Efter att ha sett lite bilder från Haiti kom jag att undra om de gamla grekernas förkärlek för kolonner/pelare kan ha berott på att dessa möjligen klarar de horisontella oscillationerna vid en jordbävning bättre än solida väggar. Grekerna bör ju haft en hel del erfarenheter av jordbävningar. Templens takkonstruktioner bör ha varit en tung last som pga tröghet inte svängde med när marken åkte fram och tillbaka. Kanske vickar en kolonn bra? dessutom så är det ju tomt mellan pelarna så de ändrade diagonalmåtten vid svängningarna gör inget där en solid murad utfyllnad borde rämna. Försökte googla lite men hittade inget.

Undras också hur stor amplituden i horisontalled kan ha varit i Port au Prince? det finns bilder på trevåningshus som måste brustit utmed grunden och nu tiltar över 20 grader fast de står på platt mark. det kan ju i och för sig bero på att grundmuren pajat på en sida så huset sätter sig åt det hållet.

Vid den enda jordbävning jag känt av låg jag i sängen och upplevde att sängen for i sidled med en egendomligt låg frekvens. Ordet jordbävning får en att tro att vertikalrörelsen är värst när det i själva verket är de horisontella svängningarna som utsätter byggnaderna för störst förstörelsekraft. Byggnaderna är ju redan konstruerade för att klara vertikala laster men de bärande konstruktionerna klarar dåligt att föra över den horisontella rörelsen till massan ovan.

Inte helt OT för Sverige, det har förekommit byggnadsskadande jordbävningar här med, fr a 1904.
 
Hittade en del i går. Längre bort från jordbävningen dominerar horisontella lågfrekventa oscillationer i rikting bort från och mot epicentrum. Men nära epicentrum så förekommer också oregelbundna stötar med stor amplitud och mycket snabb acceleration. Dessa kan ha varierande riktning och pga den snabba accelerationen har de stört förstörelseverkan eftersom tunga strukturer högt upp i byggnaden inte hänger med pga trögheten och de element som förbinder nedåt då brister. Särskilt lätt brister murverk från grunden upp till golvbjälklaget. Om man bortser från ev skyddande verkan av kolonner så ändrade t ex romarna aldrig sin byggteknik som vanligen är mycket känslig för jordbävningar, detta enligt en italiensk byggnadsarkelog som dock inget säger om kolonner.

I en beskrivning från en jordbävning i Japan på 1890 talet står att en viss typ av trädgårdsprydnad i sten som var vanlig hade fallit i rikting 71 grader överallt vilket tyder på att en stark stöt i motsatt riktning dominerat.
 
Jag bor i Tokyo och har har vi mindre skalv (som kanns) nagon eller nagra ganger i manaden. Det ar som du sager inte vertikala skakningar som ar de farliga utan de horisontella. Det ar ocksa en stor skillnad pa de skakningar man upplever i en jordbavning (horisontella) jmfrt. med nar en stor lastbil kommer farande utanfor sovrummet (vertikala). Japanska hus byggs traditionellt med mkt. tunga hus och mycket tunna vaggar men det beror nog mest pa att tropiska tyfoner ar mer vanligt forekommande an storre jordbavningar. Traditionella japanska hus star sig valdigt bra mot jordbavningar sa lange traet ar friskt eftersom de inte laser trastommen mot varandra (de bygger sina hus utan lim och spik).

Nufortiden bygger man ju med betong sa det blir en annan sak. Moderna japanska hus star ofta pa en gummi matta (av ett material som liknar studsbollar men utan studs) som tar upp en hel del av kraften i jordbavningarna.

Det ar svart att saga om grekiska tempelkonstruktioner skyddar mot jordbavningar, det ar ju bara de som star kvar nu som vi kan titta pa och de kanske mest hade tur i placeringen?
 
En stor anledning till den monumentala förödelsen i Haiti var väl annars att i princip alla hus var fuskbyggda enligt en definition som vi nog har svårt att greppa. "Utspädd" betong, ingen armering, dåligt grundarbete etc.

Såg en artikel i nån av dagstidingarna ett par veckor efter händelsen där det var ett enda hus i det grannskapet som klarat sig oskatt medan resten var ruiner. Mycket riktigt var det ju just det huset som var byggt ordentligt för trettiotalet år sedan.
 
För fuskbyggen räcker det med att åka till Kairo där flervåningshus plötsligt rasar och blir en sandhög, så mycket utspädd är betongen.

De romerska husen byggda av små stenar och lite bindande bruk var nog ungefär lika dåliga som dagens byggnader i Haiti. Haitierna borde tydligen lära av japanerna eftersom båda begåvats med såväl jordbävningar som tyfoner/orkaner. I de artiklar man ser på nätet om jordbävningssäkra byggnader sägs inget om orkansäkerhet. Det knepiga är ju att för jordbävningsmotståndskraft bör byggnaden vara lätt och elastisk, för orkaner tung och väl förankrad. Fransmännen kan ju betala tillbaka det skadestånd som utkrävdes av slavarna som gjort sig fria 1804 och som tog nära hundra år att betala så kanske det räcker till bättre byggmateriel.

Om kolonner och jordbävningar - jag får väl försöka ställa frågan till Sture Linnér om jag får tillfälle. Han leder turistresor i de klassiska landskapen, över nittioår gammal.
 
I en artikel i New York Times som rör förebyggande arbete i städer med hög jordbävningsrisk nämns en bok med praktiska råd från en konsult med mycket stor erfarenhet av jordbävningssäkring av småhus och större byggnader:
Peter Yanev, Andrew Thompson: Peace of mind in Earthquake Country: How to save your home, Business and Life
 
När jag var på Kreta för många år sedan (Knossospalatset) så sade guiden att redan på den tiden visset de hur de skulle bygga jordbävningssäkert, de hade pelare av trä som stomme som inte sprack. d^_^b
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.