Det är endast det bohag som anskaffas för gemensamt bruk som kan bli aktuellt för delning. Sådant man hade innan räknas inte in. Inte heller bohag i fritidshus - eller fritidshuset. Bilar, båtar räknas inte in men kan anses samägt 50/50 om andra parten bidragit med en smärre del även om vederbörande inte står med som köpare.mabcar skrev:
Men flyttar man samman med någon som inte har en spänn och inte får någon hjälp från familjen så bör varningsklockor ringa. Förmögenhetsöverföring bör ske gradvis och med inte mer än att det är värt att offra om förhållandet inte visar sig hålla. Annars köper man sig till förhållandet och det är mycket negativt för relationen på sikt - för båda parter. Eliza blir inte jämställd för att Higgins ger henne några miljoner.
Självklart ska båda ha samma levnadsstandard. På äldre giftermålsbalkens tid hette det att kvinnan följer mannens stånd och ställning. Nu för tiden kan det vara omvända förhållanden.
Redigerat:
Man eller kvinna spelar ingen roll. Den som har en bostad innan man blir sambo kan inte tvingas "ge bort" en del av bostaden om förhållandet spricker. Har man något gemensamt barn finns det dock en teoretisk möjlighet att den som först hade bostaden tvingas bort från den, men då måste den andre köpa bostaden för marknadsvärdet.yllwa skrev:
/Hasse
Har du ägt bostaden innan en sambo flyttar in och den inte var anskaffad för gemensamt boende så blir det inte aktuellt med delning enligt sambolagen. Övertagande för att en part behöver bostaden är en annan sak, men begränsat till ömmande fall.
Hur länge man bott ihop i en bostad för gemensamt boende spelar roll, det står om det i tråden. Enklare för dig att läsa än för någon annan att skriva igen.
Hur länge man bott ihop i en bostad för gemensamt boende spelar roll, det står om det i tråden. Enklare för dig att läsa än för någon annan att skriva igen.
Instämmer med HusByggarTomten
Frågan är just nu inte om huruvida hon får något utan vilken roll det spelar om hon stod som delägare. Regeln i sambolagen om delning av värdet av bostad införskaffad för gemensamt bruk är likartad äktenskapsbalkens giftorättsregel. Som bekant spelar det ingen roll där heller om andra parten är delägare för att ett anspråk på giftorätt ska kunna föreligga.
Att grunna på:
A äger en fastighet med ett litet hus på. Då sambon flyttat in gör han en tillbyggnad till huset för att de ska få mer plats. Frågan är om tillbyggnaden, hela byggnaden eller fastigheten skall ingå i bodelningen efter samboförhållandets upphörande. Svar:
https://lagen.nu/dom/nja/2004s542
Förstår man domen har man fått viss insikt i fastighetsrätt samt i förutsättningarna för sambolagens delningsregel
Frågan är just nu inte om huruvida hon får något utan vilken roll det spelar om hon stod som delägare. Regeln i sambolagen om delning av värdet av bostad införskaffad för gemensamt bruk är likartad äktenskapsbalkens giftorättsregel. Som bekant spelar det ingen roll där heller om andra parten är delägare för att ett anspråk på giftorätt ska kunna föreligga.
Att grunna på:
A äger en fastighet med ett litet hus på. Då sambon flyttat in gör han en tillbyggnad till huset för att de ska få mer plats. Frågan är om tillbyggnaden, hela byggnaden eller fastigheten skall ingå i bodelningen efter samboförhållandets upphörande. Svar:
https://lagen.nu/dom/nja/2004s542
Förstår man domen har man fått viss insikt i fastighetsrätt samt i förutsättningarna för sambolagens delningsregel
Mig veterligen ingenting som spelar roll för utgången av målet trots formuleringen i domen om att äldre bestämmelser ska tillämpas.
Ändrats har bl a en del regler om skuldavräkning och om tid inom vilken bodelning måste begäras.
Det är fastighetsrätten som avgör.Tillbyggnaden är via den befintliga byggnaden fastighetstillbehör. Den ena sambon ägde fastigheten sedan tidigare. Tillbyggnaden finns inte som självständigt rättsligt objekt. Därför är inte tillbyggnaden rättsligt sett tillkommen för gemensamt bruk.
Jämför HDs uttalande i domen om 1987 års sambolag
I 2 § första stycket 1987 års lag anges i tre punkter vad som enligt lagen är att anse som sambors gemensamma bostad. Enligt punkten 1 omfattas fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad på egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål
med lydelsen av 5 § i 2003 års lag:
fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål
Således samma. Talet om byggnad är förrädiskt.
Fallet kan varieras
Antag att Kim äger en tomt och vill flytta ihop med Kaj. Kaj har sålt sin etta svart och fått ut femtio tusen och har ingen möjlighet att ta upp lån. Paret räknar med att köpa bohag för 50.000
Kim skriver hit och undrar om lämpligt upplägg.
Kim och Kaj kan bygga huset gemensamt varvid Kim tar upp 600.000 i lån och 50.000 kontant Kaj bidrar med sina 50.000 kontant. Byggnaden blir lös egendom genom att den inte har samma ägare som fastigheten. De samäger den och vid bodelning kommer de att få ut 50/50 av byggnadens värde redan genom samägandelagens presumtion om lika ägodelar.
Kim kan också föreslå Kaj att lägga pengarna på det gemensamma bohaget och själv finansiera husbygget. Byggnaden blir då fastighetstillbehör eftersom den har samma ägare som marken. Vid en bodelning kommer inte fastigheten inkl. byggnaden med men däremot det gemensamma bohaget. I det första fallet blir Kaj vinnare, i det andra Kim.
Ändrats har bl a en del regler om skuldavräkning och om tid inom vilken bodelning måste begäras.
Det är fastighetsrätten som avgör.Tillbyggnaden är via den befintliga byggnaden fastighetstillbehör. Den ena sambon ägde fastigheten sedan tidigare. Tillbyggnaden finns inte som självständigt rättsligt objekt. Därför är inte tillbyggnaden rättsligt sett tillkommen för gemensamt bruk.
Jämför HDs uttalande i domen om 1987 års sambolag
I 2 § första stycket 1987 års lag anges i tre punkter vad som enligt lagen är att anse som sambors gemensamma bostad. Enligt punkten 1 omfattas fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad på egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål
med lydelsen av 5 § i 2003 års lag:
fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål
Således samma. Talet om byggnad är förrädiskt.
Fallet kan varieras
Antag att Kim äger en tomt och vill flytta ihop med Kaj. Kaj har sålt sin etta svart och fått ut femtio tusen och har ingen möjlighet att ta upp lån. Paret räknar med att köpa bohag för 50.000
Kim skriver hit och undrar om lämpligt upplägg.
Kim och Kaj kan bygga huset gemensamt varvid Kim tar upp 600.000 i lån och 50.000 kontant Kaj bidrar med sina 50.000 kontant. Byggnaden blir lös egendom genom att den inte har samma ägare som fastigheten. De samäger den och vid bodelning kommer de att få ut 50/50 av byggnadens värde redan genom samägandelagens presumtion om lika ägodelar.
Kim kan också föreslå Kaj att lägga pengarna på det gemensamma bohaget och själv finansiera husbygget. Byggnaden blir då fastighetstillbehör eftersom den har samma ägare som marken. Vid en bodelning kommer inte fastigheten inkl. byggnaden med men däremot det gemensamma bohaget. I det första fallet blir Kaj vinnare, i det andra Kim.
Redigerat:
Jag hade en liten dust o mdetta för ett antal år sen också, som tur var insåg min ex sambo detr orimliga i att kräva halva lägenheten när hon varken hade finansierat det eller stod med på kontraktet.b_hasse skrev:
MEN rent formellt skall man dela på bostad och bohag som köpts in för gemensamt bruk .oavsett vem som gick in med hur mycket - och även om bara den ene står i lagfarten.
Som sagt - man kan ju dra det till förlikning och om tidsaspekten, som egentligen i lagens mening är oväsentlig, är kort OCH den ene betalade allt så borde denne få allt, utom gemensamt bohag dock.
Men tyvärr är det inte solklart
http://www.juristbyran.com/sst/inf/out/infOutWww1/0,,220568,00.html
/K
Oavsett vem som betalar vad eller vem som står på papperet som ägare så bör man alltid, alltid, alltid skriva avtal med varandra medan man fortfarande är vänner och flyttar ihop. Är det den stora kärleken så håller den även för ett avtal på en bit papper, är den inte det så är det en sabla tur att man var överens när man skrev avtalet så slipper det bli en massa onödigt tjafs efteråt. Avtal går att omförhandla, men jag vet inte hur många trådar jag läst på olika forum där det är gråt, bitterhet och 3:e världskriget vid separationer.
Så tragiskt att några som älskat varandra(?) blir så bittra fiender och "måste" man kasta skit vid en separation? q(;^p
Så tragiskt att några som älskat varandra(?) blir så bittra fiender och "måste" man kasta skit vid en separation? q(;^
pSom länken till Jurisbyrån visar kan en del av bitterheten ha sin grund i hur sambolagen slår vid separation.
Artikel om juridiken kring att ha barn i samboförhållande i DN idag. Har bäring på bostadsfrågan.
http://www.dn.se/ekonomi/sambos-med-barn-bor-gifta-sig-1.1056521
Artikel om juridiken kring att ha barn i samboförhållande i DN idag. Har bäring på bostadsfrågan.
http://www.dn.se/ekonomi/sambos-med-barn-bor-gifta-sig-1.1056521
Redigerat:
Har själv varit i denna situation. Jag började bygga hus själv och under byggtiden träffade en tjej, vi flyttade in i huset samtidigt. Jag tog vöer en del lån från henne och satte in i huslånet eftersom det skull egynna våran gemensamma ekonomi. Det var aldrig tal om övht att hon skulle äga eller få någon del i huset förutom att vi bor ihop, jag tjänade mer och gjort allt jobb och bekostat allt, stod ensam på alla papper.
Vi träffade i alla fall en jurist för att få till alla papper ordentligt, skuldebrev på hennes lån som jag "övertog" och även testamente ifall olyckan skulle vara framme och jag skulle "gå bort". När jag tog upp huset med juristen så sa han att i det fallet så fanns det inget att diskutera eller att det övht skulle kunna bli något problem, det var mitt, MEN om vi gifte oss så skulle det skrivas papper.
Efter två år så gick vi isär och det var ju en del tjafs, men jag fick tillbaka mina pengara för hennes skulder, hon fick med sig sina grejer hon hade in och några av det "vi"(läses jag) hade köpt under tiden. Alltså enligt den juristen vi träffade så var det inget snack om att huset var mitt och inte "vårat".
Vi träffade i alla fall en jurist för att få till alla papper ordentligt, skuldebrev på hennes lån som jag "övertog" och även testamente ifall olyckan skulle vara framme och jag skulle "gå bort". När jag tog upp huset med juristen så sa han att i det fallet så fanns det inget att diskutera eller att det övht skulle kunna bli något problem, det var mitt, MEN om vi gifte oss så skulle det skrivas papper.
Efter två år så gick vi isär och det var ju en del tjafs, men jag fick tillbaka mina pengara för hennes skulder, hon fick med sig sina grejer hon hade in och några av det "vi"(läses jag
) hade köpt under tiden. Alltså enligt den juristen vi träffade så var det inget snack om att huset var mitt och inte "vårat".Men då hade du köpt fastigheten innan tjejen skrev sig på samma adress som du.
Då räknas inte den fastigheten med i en bodelning.
Då räknas inte den fastigheten med i en bodelning.
mrhuhta skrev:Har själv varit i denna situation. Jag började bygga hus själv och under byggtiden träffade en tjej, vi flyttade in i huset samtidigt. Jag tog vöer en del lån från henne och satte in i huslånet eftersom det skull egynna våran gemensamma ekonomi. Det var aldrig tal om övht att hon skulle äga eller få någon del i huset förutom att vi bor ihop, jag tjänade mer och gjort allt jobb och bekostat allt, stod ensam på alla papper.
Vi träffade i alla fall en jurist för att få till alla papper ordentligt, skuldebrev på hennes lån som jag "övertog" och även testamente ifall olyckan skulle vara framme och jag skulle "gå bort". När jag tog upp huset med juristen så sa han att i det fallet så fanns det inget att diskutera eller att det övht skulle kunna bli något problem, det var mitt, MEN om vi gifte oss så skulle det skrivas papper.
Efter två år så gick vi isär och det var ju en del tjafs, men jag fick tillbaka mina pengara för hennes skulder, hon fick med sig sina grejer hon hade in och några av det "vi"(läses jag
Jag är mest förundrad över att både när jag hört liknade historier av bekanta om bekanta och bekantas bekanta samt i den här tråden så är det bara tjejer som vill åt hälften av allt, jag har aldrig hört att en kille i samma situation kräver hälften av något han "inte borde ha" men visst händer väl det säkert men som sagt, bara tjejer.......