Ja, det har ju tidigare varit ett problem för de tillvekare som försökt tidigare. Så har ETA och Fröling löst detta med lamdasond, varvtalsreglering av fläkten och ett välisolerat förbränningsrum så skulle det vara intressant att se pannorna i drift. Att kunna elda effektivt vid låg effekt är ett steg framåt i utvecklingen.
Jag har ju Lambdasond som jag mäter syreöverskottet med och så provar jag att varvtalsstyra fläkten. Om förbränningsrummet i Gaselle 70 är välisolerat vet jag inte. Tyvärr kan jag inte se någon större effektskillnad hur mycket jag än minskar fläkten och kollar så att jag har bra Lambdavärde.Åskar skrev:
Dock tycker jag det är mycket intressant med effektvariation hos en vedpanna. Det finns ju pannor i effekter mellan 10 till 100 kW och då borde man ju kunna se vilka parametrar som ska ändras för att effekten ska kunna ändras.
//Bosse
Eftersom det är temperatur ,tid och turbolens som påverkar hur bra man kan förbränna ,men det är svårt att förstå att man kan få patent på en virvelkammare
Vidarus har också en sådan i den nya pannan.
Såg att Eta inte behöver något högt drag i skorsten betyder att man genom att ha
en fläkt med överkapasitet och reglering av varv skapar det drag (undertryck) som behövs för att pyrolysen i vedmagasinet hålls igång,på så sätt kan effekten varieras.Vidare kan man notera att verkningsgraden är något högre vid lägre effekt
(mindre rökgasförlust- tiden i brännkammaren är längre ?)
Helt klart en av de mest utvecklade konstruktioner som finns inom vedeldning
Har fått svar från tillverkaren om funktionen: Tack vare sin runda utformning elimineras gaspuffar/smällar då gaser inte kan ansamlas i några hörn. Den eliminerar även vibrationer/flämtande i förbränningen. Man får heller inga punktbelastningar på keramiken. Brännkammaren ska enligt uppgift hålla 10 - 12 år vid normalt användande.s_3 skrev:
Gengas smällar i brännkammaren, har man gengas i brännkammaren måste något vara riktigt fel med luft tillförseln.
Gengasen ska vara i vedutrymmet inte i brännkammaren, förbränningen av gengasen börjar vid sekundär munstycket och slutförbränns i den keramiska delen.
Möjligtvis lider några, i sammanhanget "lågpris" pannor av detta fenomen.
Så, vad kostar en sats keramik då?
Gengasen ska vara i vedutrymmet inte i brännkammaren, förbränningen av gengasen börjar vid sekundär munstycket och slutförbränns i den keramiska delen.
Möjligtvis lider några, i sammanhanget "lågpris" pannor av detta fenomen.
Så, vad kostar en sats keramik då?
Redigerat:
Nu är jag ingen träd expert men jag tror det är typ bok.pr95 skrev:
Trots mina olika experiment med lufttillförseln, med spjäll o vartalsstyrning av fläkten i min panna, har jag inte hört några gengassmällar i brännkammaren. Den panna jag har är väl inte så speciell med sin plåtskål i brännkammaren. Förbränningen är väl också ok med sitt lambdavärde på 1.5-1.3 utan en speciell patenterad virvelkammare._ap_ skrev:
//Bosse
för att uttrycka rättNu har jag läst igenom pdf:en för Frölingpannan
Teknikfreak som jag är kan jag inte annat än imponeras.
Nu blir jag alltid tveksam till för mycket reglerutrustning i en så basal sak som en vedpanna. Här ute på landet har vi ibland kraftiga åsksmällar och då ryker både elektronik och datorer, trots kraftiga åskskydd.
Den panna jag har nu, Gaselle 70, har inte någon elektronik utan bara vanliga mekaniska termostater och ett elektriskt tidrelä. Samt mekanisk termometer.
Denna uppbyggnad gör att jag känner mig säker om någon del trots allt skulle gå sönder och då kan jag förmodligen koppla förbi den funktionen tillfälligt. Dessutom har jag enkelt kunnat varvtalsstyra fläkten genom omkoppling.
Sedan gillar jag t ex inte att de normala funktionerna i våra pannor med turbulatorer i konvektionsdelen kan ges en avancerad betydelse som:
Pannan levereras som standard med inbyggd WOS-teknik
(verkningsgradsoptimeringssystem) som består av speciella
turbulatorer som sitter i värmeväxlarens rör.
Sådana floskler borde en seriös pannbyggare kunna vara förutan.
//Bosse
Teknikfreak som jag är kan jag inte annat än imponeras.
Nu blir jag alltid tveksam till för mycket reglerutrustning i en så basal sak som en vedpanna. Här ute på landet har vi ibland kraftiga åsksmällar och då ryker både elektronik och datorer, trots kraftiga åskskydd.
Den panna jag har nu, Gaselle 70, har inte någon elektronik utan bara vanliga mekaniska termostater och ett elektriskt tidrelä. Samt mekanisk termometer.
Denna uppbyggnad gör att jag känner mig säker om någon del trots allt skulle gå sönder och då kan jag förmodligen koppla förbi den funktionen tillfälligt. Dessutom har jag enkelt kunnat varvtalsstyra fläkten genom omkoppling.
Sedan gillar jag t ex inte att de normala funktionerna i våra pannor med turbulatorer i konvektionsdelen kan ges en avancerad betydelse som:
Pannan levereras som standard med inbyggd WOS-teknik
(verkningsgradsoptimeringssystem) som består av speciella
turbulatorer som sitter i värmeväxlarens rör.
Sådana floskler borde en seriös pannbyggare kunna vara förutan.
//Bosse
Jag instämmer. Jag håller med.Bosse_A skrev:
Det där WOS-teknikjiddret var ju inte så lite floskeraktigt. Ungefär som att: "Våra handplockade jordgubbar smakar bäst"
Som om det fanns många andra sätt att plocka jordgubbar på. (Ernst Günter, Änglagård 2)
Redigerat:
Läser man hela texten får man också med att man enkelt och effektivt sotar pannan utifrån, under drift, dagligen om man så önskar. Spaksotning....ungefär som vindrutespolaren på en bil, smidigare att ha en knapp i spaken än att ha med sig en sprayflaska och stanna för att dänka på lite då det blivit allt för mycket beläggning. Det ska ju vara bekvämt även i pannrummet! d^_^bBosse_A skrev:
Är det någon som har en Fröling eller ETA, eller möjlighet att kika på en, så fram med kameran och lägg upp lite bilder. En hästköpare vill ju alltid öppna hästkäften för att kolla gaddarna, och vi nyfikna vedeldare är ju inga undantag..