra en lista med bild plus svenska termer så får ni andra översätta till podcastiska, närmaste dagarna hinner jag dock inte... (Upptagen med böjlimning, slits-tapp och falsfräsning...)
Snickra på! (Vilket språk ni än använder...)
Bra skrivet, dessutom bra påpekat från början, båda språken behövs, även om engelskan ger 1000 gånger så mycket om ingen svarar i dessa forum. Dina exempel är bra, och själv har jag nytta av översättningar till engelska så man kan hitta något matnyttigt. Från början så försökte jag översätta det jag kunde på svenska till engelska för att hitta info via webben. Nu är det engelska jag kan (då det finns så mycket mer info att hitta på engelska) och översättning till svenska jag försöker mig på här, även om jag blir allt slarvigare på det då jag märker att de flesta här har engelskan minst lika klar för sig.bigsnucke skrev:
Väntar med spänning på din lista, funderar på om gradfog och sinkning är samma sak.
--- Mats ---
Lite förvirrande, det innebär att spont inte betyder vare sig samma sak som not eller fjäder, utan man talar om spontning. Samtidigt finns det råspont, är det sådant som innehåller både not och fjäder?edvinf skrev:
--- Mats ---