olle45 skrev:
Många tycks tro att veden slocknar om primären är helt stängd det är fel,
I mitt fall är det verkligheten som talar sitt tydliga språk:D
 
Hur mycket primärluften kan strypas beror på var sekundär luftens läge är i förhållande till förgasningen av veden.

Sekudärluften är tillför att ge syre till den alstrade vedgasens slutförbränning, men om alla bränbara gaser skall förbrännas gäller att det finns ett teritär syreinsläpp också som säkerställer syre finns till lågans toppar... eller om gasen övergår till blålåge förbränning.
Vart och hur anser du det optimalt att tillsätta sekundärluften i en modern vedpanna med underförbränning? De flesta pannorna har ju ett keramiskt munstycke (springa i botten av vedmagasinet) där sekundärluften blåses in och blandas med gasen från glödbädden. Är det bäst att finfördela sekundärluften utmed hela "springan" eller bör sekundärluften blåsas in med fart, som en stråle via några få hål? Hur blir skillanden och vad är bäst om sekundärluften tillsätts nära glödbädden eller i själva förbränningskammaren?

Mvh
 
Redigerat:
I min V65a är det rostfria rör som är bockade till 4-kants profiler, i dom är det borrade en massa hål för sekundärluften, dock verkar dom inte tåla värmen i pannan utan har slagit sej..
 
pellefant skrev:
I min V65a är det rostfria rör som är bockade till 4-kants profiler, i dom är det borrade en massa hål för sekundärluften, dock verkar dom inte tåla värmen i pannan utan har slagit sej..
Inte har du möjlighet att ta kameran och ta en bild på din förbränningskammare och 4-kants profiler där sekundärluften tillförs?:rolleyes:

Mvh
 
Åskar

En lite dålig bild på hur sekunderluften förs in på en Calmar V33.

Meningen med bilden var egentligen att visa den ojämna förbränningen. Man ser att det brinner mycket häftigare ur inre keramikhålet medans yttre går på sparlåga,

mvh albinsson
 
  • eld_bara_ur_inre_keramik.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Hej!
"Jag har samma scenario här.
Pulsationer trots dörren till pannrummet på vid gavel."
albinsson

Hade samma fenomen.
Då gläntade jag lite grann på övre luckan och pulseringen upphörde.
Då stängde jag luckan och öppnade primären en liten bit och problemet var borta.
Kanske kan hjälpa någon. Mvh/Peter
 
Här en bild från en ETA som fördelar primärluften via massor av hål, nära glödbädden, på ett bra sätt. Verkar som sekundärluften tillsätts nära glödbädden den också? Att finfördela primärluften nära glödbädden ger en stabil drift av pannan, på min Orlan blev det en otrolig skillnad.
 
  • ETA3.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
_ap_
Så här ser sekundärlufts "hålen" ut, luften kommer mellan keramiken och stålplattan.
 
  • IMG_2565_s.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
  • Gilla
Andert
  • Laddar…
_ap_ skrev:
Så här ser sekundärlufts "hålen" ut, luften kommer mellan keramiken och stålplattan.
Intressant bild! Sekundärluften nära glödbädden borde underlätta framförallt vid uppstart när pannan och keramiken är kall? Man bör få "blålåga" fort i en ETA? Vilar hela keramikinsatsen på en plåt i förbränningsrummet eller hur har de gjort?
 
_ap_
Gör man en vanlig uppstart, typ hacka små pinnar och tänder på har man "blålåga" långt innan man fyllt vedförrådet.

Gör man en "ETA start" och bara lägger på vanliga stor vedträn direkt och tänder
dom kvarlämnade kolresterna har man blålåga ungefär när man fyllt färdigt.

Hela keramiksatsen vilar på en vattenmantlat hylla.
 
Inte har du några måttuppgifter på förbränningskammaren? Invändigt djup bredd och höjd? "Sekundärspringan" sitter längre in, mot konvektionsdelen, jämfört med andra pannor där den oftas sitter i mitten av eldstaden, vilket ger en längre färdväg för förbränningsgasen. Måste nog åka och kika på en om den visas på någon mässa framöver..
 
min v65 som jag nu eldat med "grövre" ved, torkad en sommar vill fortfarande övertända om jag lägger i mer än upp till luckans nederkant..
 
En liten funderin runt en gammal tråd. Har med intresse läst igenom hela tråden då jag precis köpt en Calmar v33. Tydligen finns det flera med erfarenheter som pekar på vissa brister i pannans konstruktion. Problemet med pannan tycks var överförbränning med olika teorier om orsaken till detta. Men nu är det ju så att Calmarpannan fortfarande ligger i toppskiktet vad gäller verkningsgrad och kanske är det så att en viss överförbränning inte spelar någon större roll när det gäller verkningsgraden på pannan. Vad gäller utsläpp så kommer ju inget av den dåligt förbrända röken i vedutrymmet ut i skorsten med mindre än att den passerat munstycket i keramiken och där förbrännts mera fullständigt

/Mats
 
Övertändning är ganska otäckt och rök kommer in i pannrummet men för mig har det funkat mycket bättre med grov klyven ved (massor bättre) för finklyven ved och övertändning kommer som ett brev på posten
 
Jag trodde att övertändning inte betydde något annat än att det brann i vedutrymmet. Jag har en känsla av att det är detta som avses i flera av inläggen men jag har kanske missförstått. Detta har varit fallet i min panna vid varje eldningstillfäle hittils men trots det har den värmt 1500 liter från 30 till 80 grader på ett inlägg.Nu var det i och för sig bara fjärde eldningstillfället nu i morse så min erfarenhet av pannan är rätt begränsad.

Men det finns väl alltid en risk att det blir en mindre rökgasexplotion om man öppnar luckan vid fel tillfälle och släpper in obegränsat med syre. Detta hände flera gånger med min gamla Vedex 3000. Men kan en sådan övertändning även inträffa med vedluckan stängd?

Kan nämna att jag eldar med 99,5 % relativt grovklyven björkved. Tror att det rekommenderas att inte använda för torr ved vilket ju finklyven ved gärna blir. Inte heller snickeriavfall och brädstumpar ska vara att rekommendera.

/Mats
 
Redigerat:
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.